Bättre användning av skattemiljarderna kan rädda Östersjön



WWF: Bättre användning av skattemiljarderna kan rädda Östersjön

Idag publicerar WWF en ny rapport som visar att lejonparten av EUs subventioner till jordbruks- och fiskenäringen i Östersjöregionen fortfarande har en negativ inverkan på Östersjöns hälsotillstånd. Rapporten ger en detaljerad analys av de olika former av subventioner till jordbruk och fiske som påverkar Östersjön negativt.

Sammantaget delas mer än 14 miljarder euro av skattebetalarnas pengar årligen ut till jordbruks- och fiskenäringen i Östersjöregionen i form av EU-subventioner. Rapporten visar att minst 84 procent av subventionerna, eller omkring 12 miljarder euro, antingen kan klassas som miljöskadliga eller som missriktade genom att de inte används för att tillhandahålla kollektiva nyttigheter, dvs varor och tjänster som är till gagn för oss alla men som inte kan köpas och säljas på en marknad.

Rapporten hänvisar till en nyligen genomförd studie av Naturvårdsverket som, i samarbete med forskare från hela Östersjöregionen, har utvärderat den senaste och mest långtgående forskningen kring kostnader för Östersjöåtgärder. I studien beräknas minimikostnaden för att nå miljömålen för övergödning och fiske i HELCOMs aktionsplan för Östersjön till cirka 2,6 miljarder euro årligen.

– WWFs rapport visar att det inte är pengar som fattas för att rädda Östersjön om bara skattepengarna används till rätt saker, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF. Enbart stödet till jordbruk och fiske, i form av missriktade subventioner, motsvarar fyra gånger det belopp som behövs för att nå miljömålen i HELCOMs (Konventionen för Östersjöns miljö) aktionsplan.

Parallellt med rapporten om subventioner presenteras WWFs visioner och rekommendationer för den framtida europeiska jordbruks- och fiskeripolitiken. Ett gemensamt budskap i båda visionsförklaringarna är vikten av att offentliga medel endast används för att betala för kollektiva nyttigheter. Tjänster som hållbar användning av gemensamma resurser, skydd av biologisk mångfald eller bevarande av kulturella värden. WWF anger även rekommendationer för hur detta kan uppnås.

– Fördelningen av dagens bidrag återspeglar snarare resultatet av politiska förhandlingar än en faktisk bedömning av behoven inom dessa sektorer, vad som är bäst användning av offentliga medel utifrån dessa behov eller hur mycket bidrag som krävs, säger Åsa Andersson, chef för WWFs Östersjöprogram. Att tillhandahålla kollektiva nyttigheter bör vara det primära syftet med offentliga medel, och det kommer sannolikt att krävas betydande investeringar i Östersjöområdet även i framtiden.

Den mest överhängande åtgärden för att lösa krisen inom fiskenäringen är att minska överkapaciteten inom fisket och anpassa fiskeripolitiken till hur mycket fisk det finns i havet. Dagens subventioner motverkar sig själva genom att både ge stöd till skrotning av fartyg och till fortsatt fiske. En anpassning av fiskeflottans storlek, genom att införa rättighetsbaserad förvaltning, skulle inte bara vara till gagn för miljön utan även ge långsiktig lönsamhet till fiskerinäringen.

För att ställa om jordbrukspolitiken till en mer hållbar inriktning, belyser WWFs vision vikten av att till 2019 utveckla en ny gemensam miljö- och landsbygdspolitik där lantbruket kommer att spela en stor roll. WWF anser att jordbrukssubventioner ska gå till miljöstöd och hållbar regional utveckling och kopplas till höga krav på miljöåtgärder.

– Det vore orättvist att klandra den enskilda bonden eller fiskaren för den situation som har uppstått. De verkar inom ett system som tvingar dem att konkurrera och att öka inkomster och avkastning utan tillräckliga och motsvarande höga krav på miljöfrågorna, säger Lasse Gustavsson. En enskild jordbrukare eller fiskare som sätter ribban högre än andra riskerar omedelbart att bli mindre konkurrenskraftig. Problemet är politiskt och det kan därför endast lösas på politisk nivå genom en grundläggande reformering av EUs politik och genom en omorientering av bidragen.

I subventionsrapporten görs en beräkning av hur mycket varje skattebetalare kring Östersjön i genomsnitt bidrar med till övergödning och överfiske genom missriktade subventioner.

Rapporten och visionsförklaringen finns att läsa på: www.wwf.se

För ytterligare information, kontakta: Lasse Gustavsson, generalsekreterare, WWF, 070-105 30 55 Åsa Andersson, chef för WWFs Östersjöprogram, 08-624 74 17, 070-669 92 90 Lennart Gladh, jordbruks- och övergödningsexpert, WWF, 070-221 03 67 Ottilia Thoreson, fiskeexpert, WWF, 08-624 74 15, 0732-74 58 67 Marie von Zeipel, pressansvarig, WWF, 08-624 74 03, 0706-29 10 77







Världsnaturfonden WWF

Ulriksdals Slott 170 81 Solna SWEDEN

Tel: + 46 8 624 74 00 Direct: + 46 8 624 74 03 Fax: + 46 8 85 13 29 marie.vonzeipel@wwf.s e www.wwf.se

Om oss

Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella miljö- och naturvårdsorganisationer. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: - bevara världens biologiska mångfald - verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt - minska föroreningar och ohållbar konsumtion. För mer information: www.wwf.se

Prenumerera

Multimedia

Multimedia

Dokument & länkar