Östersjöländerna misslyckas med att klara miljömålen

Report this content

Regeringarna runt Östersjön lovar runt och håller tunt när det gäller att rädda havsmiljön. Det visar en ny WWF-rapport som granskat ländernas åtgärder för att klara miljömålen i handlingsplanen för Östersjön – Baltic Sea Action Plan. Alla länder ligger långt efter tidplanen och Sverige kommer först på delad tredjeplats. 

– Det är bråttom. Alla länder ligger långt efter. Om de inte tar krafttag nu riskerar hela handlingsplanen att stjälpa. Sveriges regering, med Fredrik Reinfeldt i spetsen, måste omsätta regeringens Östersjöretorik till konkret handling, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

Regeringarna runt Östersjön lanserade handlingsplanen för Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP), i Krakow Polen, 2007. Målet var att skapa en god ekologisk status i havet och, genom en serie åtgärder, få bukt med de stora miljöproblemen senast 2021.

I WWF-rapporten ”Baltic Sea Action Plan – is it on track?” ges varje land poäng efter hur väl de har genomfört planen. Granskningen baseras på ländernas officiella rapportering och utvärderar 56 utlovade åtgärder kring övergödning, miljögifter, biologisk mångfald och sjöfart.

Alla länder får underkänt på mer eller mindre alla områden. Åtgärder för att motverka övergödning i Finland och Tyskland är de enda områden som är i fas med tidsplanen. Sverige kommer på först på en delad tredjeplats med Estland efter Finland och Tyskland. Ryssland ligger i botten.  Men, även Finland, som fått högst poäng, ligger efter på 14 av de åtgärder som utvärderas i rapporten. Riktigt illa ser det ut när det gäller åtgärder för bevarande av biologisk mångfald, där Sverige ligger i botten.

– Att dessutom föreslå sänkningar av ambitionsnivån som Sverige och andra länder gör riskerer trovärdigheten och kan var början till slutet för Helcom, säger Håkan Wirtén.

Den 3 oktober möts Östersjöländernas miljöministrar i Köpenhamn för att följa upp handlingsplanen. Om inget drastiskt händer kommer det att finnas mycket få framsteg att utvärdera. WWF befarar att regeringarna kommer att försöka dölja sina misslyckanden bakom storslagna proklamationer utan detaljer och konkreta åtgärder.

Ett stort problem enligt WWFs rapport är den låga kvalitén på rapporteringen till Helcom som ofta är försenad, ofullständig eller obefintlig.

– Det är dags att vara öppen om problemen och bristerna i genomförandet. Ministrarna i regionen måste få veta vad som görs och inte görs för att kunna vidta åtgärder när genomförandet brister, säger Åsa Andersson, chef för WWFs vattenmiljöenhet.

Enligt en undersökning som gjorts av BalticSTERN-institutet är invånarna i Östersjöländerna villiga att betala 35 miljarder kronor per år för ett friskare hav. Den totala kostnaden för att klara handlingsplanens mål är 21-26 miljarder kronor årligen.

– Att undvika eller skjuta upp investeringar för att skydda och återställa Östersjön är inte ett ansvarsfullt agerande. Inte heller är detta något som vi som bor runt havet kan acceptera. Ju senare vi agerar, desto dyrare blir det, säger Åsa Andersson.

Fakta: Handlingsplanen för Östersjön klubbades av ministrarna runt Östersjön på Helcoms ministermöte i Krakow 2007 – och är den mest heltäckande, internationella räddningsplanen för innanhavet. På ministermötet i Moskva 2010 lämnade länderna in sina åtgärdsförslag. Planen är kopplad till EUs havsmiljödirektiv och EUs strategi för Östersjöregionen.

Läs rapporten på: www.wwf.se/source.php?id=1532590   

Pressbilder kan laddas ned här:
http://www.wwf.se/press/pressrum/pressbilder/1292210-pressbilder#Östersjön

För frågor, kontakta:
Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF, 0705-65 45 15

Åsa Andersson, chef för WWFs vattenmiljöenhet, 070-669 92 90
Marie von Zeipel, pressekreterare WWF, 070-629 10 77