Volvokoncernens bokslut för 2000

Volvokoncernens bokslut för 2000 2000 1999 Nettoomsättning, Mkr 130 070 125 019 Rörelseresultat exklusive 6 154 6 726 jämförelsestörande poster, Mkr Jämförelsestörande poster, - 26 695 Mkr* Rörelseresultat, Mkr 6 154 33 421 Resultat efter finansiella 6 246 34 596 poster, Mkr Nettoresultat, Mkr 4 709 32 222 Resultat per aktie, exklusive 11,20 12,40 jämförelsestörande poster, Mkr Avkastning på eget kapital, exklusive 5,0 8,0 jämförelsestörande poster, % *Jämförelsestörande poster 1999 avser resultat vid försäljning av Volvo Personvagnar. * Volvos förvärv av Renaults lastvagnsverksamhet genomfört. * Volvokoncernens nettoomsättning ökade med 4% till 130.070 Mkr under 2000. Fortsatt försvagad utveckling i Nordamerika motverkades av positiv utveckling i Europa, Asien och Sydamerika. * Volvo Lastvagnars åtgärdsprogram utvecklas väl och bidrog med en kraftig resultatförstärkning i det fjärde kvartalet. * Rörelseresultaten för Volvo Penta och Volvo Aero är de bästa någonsin. * Rörelseresultatet för 2000 uppgick till 6.154 Mkr jämfört med 6.726 Mkr föregående år (exklusive försäljning av Volvo Personvagnar). * Styrelsen föreslår en utdelning på 8,00 kronor per aktie för 2000. Vidare har styrelsen idag beslutat att genomföra återköp av högst 10 procent av bolagets egna aktier. Koncernchefens kommentar Genom förvärvet av Mack Trucks och Renault V.I. är koncernen från och med årsskiftet 2000/2001 kraftigt förstärkt. Lastbilsvolymerna är nära fördubblade och vi är därigenom Europas största och världens näst största tillverkare i det tunga segmentet, med avsevärt förbättrade volymer även på medeltunga lastbilar. Vad gäller tunga dieselmotorer tillhör vi de fyra i särklass största tillverkarna i världen. Den nya organisation som tillsatts i samband med förvärvet bygger på att från en gemensam industriell bas utveckla och stärka lastbilsaffärens tre varumärken. På marknaderna är därför Mack, Renault och Volvo liksom tidigare tre konkurrerande varumärken, medan inköp, produktplanering och produktutveckling är samordnat i en gemensam struktur. Utveckling och tillverkning av motorer har förts över till en separat affärsenhet, med uppgift att försörja hela koncernen med motorer och övriga drivlinekomponenter. I kraft av den nya industriella strukturen och det faktum att Mack, Renault och Volvo kompletterar varandra väl både avseende marknad och produkter räknar vi med att både kunna öka volymerna och väsentligt sänka kostnaderna. Besparingarna blir större i takt med att antalet gemensamma komponenter ökar och koncernen inför ett gemensamt basmotorprogram. Köpeskillingen för Mack Trucks och Renault V.I. beräknas uppgå till ca 10,7 miljarder kronor (se vidare sidan 19). Som tidigare meddelats kommer koncernmässig goodwill samt strukturkostnader till följd av förvärvet kommer att offentliggöras då förvärvsbalansräkning fastställts, dock senast i samband med rapporten för det första kvartalet 2001. Under 2000 lanserade affärsområdena en rad nya produkter som överlag fått mycket bra mottagande på marknaderna. Bland dem finns nya anläggningsbilar för Nordamerika, en ny medeltung lastbil i Europa, en ny serie dumprar, nya dieselmotorer för marint och industriellt bruk samt en ny turistbuss byggd på den nya plattformen för våra stora bussar. Resultatmässigt har Marina och Industriella drivsystem, Finans, Anläggningsmaskiner, och Aero lyckats bra trots nedgången i Nordamerika. Marina och Industriella drivsystem gjorde sitt bästa resultat hittills med ett mycket starkt fjärde kvartal. Affärsområdet inledde förra året sin historiskt sett mest omfattande förnyelse och breddning av produktprogrammet. Finans som har huvuddelen av sin verksamhet i lastbilsaffären lyckades begränsa kreditförlusterna i Nordamerika och är i dag vårt snabbast växande affärsområde. Anläggningsmaskiner visar fortsatt god intjäningsförmåga trots en minskad efterfrågan i Nordamerika vilken gav utslag i det fjärde kvartalet. Aero är fortsatt stabilt och har under året slutit flera viktiga avtal med ledande tillverkare inom branschen. I Nordamerika har hela lastbilsindustrin svårigheter i form av stora lager av begagnade lastbilar samt pressade priser, vilket även påverkat Volvos nordamerikanska verksamhet som uppvisar otillfredsställande resultat. Positivt är att det omfattande åtgärdsprogram som Lastvagnar driver sedan halvårsskiftet för att återskapa lönsamheten har gett resultat under hösten, bland annat med förbättrad lönsamhet i Europa. Det bidrog tillsammans med den starka tillväxten i Asien, östra Europa och Sydamerika till Lastvagnars förbättring under det fjärde kvartalet. Även för Bussar har affärsklimatet i Nordamerika varit tungt, vilket avspeglas i resultatet. Vi kan här inte räkna med stora förbättringar under 2001, men ser en positiv trend som bygger på ökande volymer och samordning mellan Bussars enheter. Överlag ser vi en mycket spännande tid framför oss, med nya starka varumärken och med en organisation som har stor global närvaro och kompetens. Integrationen av Mack Trucks och Renault V.I. har inletts i en positiv atmosfär, vilket är viktigt för den framtida utvecklingen. Noterbart är att vi med de förvärvade enheterna närmar oss den försäljningsvolym som koncernen hade före försäljningen av Personvagnar, men med den betydelsefulla skillnaden att koncernen nu är homogen. Det ger oss skalfördelar som tidigare inte var möjliga och koncernen är nu bättre rustad för att utveckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster inom samtliga affärsområden. Vi ser fram emot att vidareutveckla koncernen utifrån den nya plattform som vi skapat. Vår absoluta ambition är att skapa lönsam tillväxt i alla koncernens affärsområden. Leif Johansson Viktiga händelser och strukturaffärer under det fjärde kvartalet Konkurrensmyndigheterna godkänner Volvos förvärv av Mack Trucks och Renault V.I. Den 2 januari 2001 genomfördes Volvos förvärv av Renaults lastbilsverksamhet. Förvärvet innebär att AB Volvo förvärvar samtliga aktier i Renaults lastbilsverksamhet, Mack Trucks och Renault V.I., i utbyte mot 15 procent av aktierna i AB Volvo. Konkurrensmyndigheterna i EU och USA slutförde prövningen av AB Volvos föreslagna förvärv av Renaults lastbilsverksamhet under det andra halvåret av 2000 och beslutade att ge klartecken till affären sedan Volvo och Renault gått med på ett antal eftergifter. Eftergifterna innebär att Volvo skall avyttra den av Volvo Lastvagnar i USA bedrivna LCOE-verksamheten (speciallastbilar med hytten placerad över motorn och med lågt insteg) inom tre månader från det att godkännande har erhållits från de amerikanska konkurrensmyndigheterna, att Volvo inom en tidsperiod av upp till tre år från samma tidpunkt skall avyttra sitt innehav i Scania, att Renault V.I. skall avyttra sitt 50%-iga ägande i den finska lastbilsdistributören RS Hansa Oy samt att det samarbete som bedrivs mellan Renault och Iveco i det gemensamt ägda bussbolaget Irisbus skall upphöra. AB Volvo har genomfört återköp av egna aktier motsvarande 10 procent av det totala antalet aktier i Volvo under 2000. Dessa aktier överläts till Renault S.A. som dellikvid för aktierna i Mack Trucks och Renault V.I. den 2 januari 2001. Volvo avser att återköpa ytterligare aktier för att kunna överlåta de återstående 5 procent av aktierna i AB Volvo till Renault S.A. såsom slutlikvid. Viktiga händelser och strukturaffärer tidigare under 2000 Från och med 2000 samlas all finansverksamhet inom Volvo i ett nytt koncerngemensamt affärsområde, Finans. Det nya affärsområdet inkluderar Volvos samlade kundfinansieringsverksamhet, internbanken Volvo Treasury, Volvos försäkringsverksamhet samt koncernens fastighetsbolag Danafjord. I februari avyttrade Volvo Aero sin verksamhet för tillverkning av komponenter till lastbilar till verkstadskoncernen Finnveden. Avyttringen var ett led i Volvo Aeros koncentration till kärnverksamheten. Den 14 mars avslog EU-kommissionen Volvos ansökan om ett konkurrensgodkännande av Volvos föreslagna förvärv av Scania. Med anledning av EU-kommissionens beslut kunde Volvo ej fullfölja avtalet om att förvärva Investors innehav i Scania och heller inte det offentliga erbjudandet till Scanias aktieägare. Volvos nuvarande innehav i Scania uppgår till motsvarande 30,6 procent av rösterna och 45,5 procent av kapitalet. Under 2000 genomförde AB Volvo återköp av 10 procent av det totala antalet aktier i Volvo, motsvarande 13.860.494 A-aktier och 30.291.594 B-aktier. Återköpet genomfördes genom ett återköpserbjudande till Volvos aktieägare samt genom kompletterande köp i marknaden. Efter återköpet uppgår antalet utestående Volvoaktier till 397.368.797, det genomsnittliga antalet utestående aktier under 2000 var 421.683.857. De återköpta aktierna överläts till Renault S.A. som dellikvid för aktierna i Mack Trucks och Renault V.I. den 2 januari 2001, varefter antalet utestående Volvoaktier uppgår till 441.520.885. AB Volvo äger inga egna aktier efter överlåtelsen till Renault S.A. Sammantaget har Volvos återköp av egna aktier inneburit att totalt 11,8 miljarder kronor överförts till aktieägarna i Volvo. I juni utsågs Tryggve Sthen, tidigare VD i Volvo Construction Equipment till ny VD i Volvo Lastvagnar. Han efterträder Karl-Erling Trogen, som kvarstår som medlem i Volvos koncernledning med ansvar för synergi- och integrationsfrågor samt koncernansvar för vissa utvecklingsmarknader. Till ny verkställande direktör i Volvo Construction Equipment och ny medlem i Volvos koncernledning utsågs Tony Helsham, tidigare VD för Volvo CE Korea. I juni tecknade Volvo Bussar AB och Shanghai Automotive Industry Corporation (SAIC) avtal om etablering av ett joint-venture-företag för tillverkning och försäljning av stadsbussar. Under det tredje kvartalet undertecknade Volvo och Mitsubishi avtal om villkoren för Volvos förvärv av 19,9 procent av aktierna i Mitsubishi Fuso Truck & Bus Company. I samband med att lastbils- och bussdivisionen i juni 2001 ombildas till ett dotterbolag till Mitsubishi Motors, genomförs en riktad nyemission. Volvo gör då ett kapitaltillskott till Mitsubishi Fuso Truck & Bus Company om sammanlagt cirka SEK 3,2 miljarder och erhåller nyemitterade aktier som motsvarar 19,9 procent av den totala andelen röster och kapital i bolaget. I enlighet med den ursprungliga tidplanen avses denna transaktion att genomföras den 1 juli år 2001. Utöver ovanstående fasta del av köpeskillingen kan Volvo också komma att betala en tilläggsköpeskilling beroende på resultatutvecklingen för Mitsubishi Fuso Truck & Bus Company under åren 2002 till 2005. Efter det att avtalet träffats har DaimlerChrysler omförhandlat sitt avtal med Mitsubishi vilket medfört att diskussioner förs om det framtida samarbetet mellan Volvo och Mitsubishi. Volvokoncernen 2000 Nettoomsättning Volvokoncernens nettoomsättning uppgick för helåret 2000 till 130.070 Mkr jämfört med 125.019 föregående år, en ökning med 4%. Justerat för valutakurseffekter var ökningen 2%. Samtliga affärsområden förutom Lastvagnar uppvisar en ökning av nettoomsättningen. För Bussar och Marina och Industriella drivsystem dämpades tillväxttakten något under fjärde kvartalet men för helåret blev ökningen betydande, 17% respektive 15%. Lastvagnars nettoomsättning för helåret 2000 uppgick till 62.196 Mkr vilket var något lägre än föregående år. Den nordamerikanska marknaden fortsatte att mattas av, vilket inverkade negativt på Lastvagnars försäljning. Leveranserna sjönk med 31% medan marknadsandelen däremot kunde bibehållas. För Anläggningsmaskiner ökade tillväxttakten under fjärde kvartalet och för helåret uppgick ökningen till 6%. För Aero däremot, dämpades tillväxten under fjärde kvartalet men för helåret blev det en stabil försäljningsökning, 8%. För koncernen som helhet uppgick nettoomsättningen under fjärde kvartalet till 35.932 Mkr (35.213), en ökning med 2%. Koncernens nettoomsättning utvecklades, även under fjärde kvartalet, väl på samtliga marknader förutom den nordamerikanska. Försäljningen i västra Europa, som utgör mer än 50% av koncernens totala försäljning, ökade med 3%. Den nordamerikanska marknaden minskade med 5% för helåret och med 11% under fjärde kvartalet. Minskningen var till största delen hänförlig till Lastvagnar. I Asien fortsatte den positiva utvecklingen och koncernens försäljning steg under året med 45%, dock från en låg nivå. Framförallt Lastvagnar känner av den ekonomiska återhämtningen i Asien där leveranserna mer än fördubblades. Även östra Europa och Sydamerika redovisade en stark utveckling under året och ökningen jämfört med föregående år uppgick till 36% respektive 31%. Framförallt östra Europa visade en stark ökningstakt under fjärde kvartalet, en ökning med 59%. Ökningen för övriga marknader är främst hänförlig till Sydafrika där försäljningen nästan tredubblades under året. Andelen av nettoomsättningen, hänförlig till Volvos tillväxtmarknader Asien, östra Europa och Sydamerika, fortsatte att öka och utgjorde totalt 14% av koncernens nettoomsättning. Motsvarande andel 1999 var 10%. Rörelseresultat Det redovisade rörelseresultatet för koncernen uppgick 2000 till 6.154 Mkr (1999: 6.726 Mkr exklusive försäljningen av Volvo Personvagnar). Rörelseresultatet stärktes under fjärde kvartalet till följd av en återhämtning i Lastvagnar och uppgick till 1.689 Mkr (2.125). Lastvagnars rörelseresultat uppgick för helåret till 1.414 Mkr (3.247). För fjärde kvartalet uppgick rörelseresultatet till 685 Mkr (1.116), vilket blev Lastvagnars starkaste kvartal under året. Problemen i Nordamerika fortsätter med minskande leveranser och en hård konkurrenssituation. Detta uppvägdes delvis av en, under fjärde kvartalet, fortsatt stark efterfrågan i västra Europa med ökade volymer och successivt förbättrade marginaler. Dessutom bidrog det under juni månad initierade åtgärdsprogrammet till att stärka rörelseresultatet främst genom en sänkt kostnadsnivå inom produktion och produktutveckling samt realiserade prishöjningar. Samtliga affärsområden utom Lastvagnar och Anläggningsmaskiner redovisar ett högre rörelseresultat under 2000 jämfört med föregående år samt rörelsemarginaler i linje med eller överstigande föregående års nivåer. Anläggningsmaskiner har koncernens högsta intjäningsförmåga med en rörelsemarginal på 8%. I rörelseresultatet för 2000 ingår 610 Mkr i realiserade vinster vid försäljning av resterande värdepappersportfölj i Volvia (varav 210 under första kvartalet och 400 under andra kvartalet). Vidare ingår under andra kvartalet överskottsmedel från SPP med 683 Mkr, fördelat på Lastvagnar 192 Mkr, Bussar 22 Mkr, Anläggningsmaskiner 147 Mkr, Marina och Industriella drivsystem 41 Mkr, Aero 106 Mkr, Finans 38 Mkr samt övriga verksamheter 137 Mkr (se även sidan 19). Därutöver ingår 520 Mkr avseende positiv justering av resultatet från försäljningen av Volvo Personvagnar, varav 375 Mkr under det fjärde kvartalet. Resultatjusteringen avser tilläggsköpeskilling på 375 Mkr samt upplösning av en reservering för omstruktureringskostnader som till viss del visat sig vara ej erforderlig. Rörelseresultatet belastades under andra kvartalet av reservavsättningar inom Volvo Lastvagnar om ca 160 Mkr. Rörelseresultatet föregående år inkluderade en realisationsvinst inom Anläggningsmaskiner om 180 Mkr vid bolagsavyttring samt reservupplösning inom kundfinansieringsverksamheten om ca 240 Mkr. Koncernens rörelsemarginal uppgick till 4,7% jämfört med 5,4% föregående år, varav 4.7% (6.0) under det fjärde kvartalet. Resultat från andelar i intresseföretag Resultat från andelar i intresseföretag, främst Scania, Bilia och Volvofinans, uppgick till 444 Mkr (567). Den 14 mars 2000 avslog EU- kommissionen Volvos ansökan om ett konkurrensgodkännande av Volvos föreslagna förvärv av Scania. Till följd härav redovisas Volvos aktieinnehav i Scania fr o m det andra kvartalet 2000 ej längre enligt kapitalandelsmetoden. Erhållen utdelning från Scania under det andra kvartalet om 637 Mkr har reducerat aktiernas bokförda värde. Räntenetto Volvokoncernens räntenetto under 2000 uppgick till -257 Mkr (307). Det försämrade utfallet förklaras i huvudsak av genomsnittligt lägre finansiella nettotillgångar. Vidare belastades räntenettot av högre upplåning i Polen. Förbättrad avkastning på finansiella placeringar samt lägre upplåningskostnader i Brasilien och Sydkorea hade en positiv effekt på räntenettot jämfört med föregående år. Under det fjärde kvartalet 2000 uppgick koncernens räntenetto till -237 jämfört med -133 under det tredje kvartalet. Försämringen förklaras bland annat av genomsnittligt lägre finansiella nettotillgångar än under det tredje kvartalet. Skatter Skattekostnaden för helåret 2000 uppgick till 1,510 Mkr (2,270) vilket motsvarade en genomsnittlig skattesats om 24% (29%, exklusive försäljning av Volvo Personvagnar). Koncernens genomsnittliga skattesats under 2000 påverkades gynnsamt av erhållen tilläggsköpeskilling för Volvo Personvagnar om 375 Mkr vilken ej medför någon inkomstskatt. Därtill reducerades den under året redovisade skattekostnaden genom omvärderingar av tidigare års reserveringar avseende uppskjutna skattefordringar. Den redovisade skattekostnaden avser främst aktuell skatt i svenska och utländska koncernföretag. Nettoomsättning per marknad Fjärde kvartalet Helåret Föränd- Mkr 2000 1999 2000 1999 ring i % Västra Europa 19 401 19 116 68 182 66 158 +3 Östra Europa 1 408 888 3 933 2 899 +36 Nordamerika 10 046 11 333 40 655 43 002 -5 Sydamerika 1 318 1 123 5 182 3 942 +31 Asien 2 930 1 976 8 765 6 028 +45 Övrigt 829 777 3 353 2 990 +12 Total 35 932 35 213 130 070 125 019 +4 Koncernens resultaträkning Fjärde Helåret kvartalet Mkr 2000 1999 2000 1999 Nettoomsättning 35 932 35 213 130 070 125 019 Kostnad för sålda -28 610 -27 967 -104 -99 501 produkter 548 Bruttoresultat 7 322 7 246 25 522 25 518 Forsknings- och -1 291 -1 142 -4 876 -4 525 utvecklingskostnader Försäljningskostnader -2 892 -2 379 -10 140 -8 865 Administrationskostnader -1 303 -1 062 -4 974 -4 791 Övriga rörelseintäkter och -147 -538 622 -611 kostnader Jämförelsestörande poster* - - - 26 695 Rörelseresultat 1 689 2 125 6 154 33 421 Resultat från andelar i 14 89 444 567 intresseföretag Resultat från övriga -33 -28 70 170 aktier och andelar Ränteintäkter och liknande 312 418 1 588 1 812 resultatposter Räntekostnader och -549 -280 -1 845 -1 505 liknande resultatposter Övriga finansiella -46 92 -165 131 intäkter och kostnader Resultat efter finansiella 1 387 2 416 6 246 34 596 poster Skatter -194 -715 -1 510 -2 270 Minoritetsandelar i -6 -44 -27 -104 resultat Nettoresultat 1 187 1 657 4 709 32 222 *Jämförelsestörande poster 1999 avser resultat vid försäljning av Volvo Personvagnar till Ford Motor Company Resultaträkning i Fjärde Helåret sammandrag, Finans kvartalet Mkr 2000 1999 2000 1999 Nettoomsättning 2 695 2 293 9 678 8 637 Rörelseresultat 127 335 1 396 977 Resultat från andelar i 24 38 103 89 intresseföretag Resultat efter finansiella 151 373 1 499 1 066 poster Skatter -41 -104 -471 -316 Nettoresultat 110 269 1 028 750 Brutto- och Fjärde Helåret rörelsemarginal, koncernen kvartalet % 2000 1999 2000 1999 Bruttomarginal 20,4 20,6 19,6 20,4 Forsknings- och utvecklingskostnader i % 3,6 3,2 3,7 3,6 av nettoomsättning Försäljningskostnader i % 8,0 6,8 7,8 7,1 av nettoomsättning Administrationskostnader i % av nettoomsättning 3,6 3,0 3,8 3,8 Rörelsemarginal, exkl jämförelsestörande poster 4,7 6,0 4,7 5,4 Rörelsemarginal 4,7 6,0 4,7 26,7 Koncernens balansräkning Volvokoncernen Volvokoncerne n 1 exkl Finans Finans totalt Mkr 001231 991231 001231 991231 001231 991231 Tillgångar Immateriella 6 781 6 518 144 100 6 925 6 618 anläggningstillgångar Fastigheter, maskiner och 19 652 17 318 2 579 2 470 22 231 19 788 inventarier Tillgångar i operationell 4 245 1 611 11 883 10 726 14 216 12 337 leasing Aktier och andelar 37 366 35 296 778 744 30 481 29 213 Långfristiga fordringar i kundfinansieringsverksamhet 10 0 23 026 17 817 22 909 17 817 Långfristiga räntebärande 5 091 17 605 23 0 5 032 17 605 fordringar Övriga långfristiga 2 186 2 337 90 147 2 232 2 484 fordringar Varulager 22 998 21 053 553 385 23 551 21 438 Kortfristiga fordringar i kundfinansieringsverksamhet 5 9 19 168 16 487 18 882 16 496 Kortfristiga räntebärande 14 195 1 012 1 - 14 196 1 012 fordringar Övriga kortfristiga 22 696 18 738 2 627 2 797 24 120 21 535 fordringar Kortfristiga placeringar 5 682 17 990 3 886 2 966 9 568 20 956 Kassa och bank 5 276 6 475 1 764 1 838 6 400 8 313 Tillgångar 146 183 145 962 66 522 56 477 200 743195 612 Eget kapital och skulder Eget kapital 88 338 97 692 7 663 6 827 88 338 97 692 Minoritetskapital 593 544 0 0 593 544 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 2 619 2 118 13 12 2 632 2 130 Övriga avsättningar 8 277 9 861 6 620 4 971 14 941 14 832 Lån 18 233 12 206 49 048 41 139 66 233 53 345 Övriga skulder 28 123 23 541 3 178 3 528 28 006 27 069 Eget kapital och skulder 146 183 145 962 66 522 56 477 200 743195 612 1) Affärsområdet Finans redovisat enligt kapitalandelsmetoden. Volvokoncernens totala tillgångar uppgick vid utgången av året till 200,7 miljarder kronor, vilket jämfört med föregående årsskifte motsvarade en ökning om 5,1 miljarder. Omräkningseffekter till följd av ändrade valutakurser medförde att koncernens totala tillgångar ökade med 7,2 miljarder kronor. Vidare innebar fortsatt tillväxt inom affärsområdet Finans en ökning om 6,6 miljarder kronor (exklusive valutakurseffekter). Även investeringar i anläggningar och aktier samt ökad kapitalbinding i lager och fordringar bidrog till ökningen av balansomslutningen. Likvida medel minskade under året med 13,3 miljarder kronor, främst på grund av lämnad utdelning och utbetalning i samband med återköp av egna aktier (se koncernens kassaflödesanalys). Eget kapital minskade under 2000 med 9,4 miljarder kronor och uppgick vid periodens utgång till 88,3 miljarder. Volvokoncernens nettoresultat under året tillförde 4,7 miljarder kronor medan lämnad utdelning och återköp av egna aktier reducerade eget kapital med 3,1 respektive 11,8 miljarder. Återstående ökning om 0,8 miljarder kronor avsåg huvudsakligen omräkningseffekter till följd av valutakursförändringar. Finansiella nettotillgångar uppgick vid årets slut till 9,4 miljarder kronor. Förändringen under året samt under det fjärde kvartalet specificeras i vidstående tabell. Förändring av finansiella Fjärde Helåret nettotillgångar* kvartalet Vid periodens början 9,0 28,8 Kassaflöde från den löpande 1,9 3,6 verksamheten Nettoinvesteringar i anläggningar och lea l l -1,7 -5,0 leasingtillgångar Operativt kassaflöde, exklusive Finans 0,2 -1,4 Förvärv av aktier i - -1,3 Scania Utdelning - -3,1 Återköp egna aktier - -11,8 Övrigt, inklusive 0,2 -1,8 valutakursförändringar Total förändring 0,4 -19,4 Finansiella 9,4 9,4 tillgångar 001231 *Från och med 2000 beräknas koncernens finansiella nettotillgångar exklusive affärsområdet Finans, eftersom ränteintäkter och räntekostnader i dessa verksamheter redovisas i koncernens rörelseresultat. Förändringen medförde en minskning av finansiella nettotillgångar vid årets ingång om 2,2 miljarder kronor. Nyckeltal Jan - Jan - dec dec 2000 1999 Resultat i kronor per 11,20 73,00 aktie Resultat i kronor per aktie exklusive 11,20 12,40 jämförelsestörande poster Avkastning på eget 5,0 34,9 kapital, % Avkastning på eget kapital exklusive 5,0 8,0 jämförelsestörande poster, % Finansiella nettotillgångar vid 9,4 28,8 periodens slut, Mdr Finansiella nettotillgångar vid periodens slut i 10,6 29,3 % av eget kapital och minoritetskapital Andel eget kapital och 44,3 50,2 minoritetskapital, % Andel eget kapital och minoritetskapital, 60,8 67,3 exklusive finansverksamhet, % Kassaflödesanalys, Volvokoncern Volvokoncerne Mdr en n exkl Finans Finans totalt 2000 1999 2000 1999 2000 1999 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 1) 4,8 5,7 1,4 1,0 6,2 6,7 Avskrivningar 3,8 3,1 2,5 2,1 6,3 5,2 Övriga ej -1,2 0,2 0,4 0,3 -0,8 0,5 kassapåverkande poster Förändringar i -3,0 -1,7 -0,3 0,7 -3,3 -1,0 rörelsekapital Finansiella poster och betalda -0,8 -1,7 0,4 0,0 -0,4 -1,7 inkomstskatter Kassaflöde från den löpande verksamheten 3,6 5,6 4,4 4,1 8,0 9,7 Investeringsverksamhe ten Investeringar i -5,1 -4,7 -0,3 -0,2 -5,4 -4,9 anläggningar Investeringar i -0,6 -0,5 -5,1 -5,1 -5,7 -5,6 leasingtillgångar Försäljning av anläggningar och 0,7 0,8 1,4 0,8 2,1 1,6 leasingtillgångar Fordringar i kundfinansieringsverk 0,0 0,1 -4,5 -7,2 -4,5 -7,1 samhet, netto Operativt kassaflöde -1,4 1,3 Aktier och andelar, -1,6 -25,9 - - -1,6 -25,9 netto Lån till utomstående, 0,3 -3,2 - - 0,3 -3,2 netto Förvärv och avyttringar av 0,0 31,0 - - 0,0 31,0 dotter-företag och andra affärsenheter, netto Återstår efter -2,7 3,2 -4,1 -7,6 -6,8 -4,4 nettoinvesteringar Finansieringsverksamh eten Ökning av obligationslån och 8,1 16,3 övriga lån Återköp egna aktier -11,8 - Utdelning till AB -3,1 -2,6 Volvos aktieägare Övrigt 0,0 -0,1 -13,6 9,2 Omräkningsdifferenser på 0,3 -0,2 likvida medel Förändring av likvida -13,3 9,0 medel 1) 1999 exklusive resultat vid försäljning av Volvo Personvagnar I kassaflödesanalysen har effekterna av större förvärv och avyttringar av dotterbolag exkluderats från övriga förändringar i balansräkningen. Effekterna av valutakursförändringar vid omräkning av utländska dotterbolag har även exkluderats, eftersom dessa effekter inte påverkat kassaflödet. Kassaflöde Volvokoncernens operativa kassaflöde, exklusive Finans, uppgick till -1,4 miljarder kronor (1,3). Det försämrade utfallet jämfört med föregående år förklaras främst av lägre rörelseresultat, ökad kapitalbindning i varulager och fordringar samt högre investeringar. Det operativa kassaflödet förbättrades dock under årets sista sex månader och uppgick under denna period till 0,3 miljarder kronor (varav 0,2 under det fjärde kvartalet). Förbättringen förklaras delvis av det åtgärdsprogram vilket initierades under det tredje kvartalet för att förbättra koncernens kassaflöde. Åtgärdsprogrammet har bland annat inneburit en översyn av koncernens rörelsekapitalbindning samt omprövning av tidigare produktions- och investeringsplaner. Volvokoncernens kassaflöde efter nettoinvesteringar var negativt om -6,8 miljarder kronor (-4,4). Utöver det operativa kassaflödet ingick främst investeringar i aktier om -1,6 miljarder kronor samt negativt kassaflöde inom affärsområdet Finans, -4,1 miljarder, till följd av fortsatt tillväxt inom denna verksamhet. Redovisning per affärsområde Nettoomsättnin Fjärde Helåret Föränd- g kvartalet Mkr 2000 1999 2000 1999 ring i % Lastvagnar 17 651 18 040 62 196 63 010 -1 Bussar 4 910 4 390 17 187 14 713 +17 Anläggningsmas 5 102 4 788 19 993 18 882 +6 kiner Marina och Industriella 1 679 1 591 6 599 5 761 +15 Drivsystem Aero 2 882 2 842 10 713 9 953 +8 Finans 2 695 2 293 9 678 8 637 +12 Övrigt 3 465 3 429 12 669 11 934 +6 Elimineringar -2 452 -2 160 -8 965 -7 871 - Volvokoncernen 35 932 35 213 130 070 125 019 +4 Rörelseresulta Fjärde Helåret t kvartalet Mkr 2000 1999 2000 1999 Lastvagnar 685 1 116 1 414 3 247 Bussar 162 156 440 224 Anläggningsmas 261 353 1 594 1 709 kiner Marina och Industriella 63 49 484 314 Drivsystem Aero 161 190 621 584 Finans 127 335 1 396 977 Övrigt 230 -74 205 -329 Rörelseresulta 1 689 2 125 6 154 6 726 t* Jämförelsestör - - - 26 695 ande poster Rörelseresulta 1 689 2 125 6 154 33 421 t * Exklusive jämförelsestörande poster 1999 Rörelsemargina Fjärde Helåret l kvartalet % 2000 1999 2000 1999 Lastvagnar 3,9 6,2 2,3 5,2 Bussar 3,3 3,6 2,6 1,5 Anläggningsmas 5,1 7,4 8,0 9,1 kiner Marina och Industriella 3,8 3,1 7,3 5,5 Drivsystem Aero 5,6 6,7 5,8 5,9 Finans 4,7 14,6 14,4 11,3 Rörelsemargina 4,7 6,0 4,7 5,4 l* Rörelsemargina 4,7 6,0 4,7 26,7 l * Exklusive jämförelsestörande poster 1999 Lastvagnar Nettoomsättning per Fjärde HelåretFöränd marknad kvartalet - Mkr 2000 1999 2000 1999 ring i % Europa 10 810 10 192 36 541 35 015 +4 Nordamerika 4 325 5 866 17 201 22 303 -23 Sydamerika 915 673 3 111 2 190 +42 Asien 1 053 933 3 432 2 010 +71 Övrigt 548 376 1 911 1 492 +28 Total 17 651 18 040 62 196 63 010 -1 Totalmarknaden för tunga lastbilar i västra Europa ökade under år 2000 till en ny rekordnivå på preliminärt 245.000 (237.000) fordon. Även i Sydostasien, östra Europa och Brasilien steg totalmarknaden men från relativt låga nivåer. I USA minskade totalmarknaden för tunga lastbilar (klass 8) med 19% till 212.000 jämfört med 1999. Under fjärde kvartalet sjönk totalmarknaden i USA med 40% jämfört med motsvarande kvartal året innan. Marknadsnedgången tillsammans med stora lager av nya och begagnade lastbilar skärpte konkurrenssituationen ytterligare och medförde produktionsminskningar och personalreduktioner hos flertalet tillverkare. Volvo levererade 81.830 (85.087) medeltunga och tunga lastbilar under året, varav 23.139 (23.981) under fjärde kvartalet. I Europa steg leveranserna med 9% till 46.143 (42.527) under 2000, och under fjärde kvartalet uppgick de till 13.852 (12.656), en ökning med 9%. I Nordamerika sjönk Volvos leveranser med 31% till 23.610 (34.303) under året. Under fjärde kvartalet var leveranserna i Nordamerika 5.938 lastbilar (8.663). Leveranserna i Sydamerika steg med 16% under året till 4.534 (3.901) lastbilar och i Asien mer än fördubblades levereranserna till 5.554 (2.723). Volvo Lastvagnars totala orderingång under 2000 minskade med 6% till 74.067 enheter jämfört med föregående år. Orderingången i Nordamerika under fjärde kvartalet var 15% lägre än året innan. Volvo Lastvagnars totala orderbok uppgick vid årets utgång till 24.476 lastbilar. Detta är en nedgång med 19% jämfört med samma tid 1999. Minskningen är till stor del relaterad till marknadsnedgången i Nordamerika. I västra Europa var Volvos marknadsandel för tunga lastbilar vid årets utgång 14,9% (15,0). Volvos marknadsandel i USA (klass 8) var vid årsskiftet 10,7% (10,7) och i Brasilien vid samma tid 27,4% (27,3). Volvo Lastvagnars nettoomsättning för 2000 uppgick till 62.196 Mkr (63.010) varav 17.651 Mkr (18.040) under fjärde kvartalet. Rörelseresultatet sjönk till 1.414 Mkr för helår jämfört med 3.247 Mkr föregående år. Bakgrunden till resultatminskningen är den fortsatt kraftiga volymminskningen och prispressen i Nordamerika. Det åtgärdsprogram som startades i juni för att stärka Volvo Lastvagnars intjäningsförmåga utvecklas väl. Bland annat har effektivitetshöjningar inom produktionen genomförts, kostnaderna för produktutvecklingen har normaliserats och produktkostnaderna har minskats. Vidare har prishöjningar genomförts bland annat i västra Europa. I fjärde kvartalet uppgick rörelseresultatet till 685 Mkr, som var det starkaste under år 2000. Volvo Lastvagnars rörelsemarginal minskade till 2,3% (5,2). För fjärde kvartalet isolerat var rörelsemarginalen 3,9% (6,2). Under året introducerade Volvo Lastvagnar två nya modeller; medeltunga Volvo FL i Europa samt Volvo VHD i tunga segmentet i Nordamerika. Volvo VHD, som bygger på Volvos globala modulplattform, är i första hand utvecklad för anläggningstransporter men även lämplig för ett flertal andra typer av uppgifter. Volvo VHD fick ett gott mottagande vid introduktionen och stärker Volvos position i det betydelsefulla anläggningssegmentet på den nordamerikanska marknaden. Detta segment har inte varit föremål för den nedgång i marknaden som under året drabbat efterfrågan på fjärrtransportlastbilar. I det medeltunga lastbilssegmentet (under 16 tons totalvikt) ökade Volvos leveranser med 39% under 2000. Kraftigt bidragande orsak härtill är den nya modellen Volvo FL som mottagits väl på marknaden. Volvo FL har många tekniska lösningar gemensamt med det tunga modellprogrammet. Bussar Nettoomsättning per Fjärde HelåretFöränd marknad kvartalet - Mkr 2000 1999 2000 1999 ring i % Europa 2 119 1 816 6 949 5 961 +17 Nordamerika 2 051 2 089 7 723 6 871 +12 Sydamerika 164 160 732 469 +56 Asien 425 174 1 269 943 +35 Övrigt 151 151 514 469 +10 Total 4 910 4 390 17 187 14 713 +17 Totalmarknaden för tunga bussar ökade under 2000 i förhållande till motsvarande period förra året. Den främsta ökningen kan noteras i Mexiko och Sydamerika. Volvo levererade 11.015 bussar och busschassier (9.504) i år, en ökning med 16% jämfört med 1999. Under fjärde kvartalet levererades 2.975 bussar och busschassier (2.905). Andelen leveranser av egentillverkade kompletta bussar uppgick till 47% (51) av total försäljning under året. I Europa uppgick Volvos marknadsandel till 18% jämfört med 15% föregående år. En positiv utveckling har skett framförallt i Storbritannien där Volvo framgångsrikt lanserat nya produkter. Dessutom visar de nordiska marknaderna en stark utveckling. Vid utgången av 2000 var orderboken 25% lägre än vid motsvarande tidpunkt förra året. En negativ utveckling noteras för Nordamerika, Mellanöstern och Europa främst på grund av en generationsväxling av produkter. Nettoomsättningen ökade till 17.187 Mkr (14.713) tack vare ökade volymer i Europa, men även positiva valutaeffekter. Under fjärde kvartalet var nettoomsättningen 4.910 Mkr (4.390). Rörelseresultatet fördubblades i det närmaste och steg till 440 Mkr (224) tack vare ökad omsättning samt positiva effekter av en förbättrad kostnadsnivå. Av rörelseresultatet är 162 Mkr (156) hänförbart till fjärde kvartalet. En stark försäljning, högt kapacitetsutnyttjande samt fortsatt positiv utveckling i Mexiko motverkades till viss del av lägre volymer av turistbussar i Nordamerika. Årets rörelsemarginal var 2,6% (1,5) och i fjärde kvartalet uppgick den till 3,3% (3,6). Under året introducerades Volvo 8500, den första bussen byggd på den nya produktplattformen TX. Den gemensamma TX plattformen innebär en modernisering av Volvo Bussars produktprogram som kommer att resultera i att många av företagets nuvarande modeller kommer att bytas ut under de kommande åren. I juni signerade Volvo Bussar ett joint venture avtal med Shanghai Automotive Industry Corporation för produktion och försäljning av stadsbussar i Kina. Den första gemensamma bussen producerades redan i september 2000. En utbyggnad av produktionen i Mexiko invigdes samtidigt som Volvos 7550 modell framgångsrikt introducerades på marknaden. Anläggningsmaskiner Nettoomsättning per Fjärde HelåretFöränd marknad kvartalet - Mkr 2000 1999 2000 1999 ring i % Europa 2 609 2 714 10 284 10 094 +2 Nordamerika 1 396 1 268 5 823 5 725 +2 Sydamerika 224 116 776 498 +56 Asien 778 539 2 484 1 903 +31 Övrigt 95 151 626 662 -5 Total 5 102 4 788 19 993 18 882 +6 Totalmarknaden för tunga anläggningsmaskiner ökade med 3% under 2000 jämfört med året innan. I västra Europa ökade marknaden med 6% medan den minskade i Nordamerika med 12%. På övriga marknader var uppgången sammanlagt 12%. I segmentet kompaktmaskiner ökade världsmarknaden med 4 procent under år 2000. I Nordamerika och Europa ökade marknaden med 28% respektive 12%, medan den föll tillbaka med ca 7% i övriga världen. Under det fjärde kvartalet minskade den totala världsmarknaden med 3%, varav marknaden för tunga maskiner minskade med 4% och kompaktsegmentet med 3%. Volvo CE´s nettoomsättning steg med 6% till 19.993 (18.882), varav 5.102 (4.788) under det fjärde kvartalet, en ökning med 7%. Rörelseresultatet uppgick till 1.594 (1.709) varav 261 (353) under det fjärde kvartalet. Resultatet har under det fjärde kvartalet påverkats negativt av ökad prispress i Nordamerika samt av kostnader för personalreduktioner, 46 Mkr. Rörelsemarginalen var 8,0% (9,1), vilket är en av de högsta i branschen. Motsvarande för det fjärde kvartalet var 5,1% (7,4). Orderboken var vid årets slut värdemässigt 3% högre än vid motsvarande tidpunkt föregående år, jämfört med utgången av det tredje kvartalet har orderboken dock minskat i värde med 5%. För första gången i bolagets historia sålde Volvo CE mer än 21 000 maskiner under ett och samma år. Det motsvarar en ökning på ca 8% jämfört med 1999. Antalet sålda tunga grävmaskiner ökade med 25%. I början av året lanserade Volvo CE en ny, bred generation av grävmaskiner, utvecklade och tillverkade vid anläggningen i Sydkorea. Vidare lanserades den nya D-generationen av hjullastare och under hösten presenterades de helt nya dumprarna A35D och A40D. Nya produkter har också presenterats inom såväl kompaktsegmentet som inom väghyvlar. De nya produkterna har mottagits mycket väl av återförsäljare, kunder och fackpress. Under hösten beslutade Volvo CE att etablera tillverkning av anläggningsmaskiner i Volvos befintliga bussfabrik i Polen. Förutom de industriella fördelarna innebär etableringen en ökad närvaro på de allt viktigare marknaderna i östra Europa. Vid årsskiftet 2000/2001 genomfördes den sista fasen i att byta namn på såväl företag som produkter från Champion, som är ett av de ledande företagen i världen på väghyvlar. Det innebär att samtliga produkter från Volvo CE nu marknadsförs under varumärket Volvo. Marina och Industriella Drivsystem Nettoomsättning per Fjärde HelåretFöränd marknad kvartalet - Mkr 2000 1999 2000 1999 ring i % Europa 792 837 3 234 3 012 +7 Nordamerika 524 482 2 257 1 770 +28 Sydamerika 50 45 160 134 +19 Asien 264 203 794 692 +15 Övrigt 49 24 154 153 +1 Total 1 679 1 591 6 599 5 761 +15 Totalmarknaden i Nordamerika och Europa var fortsatt stark under år 2000. Orderböckerna är välfyllda för fritidsbåtsbyggare i Europa. Totalmarknaden för industrimotorer är fortsatt stabil såväl i Europa som övriga världen. Volvo Penta fortsatte att öka sin marknadsandel inom affärssegmentet för marinmotorer och stärkte sin ställning för industrimotorer i Europa. Försäljningen av industrimotorer i Asien ökade marginellt medan försäljningen i Nordamerika visade på en kraftig ökning. Nettoomsättningen uppgick till 6.599 Mkr (5.761) varav 1.679 Mkr (1.591) under det fjärde kvartalet. Ökningen är en följd av de framgångsrika produktintroduktioner som skett under året. Rörelseresultatet, det bästa någonsin för Volvo Penta, påverkades positivt av fortsatt högre försäljningsvolymer samt kostnadsbesparingar och steg med 54% till 484 Mkr (314). Varav 63 Mkr (49) under det fjärde kvartalet. Rörelsemarginalen uppgick till 7,3% (5,5) varav 3,8% (3,1) under det fjärde kvartalet. Under året genomförde Volvo Penta en kraftfull satsning på ett nytt produktprogram vilket bland annat resulterade i introduktion av en ny 12 liters dieselmotor för marint bruk samt en ny serie V8 bensinmotorer. I juni introducerades ett nytt 5- och 7- liters dieselmotorprogram avsett för generatoraggregat. AB Volvo Penta och Mitsubishi Heavy Industries Ltd (MHI) ingick i början av augusti ett globalt avtal om distribution av dieselmotorer från 25 till 65 liter. Det nya produktprogrammet, som marknadsförs under varumärket Volvo Penta, innebär en kraftig utökning av motorprogrammet för marint kommersiellt bruk. Aero Nettoomsättning per Fjärde HelåretFöränd marknad kvartalet - Mkr 2000 1999 2000 1999 ring i % Europa 1 645 1 357 4 693 4 576 +3 Nordamerika 808 1 305 5 040 4 557 +11 Sydamerika 42 42 134 193 -31 Asien 335 108 701 491 +43 Övrigt 52 30 145 136 +7 Total 2 882 2 842 10 713 9 953 +8 Flygtrafiken i världen fortsatte att öka under slutet av 2000. I november var ökningen 4,6% och efter årets första elva månader uppgick den ackumulerade tillväxten till 7,2%. Leveransnivån för stora civila flygplan låg som väntat något under fjolårets rekordhöga nivå. Orderingången fortsatte däremot att överstiga fjolårets. Volvo Aeros nettoomsättning ökade med 7,6% under 2000 till 10.713 Mkr (9.953), varav 2.882 Mkr under det fjärde kvartalet (2.842). Rörelseresultatet, det bästa någonsin för Volvo Aero, uppgick till 621 Mkr (584). Det är framför allt affärsområdena Aerospace Components och Military Engines som ökat, både vad gäller omsättning och lönsamhet. Under fjärde kvartalet uppgick rörelseresultatet till 161 Mkr (190). Resultatnedgången beror främst på försämrad lönsamhet inom verksamheterna på eftermarknaden. Rörelsemarginalen uppgick till 5,8% (5,9) varav 5,6% (6,7) under det fjärde kvartalet. AGES har påverkats av nedgången på eftermarknaden. Ett kraftfullt åtgärdsprogram har genomförts under året; bland annat har antalet anställda minskats med över 15 procent och flera lager i Nordamerika stängts, samtidigt har ett leasingbolag startats i samarbete med Finans och nya kunderbjudanden utvecklats. Dessa kombinerade åtgärder har lett till att lönsamheten förbättrats. Under året tecknades flera viktiga avtal, bland annat med General Electric Aircraft Engines, som innebär att Volvo Aero ska leverera komponenter till F414, motorn i den amerikanska flottans stridsflygplan F18 E/F Super Hornet. I december var det också klart att Volvo Aero går in som programdelägare i GE90, motorn i Boeings storflygplan 777-200LR/300ER. Under året tecknade FMV och Volvo Aero ett avtal som innebär att Volvo Aero ska ta hand om underhållet av RM12-motorerna för det svenska flygvapnets JAS 39 Gripen de kommande fem åren samt för underhåll av Viggen-motorn RM8 fram till utgången av 2004. Volvo Aero tecknade också ett viktigt avtal med Dresser-Rand som innebär att affärsområdet Land & Marine Gas Turbines tar över allt eftermarknadsansvar för gasturbinen DR 990. Avtalet är strategiskt viktigt, eftersom det öppnar nya möjligheter till försäljning av Volvo Aeros egna gasturbiner. Finans De verksamheter som under år 2000 ingått inom affärsområdet Finans är Volvos kundfinansieringsverksamhet, Volvos försäkringsverksamhet, internbanken Volvo Treasury samt koncernens fastighetsbolag Danafjord och intressebolaget Volvofinans. Rörelseresultatet för år 2000 var 1.396 Mkr (977) varav 610 Mkr avsåg resultat från försäljningen av värdepappersportföljen i Volvia. Från och med andra kvartalet har Volvo Treasurys resultat inkluderats i Finans rörelseresultat (se vidare sidan 19). Rörelseresultatet för fjärde kvartalet var 127 Mkr (335). I föregående års resultat för fjärde kvartalet ingår cirka 185 Mkr som avser upplösning av tidigare avsatta reserver för bland annat östra Europa. Resultatförsämringen jämfört med föregående år är främst en följd av ökade kreditförluster för lastbilsfinansiering under andra halvåret från verksamheten i Nordamerika. Justerat för försäljningen av värdepapper inklusive den lägre avkastningen från Volvias portfölj jämfört med föregående år, överskottsmedel från SPP, Volvo Treasurys resultat samt upplösningen av reserver föregående år försämrades Finans rörelseresultat med 8% jämfört med 1999. Totala nyfinansieringsvolymen under år 2000 uppgick till 20,6 miljarder, varav 15,5 miljarder (75%) avsåg finansiering av Volvo lastbilar. På de marknader där Finans erbjuder finansiering var penetrationsgraden på försäljning av nya lastbilar 31% för år 2000, vilket ska jämföras med en penetrationsgrad på 26% samma period föregående år. Totala tillgångar per 31 december 2000 uppgick till 66,5 miljarder kronor varav, 53,6 miljarder i kreditportföljen. Justerat för valutaeffekter ökade kreditportföljen med 14% under år 2000. Ungefär 73% av kreditportföljen var lastbilsrelaterad finansiering, 11% finansiering av anläggningsmaskiner samt 13% bussfinansiering. Resterande 3% var främst kvarstående finansiering av personbilar. Totala reserver uppgick till 2,7% av kreditportföljen varav reserver för restvärdesrisk var 0,4%. Konstaterade kreditförluster under 2000 uppgick till 411 Mkr jämfört med 277 Mkr motsvarande period föregående år. Effekten av reservförändringar och konstaterade kreditförluster på årets resultat var -397 Mkr. Antal anställda Vid utgången av 2000 var antalet anställda i Volvokoncernen 54.266 personer jämfört med 53.470 vid årsskiftet 1999/2000. Ökningen är främst hänförlig till anställda i förvärvade bolag. Moderbolaget I rörelseresultatet ingår överskottsmedel från SPP om 89 Mkr. I resultat från aktier i koncernföretag ingår utdelningar med 589 Mkr (996) samt erhållna koncernbidrag om netto 928 Mkr (1.416). Här ingår även realisationsvinst om 382 Mkr (17.784) avseende föregående års försäljning av Volvo Personvagnar Holding AB till Ford Motor Company. Resultat från övriga aktier och andelar inkluderar utdelning från Scania AB med 637 Mkr (180). Moderbolagets resultaträkning Mkr 2000 1999 Nettoomsättning 377 459 Rörelseresultat -300 -588 Resultat från aktier i 1 558 18 728 koncernföretag Resultat från aktier och andelar i -166 -11 intresseföretag Resultat från övriga 663 195 aktier och andelar Räntenetto -87 -6 Övriga finansiella -44 72 intäkter och kostnader Resultat efter finansiella 1 624 18 390 poster Bokslutsdispositioner -133 -227 Skatter -117 384 Nettoresultat 1 374 18 547 Förslag till utdelning samt återköp av egna aktier Styrelsen föreslår bolagsstämman en utdelning för 2000 om 8,00 kronor per aktie eller totalt 3.532 Mkr. Föregående års utdelning var 7,00 kronor per aktie. Vidare har styrelsen idag, med stöd av bemyndigande från den ordinarie bolagsstämman den 26 april 2000, beslutat att på OM Stockholmsbörsen före nästa ordinarie bolagsstämma återköpa högst 10 procent av bolagets aktier, varav 5 procent skall överlåtas till Renault S.A. som slutlikvid för förvärvet av Mack Trucks och Renault V.I. Eventuella ytterligare återköp sker i syfte att optimera koncernens kapitalstruktur. Aktierna skall förvärvas till ett pris per aktie inom det vid var tid registrerade kursintervallet. 10 procent av bolagets aktier motsvarar 44.152.088 aktier, varav 13.860.494 av serie A och 30.291.594 av serie B. Därutöver har AB Volvos styrelse idag beslutat föreslå den ordinarie bolagsstämman att bemyndiga styrelsen att besluta om ytterligare återköp av egna aktier och att överlåta återköpta aktier. Förslaget innehåller samma villkor som föregående års förslag, vilket godkändes av den ordinarie bolagsstämman. Villkoren innebär huvudsakligen följande. Förvärv får ske av högst så många aktier av serie A och/eller B att Volvo efter varje förvärv innehar högst 10% av det totala antalet aktier. Förvärv av egna aktier får ske genom handel på börs, auktoriserad marknadsplats eller annan reglerad marknad där bolagets aktier är noterade till ett pris per aktie motsvarande gällande börskurs. Förvärv får även ske genom offentligt erbjudande som riktar sig till samtliga aktieägare till ett pris som med högst 30% överstiger gällande börskurs vid tidpunkten för styrelsens beslut om förvärv genom sådant erbjudande. Det huvudsakliga syftet med eventuella återköp är att optimera koncernens kapitalstruktur. I syfte att finansiera företagsförvärv får överlåtelse ske genom erbjudande till samtliga aktieägare. Överlåtelse får även ske till annan än aktieägare som likvid i samband med företagsförvärv. Volvos ordinarie bolagsstämma kommer att hållas den 25 april 2001. Göteborg den 1 februari 2001. AB Volvo (publ) Styrelsen Kvartalsuppgifter Volvokoncernen Mkr där ej annat anges 4/19991/20002/20003/20004/2000 Nettoomsättning 35 21330 54633 45030 14235 932 Kostnad för sålda -27 -24 -26 -24 -28 produkter 967 561 844 533 610 Bruttoresultat 7 246 5 985 6 606 5 609 7 322 Forsknings- och -1 142-1 182-1 281-1 122-1 291 utvecklingskostnader Försäljningskostnader -2 379-2 297-2 454-2 497-2 892 Administrationskostnader -1 062-1 229-1 173-1 269-1 303 Övriga rörelseintäkter -538 148 688 -67 -147 och kostnader Rörelseresultat 2 125 1 425 2 386 654 1 689 Resultat från andelar i 89 365 40 25 14 intresseföretag Resultat från övriga -28 10 81 12 -33 aktier och andelar Ränteintäkter och 418 500 443 333 312 liknande resultatposter Räntekostnader och -280 -389 -441 -466 -549 liknande resultatposter Övriga finansiella 92 -23 -79 -17 -46 intäkter och kostnader Resultat efter 2 416 1 888 2 430 541 1 387 finansiella poster Skatter -715 -629 -521 -166 -194 Minoritetsandelar i -44 8 -23 -6 -6 resultat Nettoresultat 1 657 1 267 1 886 369 1 187 Avskrivningar ingående ovan Volvokoncernen exkl 770 922 893 908 1 075 Finans Finans 507 612 704 468 669 Totalt 1 277 1 534 1 597 1 376 1 744 Resultat i kronor per 3,80 2,90 4,20 1,10 3,00 aktie Genomsnittligt antal 441,5 441,5 441,5 406,3 397,4 aktier, miljoner Resultat i kronor per aktie beräknas som nettoresultat dividerat med det vägda genomsnittet av antalet utestående aktier under perioden. Brutto- och rörelsemarginal % 4/19991/20002/20003/20004/2000 Bruttomarginal 20,6 19,6 19,7 18,6 20,4 Forsknings- och utvecklingskostnader i % 3,2 3,9 3,8 3,7 3,6 av nettoomsättning Försäljningskostnader i % 6,8 7,5 7,3 8,3 8,0 av nettoomsättning Administrationskostnader i % av nettoomsättning 3,0 4,0 3,5 4,2 3,6 Rörelsemarginal 6,0 4,7 7,1 2,2 4,7 Nettoomsättning Mkr 4/19991/20002/20003/20004/2000 Lastvagnar 18 04015 12915 78113 63517 651 Bussar 4 390 3 838 4 556 3 883 4 910 Anläggningsmaskiner 4 788 4 649 5 438 4 804 5 102 Marina och Industriella 1 591 1 585 1 725 1 610 1 679 Drivsystem Aero 2 842 2 286 2 731 2 814 2 882 Finans 2 293 2 206 2 546 2 231 2 695 Övrigt 3 429 3 087 3 158 2 959 3 465 Elimineringar -2 160-2 234-2 485-1 794-2 452 Nettoomsättning 35 21330 54633 45030 14235 932 Rörelseresultat Mkr 4/19991/20002/20003/20004/2000 Lastvagnar 1 116 645 31 53 685 Bussar 156 33 180 65 162 Anläggningsmaskiner 353 311 740 282 261 Marina och Industriella 49 103 197 121 63 Drivsystem Aero 190 110 278 72 161 Finans 335 398 698 173 127 Övrigt -74 -175 262 -112 230 Rörelseresultat 2 125 1 425 2 386 654 1 689 Rörelsemarginal % 4/19991/20002/20003/20004/2000 Lastvagnar 6,2 4,3 0,2 0,4 3,9 Bussar 3,6 0,9 4,0 1,7 3,3 Anläggningsmaskiner 7,4 6,7 13,6 5,9 5,1 Marina och Industriella 3,1 6,5 11,4 7,5 3,8 Drivsystem Aero 6,7 4,8 10,2 2,6 5,6 Finans 14,6 18,0 27,4 7,8 4,7 Övrigt -2,2 -5,7 8,3 -3,8 6,6 Rörelsemarginal 6,0 4,7 7,1 2,2 4,7 Finansiella effekter till följd av återköp av egna aktier Vid beräkning av resultateffekten till följd av det nu beslutade återköpet har hänsyn ej tagits till att Mack Trucks och Renault V.I. konsolideras i Volvokoncernen från och med den 2 januari 2001. Beräkningen avser därav endast att illustrera resultateffekten av det nu beslutade återköpet som enskild transaktion. Beräkningen har skett med utgångspunkt från det redovisade utfallet för 2000 justerat med antagandet att återköpet genomfördes den 1 januari 2000 till en hypotetisk återköpskurs, baserad på slutkursen den 31 januari 2001 om 173 kronor per A aktie och 178,50 kronor per B aktie. Volvokoncernens nettoresultat för 2000 skulle utifrån detta antagande minska från 4.709 Mkr till 4.456 Mkr (proforma) medan resultat per aktie skulle öka från 11.20 kronor per aktie till 11.80 kronor per aktie (proforma). Antalet utestående aktier i AB Volvo uppgick per den 31 december 2000 till 397.368.797 aktier. Med beaktande av effekten av det nu beslutade återköpet samt inklusive effekten av överlåtelse av 15% av de utestående aktierna till Renault S.A. som likvid för förvärvet av Mack Trucks och Renault V.I. ökar antalet utestående aktier till 419.444.842 aktier. Volvokoncernens eget kapital uppgick per 31 december 2000 till 88.338 Mkr motsvarande 222 kronor per aktie. Utifrån antagandet ovan skulle Volvokoncernens eget kapital öka till 90.889 Mkr (proforma) motsvarande 217 kronor per aktie. Beräknad köpeskilling Mack Trucks och Renault V.I. Volvo avser från och med 2001 att tillämpa Redovisningsrådets rekommendation RR1:00, Koncernredovisning, vilken fastställdes i augusti 2000. I enlighet med denna rekommendation fastställs köpeskillingen då dotterföretag förvärvas genom emission av egna aktier till börskursen för dessa aktier vid transaktionstidpunkten. Köpeskillingen för Mack Trucks och Renault V.I., inklusive utgifter direkt hänförliga till förvärvet, beräknas därvid uppgå till ca 10,7 miljarder kronor. Enligt de tidigare reglerna (RR1:96) fastställdes sådan köpeskilling utifrån de emitterade aktiernas genomsnittliga börskurs tio dagar före affärens offentliggörande. Vid tillämpning av dessa regler skulle köpeskillingen för Mack Trucks och Renault V.I., såsom tidigare kommunicerats, fastställts till ca 14 miljarder kronor. Redovisning av överskottsmedel från SPP Under mitten av 1990-talet och framåt har överskott uppstått inom försäkringsbolaget SPP genom att avkastningen från ITP-försäkringarnas förvaltning överstigit motsvarande pensionsåtagandens ökningstakt. De överskott som uppstått fram till och med 1998 fördelade SPP företagsvis genom beslut i december 1998. Enligt uttalande från Redovisningsrådets akutgrupp skall de överskottsmedel som samlats i SPP redovisas i företagen då de beloppsmässigt kan nuvärdesberäknas på ett tillförlitligt sätt. Regelverket för hur återbäring skall ske har fastställts under våren 2000 och redovisning har skett i Volvos bokslut från och med halvårsbokslutet 2000. Det diskonterade nuvärdet av överskottsmedlen har redovisats som en övrig rörelseintäkt i resultaträkningen. I balansräkningen redovisas fordran som en långfristig räntebärande fordran, den del som förväntas erhållas inom ett år redovisas dock som kortfristig räntebärande fordran. Förändringar i Volvokoncernens finansiella rapportering till följd av ett nytt affärsområde, Finans Från och med 1 januari 2000, sammanfördes Volvos verksamheter inom kundfinansiering, försäkringar, Treasury och fastigheter i ett separat affärsområde, Finans. Vid presentation av Volvokoncernens försäljning och rörelseresultat per segment särredovisas därvid Finans separat. Jämförelsetal för 1999 har omräknats i enlighet med den nya organisationen. Redovisade resultaträkningar för Finans inkluderar Volvos samlade kundfinansieringsverksamhet inklusive intressebolaget Volvofinans, Volvos försäkringsverksamhet inklusive Volvia, koncernens fastighetsbolag Danafjord samt Volvo Treasurys resultat enligt nedanstående definition. Redovisade balansräkningar och kassaflödesanalyser för Finans inkluderar Volvos samlade kundfinansieringsverksamhet inklusive intressebolaget Volvofinans, Volvos försäkringsverksamhet inklusive Volvia samt koncernens fastighetsbolag Danafjord. I samband med bildandet av affärsområdet Finans har anpassning även skett avseende principerna för klassificering av finansiella intäkter och kostnader inom Volvos försäkrings- och fastighetsrörelser. Från och med 1 januari 2000, redovisas finansiella intäkter och kostnader inom dessa verksamheter i Volvokoncernens rörelseresultat. Posterna ingick tidigare i koncernens räntenetto. Jämförelsetal för 1999 har omräknats i enlighet med den nya klassificeringsprincipen. Som en följd av ovanstående har även an- passning skett avseende definitionen av Volvokoncernens finansiella nettotillgångar. Från och med 1 januari 2000, beräknas koncernens finansiella nettotillgångar exklusive affärsområdet Finans eftersom finansiella intäkter och kostnader inom Finans redovisas i koncernens rörelseresultat. Vid ingången av 2000 medförde den nya definitionen att Volvos finansiella nettotillgångar reducerades med 2,2 miljarder kr. Från och med det andra kvartalet 2000 redovisas Volvo Treasurys resultat som en del av rörelseresultatet i affärsområdet Finans. Volvo Treasurys resultat inkluderar därvid ränteintäkter och liknande intäkter, räntekostnader och liknande kostnader samt omkostnader i Volvo Treasurys verksamhet. I resultatet exkluderas dock effekten av eget kapital-basen i Volvo Treasury. Under 2000 uppgick Volvo Treasurys resultat enligt ovanstående definition till 151 Mkr. Av detta belopp har 183 Mkr enligt tidigare princip redovisats i ränteintäkter och -32 Mkr bland övriga finansiella intäkter. Ändrad klassificering av omkostnader inom Volvos reservdelsverksamhet Från och med 1 januari 2000 har en omarbetning skett avseende Volvos produktkostnadskalkyl för reservdelar. Omkostnader i koncernens reservdelshantering vilka tidigare ingick bland administrationskostnader redovisas därvid från och med 2000 bland kostnader för sålda produkter. Jämförelsetal för 1999 har omräknats i enlighet med den förändrade klassificeringen. Antal fakturerade Fjärde Fjärde Helår Helår Förändring i lastbilar kvartalet kvartalet 2000 1999 % 2000 1999 Europa 13.852 12.656 46.143 42.527 +9 Västra Europa 12.406 11.663 42.054 39.625 +6 Östra Europa 1.446 993 4.089 2.902 +41 Nordamerika 5.938 8.663 23.610 34.303 -31 Sydamerika 1.084 1.227 4.534 3.901 +16 Asien 1.619 1.072 5.556 2.723 +104 Övriga marknader 646 363 1.987 1.633 +22 Totalt, lastbilar 23.139 23.981 81.830 85.087 -4 Antal fakturerade Fjärde Fjärde Helår Helår Förändring i bussar/busschassier kvartalet kvartalet 2000 1999 % 2000 1999 Europa 1.095 1.176 3.994 3.626 +10 Västra Europa 1.064 1.131 3.870 3.427 +13 Östra Europa 31 45 124 199 -38 Nordamerika 969 1.081 3.869 3.638 +6 Sydamerika 235 250 980 714 +37 Asien 481 241 1.659 1.001 +66 Övriga marknader 195 157 513 525 -2 Totalt, 2.975 2.905 11.015 9.504 +16 bussar/busschassier ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av BIT http://www.bit.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2001/02/01/20010201BIT00420/bit0001.doc http://www.bit.se/bitonline/2001/02/01/20010201BIT00420/bit0002.pdf

Om oss

Volvokoncernen är en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och marin- och industrimotorer. Vi tillhandahåller också kompletta finansiella tjänster och service. Huvudkontoret ligger i Göteborg.

Prenumerera

Dokument & länkar