Ei enää verukkeita Itämeren suojelun lykkäämiselle

BalticSTERN-tutkimusverkoston tulokset Itämeren suojelun hyödyistä ja kustannuksista julkaistaan tänään kaikissa Itämeren rannikkovaltioissa. Tuoreeseen raporttiin kootut tulokset osoittavat Itämeren suojelun olevan taloudellisesti kannattavaa.

Tänään julkaistavassa raportissa ”The Baltic Sea – Our Common Treasure. Economics of Saving the Sea” kansainvälisen BalticSTERN-verkoston tutkijat tarkastelevat rehevöitymisen torjuntaa, kestävää kalastusta sekä varautumista öljyvahinkoihin ja uusiin meriekosysteemin vieraslajeihin taloudellisesta näkökulmasta. Raportti kokoaa myös tiedon siitä, miten kansalaiset kokevat suojelun hyödyt ja kuinka suuria ovat suojelun kustannukset.

Raportin keskeisiä johtopäätöksiä ovat:

• Itämeren ympärysvaltioiden kansalaiset arvostavat Itämerta suuresti ja ovat valmiita panostamaan 3,8 miljardia euroa vuodessa rehevöitymisen torjuntaan Itämerellä. Itämeren suojelun toimintaohjelman kustannukset ovat noin 2,3–2,8 miljardia euroa vuodessa riippuen toimenpiteiden jakautumisesta maittain. Hyödyt ylittävät suojelun arvioidut kustannukset vuosittain 1–1,5 miljardilla eurolla.
  
  
• Itämeren suojelu on kannattavaa sekä Venäjälle että EU:hun kuuluville rannikkovaltioille. Rehevöitymisen torjunnan hyödyt ja kustannukset jakautuvat kuitenkin epätasaisesti EU-maiden kesken. EU:n rahoitusmekanismit ja meristrategiadirektiivi ovat keskeisiä työkaluja, joilla varmistetaan riittävät kannustimet suojelusopimuksen toteuttamiseksi.
  
  
• Itämeren suojelussa on taloudellisesti perusteltua tarkastella Itämerta kokonaisuutena yli talouden sektoreiden, valuma-aluerajojen ja maarajojen. Suojelun kokonaiskustannuksia voidaan vähentää suojelutoimien kustannustehokkaalla suunnittelulla. Kansainvälinen yhteistyö on myös ratkaisu ristikkäisten käyttöpaineitten ratkaisuun.

Tutkimuksen tulokset tukevat Itämeren suojelun toimintaohjelman toteutusta. Ohjelma on Itämeren suojelukomission (HELCOM) sopimus, jossa kaikki yhdeksän rantavaltiota ovat sitoutuneet vähentämään ravinnekuormitustaan Itämereen. Ohjelman tavoitteena on saavuttaa meren hyvä ekologinen tila muun muassa vähentämällä maatalouden ja yhdyskuntien ravinnekuormitusta.

BalticSTERN-tutkimusverkostoon kuuluu tutkijoita kaikista Itämeren ympärysvaltioista. Rehevöitymisen torjunnan kustannus-hyötyanalyysi perustui ekologisen ja taloustieteellisen tutkimustiedon yhdistämiseen.

Lisätietoja:
Kari Hyytiäinen, MTT, puh: +358 29 531 7245, kari.hyytiäinen@mtt.fi
Anna-Stiina Heiskanen, SYKE, puh: +358 40 825 8188, anna-stiina.heiskanen@ymparisto.fi
Siv Ericsdotter, BalticSTERN Secretariat Sweden, puh: +46 73 707 8625, siv.ericsdotter@stockholmresilience.su.se

Raportti “The Baltic Sea – Our Common Treasure. Economics of saving the Sea” ja sen tiivistelmä ovat ladattavissa: www.stockholmresilience.org/balticstern

BalticSTERN Secretariat, Stockholm Resilience Centre                                
Stockholm University, SE-106 91 Stockholm, Sweden

Slut med svepskäl för att uppskjuta skyddet av Östersjön

Resultaten av BalticSTERN-forskningsnätverkets arbete om nytta och kostnader gällande skyddet av Östersjön publiceras i dag i alla länder kring Östersjön. I den färska rapporten visas att det är ekonomiskt lönsamt att skydda Östersjön.

”The Baltic Sea – Our Common Treasure. Economics of Saving the Sea” heter rapporten som publiceras i dag, där forskarna inom det internationella BalticSTERN-nätverket studerar bekämpande av eutrofiering, hållbart fiske samt beredskap inför oljeolyckor och nya främmande arter i havsekosystemet i ett ekonomiskt perspektiv. Rapporten beskriver även hur medborgarna upplever nyttan av skyddet, samt hur stora kostnaderna blir.

Centrala slutsatser i rapporten:

• Medborgarna i kustländerna uppskattar Östersjön i hög grad, och är redo att satsa 3,8 miljarder euro i året för att motarbeta eutrofieringen. Kostnaderna inom Aktionsplanen för Östersjön uppgår till 2,3–2,8 miljarder euro, beroende av hur åtgärderna fördelas mellan länderna. Nyttan överstiger de uppskattade kostnaderna med 1–1,5 miljarder euro årligen.
  
  
• Skyddet av Östersjön är lönsamt både för Ryssland och för de kustländer som hör till EU. Nyttan och kostnaderna av att motarbeta eutrofieringen fördelas dock ojämnt mellan EU-länderna. EU:s finansieringsmekanismer och havsmiljödirektivet (ramdirektivet om en marin strategi) är de verktyg som säkerställer tillräckliga incitament för att förverkliga ett skyddsavtal.
  
  
• Det är ekonomiskt försvarbart att granska Östersjön som en helhet, i stället för en mosaik av ekonomiska sektorer, avrinningsområden och nationsgränser. Skyddets totalkostnader kan minskas genom kostnadseffektiv planering av skyddsåtgärderna. Internationellt samarbete är även en lösning på motstridiga intressen gällande havets utnyttjande.

Forskningsresultaten stöder ett förverkligande av Aktionsplanen för Östersjön. Aktionsplanen är ett fördrag inom Helsingforskommissionen (Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö, HELCOM), i vilket alla nio kuststater förbinder sig att minska belastningen av närsalter till Östersjön. Målsättningen i planen är att uppnå ett gott ekologiskt tillstånd i havet, bl.a. genom att minska utsläpp av närsalter från lantbruk och samhällen.

Till BalticSTERN-forskningsnätverket hör forskare från alla länder kring Östersjön. Kostnads-nyttoanalysen om motarbetande av eutrofieringen baserades på en förening av ekologiska och ekonomiska forskningsrön.

Mer information:
Kari Hyytiäinen, MTT, tel.: +358 29 531 7245, kari.hyytiäinen@mtt.fi
Anna-Stiina Heiskanen, SYKE, tel.: +358 40 825 8188, anna-stiina.heiskanen@ymparisto.fi
Siv Ericsdotter, BalticSTERN Secretariat Sweden, tel.: +46 73 707 8625, siv.ericsdotter@stockholmresilience.su.se

Rapporten “The Baltic Sea – Our Common Treasure. Economics of saving the Sea” samt en sammanfattning finns att tillgå på: www.stockholmresilience.org/balticstern

BalticSTERN Secretariat, Stockholm Resilience Centre                                
Stockholm University, SE-106 91 Stockholm, Sweden

Avainsanat: