Säkerheten på Röda Korsets mottagningscentraler är bättre än sitt rykte

Report this content

Säkerheten på Röda Korsets mottagningscentraler är betydligt bättre än vad nyhetsflödet ger sken av. Allra bäst stöder man säkerheten om man kan erbjuda asylsökarna meningsfull sysselsättning.

I december och januari gjorde Röda Korset en utvärdering av sina mottagningsenheter där man utredde mottagningscentralernas och nödinkvarteringsenheternas byggnaders läge och tjänster. I samband med det kartlade man också säkerheten. Resultaten visar att den största delen av alla asylsökande, anställda och frivilliga upplever sin tillvaro som trygg eller mycket trygg på Röda Korsets mottagningsenheter. Kartläggningen gjordes genom intervjuer med mottagningsenheternas chefer och anställda.

I diskussioner med personalen har asylsökarna uttryckt en viss oro över en del uttalanden och reaktioner som kommit från finländare. Många asylsökande har svagt förtroende för myndigheter på grund av upplevelser i hemlandet, det har lett till att de kanske inte fått förtroenden för finländska myndigheter heller vilket skapat en känsla av otrygghet.

Enskilda händelser i mottagningscentralerna och attityder i samhället är faktorer som gjort att personalen i någon mån upplevt otrygghet. Invånarkvällar med information och gemensamma aktiviteter har igen upplevts förbättra attityderna till mottagningscentralerna i grannskapet.

”Vår utredning visar att de rykten om otrygghet och oroligheter på mottagningscentralerna som i synnerhet via social medier fått fart har varit kraftigt överdrivna. Säkerheten för alla parter på mottagningscentralerna är i verkligheten mycket bättre än den bild man får via nyhetsflödet”, säger Röda Korsets organisationschef Marita Salo.

Meningsfull verksamhet stärker trygghetskänslan
Säkerheten i mottagningscentralerna hänger inte på hur många väktare som arbetar där. En god atmosfär både i och utanför centret och meningsfull sysselsättning för de asylsökande är det som bäst stöder säkerheten.

Asylsökarna oroar sig mest över fritidsaktiviteter, arbete och studier enligt de diskussioner de för med personalen.

”Asylsökarna saknar meningsfull sysselsättning. Då en stor mängd olika människor, många av dem svårt traumatiserade på grund av krig bor trångt tillsammans utan något vettigt att göras leder det lätt till frustration vilket påverkar hela stämningen. Antagligen skulle var och en av oss reagera på samma sätt”, säger Marita Salo.

”På många håll har asylsökarna kunnat delta i talkoarbeten, gallra skog, skotta snö eller gå ut och gå med åldringar. På de mottagningscentraler där man kunnat erbjuda meningsfull sysselsättning har också asylsökarna varit mest nöjda.”

Möjligheten att själv kunna koka sin mat har upplevts som speciellt viktigt.

”Det handlar inte bara om att man får koka mat man själv tycker om utan också om att matlagningen ger dagen en rytm, rutiner är viktiga. Ett exempel kommer från Åbo där en av asylsökarna som är bagare till utbildningen nu bakar bröd för hela mottagningscentralen.”

Rekordantal nya frivilliga

Under hösten anmälde sig rekordmånga nya frivilliga till Röda Korset. Under hösten har över 8000 frivilliga hjälpt till på mottagningscentralerna. Fortfarande anmäler sig nya frivilliga dagligen.

”Vi har nu dubbelt fler som anmäler sig som frivilliga jämfört med tidigare. Det är helt klart att finländarna vill hjälpa, och vi är så tacksamma för den hjälpen”, säger Marita Salo.

Röda Korsets frivilliga ordnar till exempel finskakurser och andra typer av klubb – och fritidsverksamhet för barn, kvinnor och män.  

För tillfället upprätthåller Röda Korset 105 mottagningsenheter runt om i landet. Lite över hälften av mottagningsenheterna upprätthålls av Röda Korset. Röda Korset grundar och upprätthåller mottagningscentraler på begäran av migrationsverket.

Mera information ger:
Organisationschef Marita Salo, tfn 020 701 2012
Kommunikationschef Outi Pärnänen, tfn 020 701 2220
Informatör Noora Jussila, tfn 020 701 2224