Pressade skolkuratorer hinner inte arbeta förebyggande

Report this content

Arbetsbelastningen för skolkuratorerna blir allt större. Sju av tio säger att den har ökat det senaste året och åtta av tio säger att det beror på att allt fler barn behöver stöd. Största delen av arbetstiden går åt till akuta frågor och det förebyggande arbetet hinns inte med.  Det visar en ny undersökning av Novus och Akademikerförbundet SSR. 

Efter en skärpning av skollagen 2011 ska alla elever ha tillgång till kurator, skolläkare, skolsköterska och psykolog. Men så ser det inte ut i verkligheten. Tre av tio skolkuratorer säger att lagen inte uppfylls.

– Vi vet att den psykiska ohälsan bland unga ökar och det gör det ännu viktigare att eleverna har tillgång till en skolkurator. Idag har skolkuratorerna ofta ansvar för så många elever att de har svårt att räcka till för barnens behov och det viktiga förebyggande arbetet får stryka på foten, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.

Tre av fyra skolkuratorer uppger att de inte hinner med eller knappt hinner med sina arbetsuppgifter. Arbetet är ofta akutstyrt och sju av tio skolkuratorer säger att de inte hinner med det förebyggande arbetet i önskad utsträckning.

En slutsats av undersökningen är att ansvar för högst 300 elever är en gräns för när skolkuratorer upplever att de kan göra ett gott arbete. Det är också det riktmärke som Akademikerförbundet SSR anser bör gälla, men dit är det fortfarande långt. Bara 14 procent av skolkuratorerna har ansvar för högst 300 elever, medan över hälften av skolkuratorerna ska hinna med mer än 500 elever och i en del fall över 1000 elever.

– Elevunderlaget måste begränsas så att skolkuratorerna får en rimlig arbetssituation. Det är allvarligt när barn och unga inte får det stöd de behöver och har rätt till, säger Heike Erkers.

Elevhälsan spelar en viktig roll för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det är ett påstående som nio av tio skolkuratorer instämmer i.

– Vi vet att unga som saknar en gymnasieutbildning har stora svårigheter på arbetsmarknaden. I debatten om sjunkande Pisa-resultat har det varit mycket fokus på undervisningen, men det psykosociala arbetet uppmärksammas mera sällan trots att det kan ha en avgörande betydelse för skolresultaten, säger Heike Erkers.

Fakta:

Undersökningen som Novus gjort på uppdrag av Akademikerförbundet SSR har genomförts under perioden 10 januari – 3 februari 2017 och omfattar 753 intervjuer. Svarsfrekvensen var 50 procent.

Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR 070-622 39 78
Cecilia Axelsson, presschef 070-690 44 23

Akademikerförbundet SSR är Sveriges ledande samhällsvetarförbund. Förbundet som är fjärde störst inom Saco organiserar runt 70 000 beteendevetare, ekonomer, personalvetare, socionomer och andra samhällsvetare.

Dokument & länkar