Krami skapar socialt och ekonomisk värde

Krami i Göteborg, en samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och socialtjänsten, är en god social investering.

Det framgår av en analys som genomförts av Serus, ett företag som jobbar med förändringsprocesser och som har studerat verksamhetens SROI, social return on investment. Syftet har varit att se vilket värde verksamheten skapar socialt och ekonomiskt.

SROI-analysen har utförts av Erik Jannesson, lektor i strategisk ekonomistyrning på Linköpings universitet tillsammans med Krami Göteborg.

I analysen framkommer att varje satsad krona per deltagare i en Krami-kurs ger en till två kronor tillbaka.

Den kommer också fram till att de sociala effekterna för deltagarna är förbättrade sociala relationer, ökat ansvarstagande, ökad självkänsla, ökat självförtroende, ökad trygghet samt ökad delaktighet i samhället.

Analysen visar att var och en av de sex effekterna upplevs av en majoritet av de tio deltagare som ingår i studien.

Den grupp som har studerats har bestått av tio deltagare (fem kvinnor och fem män) och gemensamt för dem alla är att de har deltagit ett år i en Kramikurs.

Av deltagarna är det bara en som inte upplever några sociala effekter alls som en konsekvens av kursen. En annan deltagare upplever en effekt, medan övriga åtta upplever en majoritet av de sex effekterna.

Payback

Deltagarna har fått skatta hur stor andel av de sociala effekterna som beror på deras deltagande i Krami och hur stor del som beror på andra faktorer.

I snitt värderar kvinnorna att 25 procent av den förändring som skett under året beror på deras deltagande i Krami medan motsvarande andel för männen är 50 procent.

I de ekonomiska beräkningarna framkommer att Arbetsförmedlingens engagemang innebär kraftigt ökade kostnader för myndigheten.

Anledningen är framför allt ersättningar till deltagarna, men även anställningsstöd till arbetsgivare.

Å andra sidan ger investeringarna, som redan nämnts, en ekonomisk payback.

De tio deltagarna har fått olika stöd på vägen mot arbete eller utbildning. Bland annat ett tiotal praktikplatser, fem arbetsmarknadsutbildningar och sex anställningar.

”Jobb – gött som fan”

Deltagarna har med egna ord beskrivit de övergripande konsekvenser av Kramikursen. I huvudsak är de positiva, vilket följande citat illustrerar:

"Jag finns på kartan. Jag vet att jag är drivande, har affärsidéer och så vidare. Jag vet att jag har folk att bolla med. Om jag skulle vilja så vet jag vart jag ska vända mig. Jag har fått respons från ”normala” människor nu, vilket jag aldrig fått förut. Nu är det folk som tror på mig, och jag känner det!"

Jag tar en dag i taget. Men jag hoppas och tror på en bra framtid. Jag hoppas på att jag har jobbet. Jag hade velat ha värsta huset och många barn och barnbarn. Jag hoppas det.

Framtiden ser ljus ut, faktiskt. Nu när man fått jobb, gött som fan!

Engagemanget en framgångsfaktor

På den rikskonferens för Krami som arrangerades i Göteborg i maj konstaterade Eva Lindh-Pernheim, Arbetsförmedlingens marknadschef för Göteborg Halland, att Arbetsförmedlingen särskilt ska prioritera de som är långt ifrån arbetsmarknaden och att Kramis målgrupp är ”vuxna med höga trösklar till arbetslivet”.

- Målsättningen med Krami är att deltagarna ska finna, få och behålla ett arbete. För att lyckas med denna målsättning krävs samverkan. Arbetsförmedlingen klarar inte detta själva.

Eva Lindh-Pernheim lyfte också fram engagemanget på alla nivåer som en framgångsfaktor:

- Krami har många engagerade medarbetare. Tillsammans med engagerade chefer skapar vi förutsättningar för ett fungerande samarbete.

- - - - - - - -

Fakta om Krami

Krami är ett myndighetssamarbete som startade i Malmö 1980 mellan dåvarande Kriminalvårdsverket och Arbetsmarknadsinstitutet (AMI), därav namnet.

Senare kom socialtjänsten med som samarbetspartner, och efterhand började Krami spridas till andra delar av Sverige.

Idén väcktes inom kriminalvården på 1970‐talet och fokuserade på att åtgärda problemet med intagna som ständigt återkom till anstalterna.

Behovet av insatser för målgruppen ansågs vara så brett att kriminalvården eller andra berörda myndigheter inte hade resurser att på egen hand tillgodose behoven.

Idag finns Krami på 21 orter. Målet med verksamheterna är att deltagarna ska leva ett laglydigt liv, bli självförsörjande, bli delaktiga i goda sociala sammanhang samt få en fast förankring på arbetsmarknaden.

Krami Göteborg

Krami Göteborg drivs i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och socialtjänsten.

Verksamhet vänder sig till arbetslösa kvinnor och män som har ett kriminellt beteende eller befinner sig i kriminella sammanhang.

Krami Göteborg har med några uppehåll varit igång sedan 1994.

Fram till år 2010 bedrevs verksamheten i blandade grupper, kvinnor och män tillsammans. Det visade sig dock att kvinnornas problematik var avsevärt mer komplex än männens. De hade längre väg till målet (arbete) och behövde mer förberedande insatser.

Metodik och pedagogik behövde också anpassas till kvinnornas situation. Med detta som grund startades Krami för kvinnor respektive Krami för män i januari 2010.

I Sverige finns det ytterligare några Kramiverksamheter med separata grupper för kvinnor och män.

I Göteborg jobbar tre handläggare inom Krami för kvinnor och tre handläggare på Krami för män – två från varje myndighet.

Kopplad till verksamheten finns även en styrgrupp bestående av en chef från vardera myndighet. Från Arbetsförmedlingen ingår Samir Rajic.

Källa: "En SROI-analys av Krami Göteborg".

  
Presskontakt: Jonas Hansson, regional press- och informationsansvarig, Arbetsförmedlingen Göteborg, 010-488 42 92

  

ARBETSFÖRMEDLINGEN
Vi medverkar till att arbetsgivare får rätt arbetskraft och att arbetssökande kan få jobb.
Ring oss på 0771-416 416 eller besök närmaste arbetsförmedling.
www.arbetsformedlingen.se

Prenumerera

Media

Media

Citat

Framtiden ser ljus ut, faktiskt. Nu när man fått jobb, gött som fan!
Krami-deltagare