Soliditet Betalningsindex: Myndigheter sämre än privata företag på att betala räkningar
Sundbyberg 2010-04-26
Soliditet Betalningsindex: Myndigheter sämre än privata företag på att betala räkningar
Betalningsmoralen bland företag och myndigheter har förbättrats det senaste året, men den offentliga sektorn har sämre betalningsdisciplin än de flesta privata företag. Det framgår av en färsk undersökning från kredit- och affärsinformationsföretaget Soliditet.
Soliditet Betalningsindex visar att andelen "sena betalare" inom den offentliga sektorn uppgick till 44 procent i april 2010, vilket kan jämföras med 47 procent för ett år sedan.
"Trots förbättringen är det anmärkningsvärt att myndigheter och statliga bolag är sämre än det privata näringslivet på att betala sina räkningar. Den offentliga sektorn borde vara bäst i klassen, som det är nu är det offentliga näst sämst. Det innebär att staten riskerar att förlänga lågkonjunkturen", säger Soliditets VD Krister Jörlén.
I fjol uppmanade finansmarknadsminister Mats Odell myndighetscheferna att föregå med gott exempel och betala räkningar inom rimlig tid. Detta för att inte skapa likviditetsproblem hos pressade små och medelstora företag. Även finansminister Anders Borg oroades över frågan.
"Den förbättrade betalningsmoralen hos myndigheter och statliga bolag kan bero på att Odell tog dem i örat efter vår förra granskning, men jag är inte imponerad av resultatet. Faktum är att förbättringen i betalningsindex är dubbelt så stor i privata näringslivet som i offentlig sektor", säger Krister Jörlén.
Högst andel sena betalare finns i branscherna information och kommunikation, (46 procent) följt av offentlig förvaltning (främst myndigheter, inklusive försvaret) och tillverkningsindustrin. Bäst betalningsmoral – det vill säga lägst andel sena betalare - finns inom jord- och skogsbruk.
Hotell- och restaurangbranschen står för den största förbättringen – andelen sena betalare har på ett år minskat från 46 procent till 38 procent. Även inom handeln och inom finansbranschen har betalningsmoralen förbättrats markant, enligt Soliditet Betalningsindex. Genomsnittet för samtliga företag och myndigheter var i mars 2010 39 procent sena betalare.
Så många betalade räkningar sent Soliditet Betalningsindex *)
Bransch mars 2010 mars 2009 Ändr. proc.entenheter Information 46,4 52,6 -6,2 Offentlig förvaltning 44,4 46,2 -1,8 El, gas, kyla, värme 44,2 45,9 -1,7 Tillverkning 44,3 49,1 -4,8 Mineral 43,3 44,4 -1,1 Vård och omsorg 41,7 43,8 -2,1 Handel 41,0 46,9 -5,9 Finans och försäkring 40,9 48,0 -7,1 Kultur, nöje 38,2 44,0 -5,8 Hotell och restaurang 38,1 46,3 -8,2 Vatten, avlopp 38,0 41,8 -3,8 Bygg 36,3 39,3 -3,0 Fastighet 36,0 41,8 -5,8 Service 35,1 38,8 -3,7 Transport 33,7 35,3 -1,6 Jord- och skogsbruk 32,2 37,1 -4,9 Genomsnitt alla branscher 39,1 44,2 -5,1
*) En "sen betalare" är ett företag eller en organisation som betalar senare än genomsnittet i en jämförbar grupp. De betalar inte bara efter förfallodatum utan även senare än vad som är brukligt. Svenska företag och organisationer betalar vanligtvis 2-3 dagar efter förfallodagen. Sena betalare i Soliditet Betalningsindex betalar alltså ännu senare. Undersökningen bygger på Soliditet Betalningsindex, ett index som på företagsnivå är ett sätt att tidigt få en indikation på likvida problem eller betalningsovilja i ett företag. Risken för konkurs är tre gånger så hög i företag som är sena betalare jämfört med de som betalar normalt eller tidigt. Betalningsindex omfattar uppskattningsvis 80 procent av Sveriges kreditaktiva näringsliv (dock ej Enskilda firmor).
Läs mer på: www.soliditet.se/pressrum
Kontaktperson Krister Jörlén VD för AAA Soliditet AB Tel: 070-183 2772 E-post: krister.jorlen@soliditet.se
Fler företag betalar i tid Soliditet Betalningsindex – andel sena betalare jan 2008 – mars 2009
Andelen företag som betalar sina fakturor för sent blir allt färre. I december 2008, strax efter Lehman-konkursen, betalde 46 procent av företagen för sent. I mars 2010 hade andelen sjunkit till 39 procent. Idag är det färre som betalar för sent även jämfört med före finanskrisen.
Sida 1 (4)
Sida 2 (3)