Många skolkare hamnar hos Kronofogden

Många gymnasieelever som får studiebidraget indraget på grund av skolk hamnar hos Kronofogden. Dessutom avbryter många skolkare helt sina studier. Det framgår av CSN:s nya årsrapport – Studiestödet 2009.

I fjol var det cirka 13 300 gymnasieelever som fick sitt studiebidrag indraget på grund av att skolan meddelat otillåten frånvaro – skolk. När en person skolkat får den oftast ett återkrav av CSN. Om skulden inte betalas kan föräldern till eleven eller eleven själv hamna hos Kronofogdemyndigheten. CSN har nu tittat närmare på samtliga som hade en återkravsskuld från sina studiebidrag i oktober 2009. Av dem hade 60 procent inte betalat något alls. Mer än en fjärdedel av de elever som skolkat avbryter dessutom sina studier. – Oftast rör det sig om små belopp jämfört med andra återkrav. Trots det klarar man inte av att betala summorna, säger Carl-Johan Stolt, utredare vid CSN. I övrigt konstaterar CSN att det rådde högtryck inom svenskt studiestöd i fjol. Efter flera års nedgång ökade antalet studerande kraftigt. Totalt fick 444 000 studerande studiemedel 2009. Det är en ökning med nio procent jämfört med 2008. – Det är den största ökningen sedan 2001. På högskolenivå har ökningen aldrig tidigare varit så hög mellan två år, säger Carl-Johan Stolt. Däremot väljer allt färre studerande att låna för att klara sina studier. Den så kallade lånebenägenheten gick i fjol ner för tionde året i rad. Andelen som tog studielån, 67,5 procent, har inte varit så låg sedan 1988. Benägenheten att ta studielån skiljer sig mellan olika studerandegrupper. Exempelvis väljer bara 35 procent av de vuxenstuderande som studerar på grundskolenivå att ta lån. – De studerande överväger i större utsträckning vilka kostnaderna för lånet blir och om de har möjlighet att betala tillbaka sitt studielån. Det är en skillnad mot tidigare, säger Carl-Johan Stolt. CSN konstaterar även att det blivit mer populärt att studera i utlandet igen. Ökningen med sex procent, 1 500 studerande, innebar ett trendbrott efter flera års nedgång för utlandsstudier på eftergymnasial nivå. – Utlandsstuderande studerar förhållandevis länge. Det gör också att de skuldsätter sig mer än studerande som enbart studerat i Sverige, säger Carl-Johan Stolt. Den kraftiga ökningen av läkarstuderande i utlandet fortsätter – i fjol var ökningen 12 procent. På åtta år har antalet läkarstuderande i utlandet nästan fyrdubblats. För mer information: Carl-Johan Stolt, utredare CSN, 0480-447287, 070-3418514. Presskontakt: Klas Elfving, pressekreterare CSN, 060-186155, 076-1196551.