Elfakta 2017: vindkraftsrekord och stängd reaktor

Mer förnybar el i det svenska systemet gav bland annat alla tiders vindkraftsrekord, nära 18 TWh. Ytterligare en reaktor stängdes och elpriserna steg jämfört med år 2016. Så kan 2017 sammanfattas ur ett elperspektiv.

Den växande tillgången till elproduktion har gett prisnivåer på el som lett till bristande lönsamhet för äldre kärnkraftverk. Reaktorn i Oskarshamn 1 stängdes för gott i juni månad. Oskarshamn 1 som driftsattes 1972 var den första storskaliga reaktorn i Sverige och har producerat cirka 110 TWh el (Terawattimmar=miljarder kilowattimmar) under de 45 år som den varit i drift.

Tidigare stängdes Oskarshamn 2 av samma skäl. Ringhals 1 och 2 står i tur att stänga de närmaste två åren. Samtidigt har beslut tagits att satsa på säkerhetshöjande åtgärder i de sex återstående reaktorerna, vilket öppnar för väsentligt längre drift av dessa.

Mycket vind, elexport alla veckor

Elanvändningen ligger kvar på samma nivå som 2016 trots högkonjunktur Elanvändningen år 2017 förväntas bli lite drygt 140 TWh. Tillsammans med en hög elproduktion blev nettoexporten den näst högsta, cirka 19 TWh eller 12 procent av den totala elproduktionen. Noterbart är att Sverige har nettoexporterat el alla veckor under året.

Den totala elproduktionen blev hög trots att vattenkraften presterade mindre än medelvärdet och landade på 64 TWh (62 föregående år). Vindkraften slog produktionsrekord med knappa 18 TWh (15,5). Kärnkraften hade ett bra produktionsår förutom några reaktorer som hade extra långa revisioner. Den totala produktionen ökade till 63 TWh från 60 år 2016. Elproduktion i kraftvärmeanläggningar blev i stort sett oförändrad jämfört med föregående år.

Totalt uppgick elproduktionen till dryga 159 TWh (152). Stora delar av del el som producerats i Sverige och Norge som inte använts inom det egna landet har exporterats till Finland, cirka 15 TWh, men även till Danmark, Litauen och Polen, cirka 3 TWh vardera.

Energiföretagen Sveriges vd Pernilla Winnhed kommenterar 2017 års elstatistik:

– Vindkraften är nu väldigt tydligt vår tredje största elproduktionskälla. Den bidrar starkt till den energi som systemet behöver under ett år. Tillsammans med kvarvarande kärnkraft, vattenkraft och övrig värmekraft – främst biobränslebaserad kraftvärme – har vi fortsatt en elproduktion som ska kunna ge mycket hög leveranssäkerhet. Dessutom med mycket bra klimatprestanda eftersom bara cirka två procent av elen baseras på fossila energikällor.

Något högre elpriser än 2016

Det genomsnittliga systempriset på elbörsen Nord Pool Spot blev 28 öre/kWh, en ökning med 3 öre jämfört med 2016. Skillnaden beror främst på lägre nivåer i de nordiska vattenmagasinen under första halvåret och ökade bränslepriser under andra halvåret. Prisskillnaderna har varit små över året där det nordiska systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 24 och 32 öre/kWh. Det högsta timpriset under året uppgick till nästan 126 öre/kWh den 29 november kl. 18–19, medan timpriset som lägst sjönk till knappt 5 öre/kWh den 7 juni kl. 05–06.

Avsaknad av långvariga köldperioder, jämna tillrinningar och god tillgänglighet i stamnätet innebar små skillnader i elpris inom Sverige. Preliminärt har de svenska elområdena haft samma elpris under 86 procent av årets timmar. I genomsnitt var elpriset i Malmö 0,9 öre/kWh högre än i Stockholm och 1,3 öre/kWh högre än i norra Sverige under året. På månadsbasis var skillnaden störst i oktober då priset i de norra elområdena var cirka 3 öre lägre än i landets södra delar. Priserna sjönk i norr med högre tillrinningar medan priserna ökade i söder med lägre kärnkraftsproduktion och högre bränslepriser.

Förbättrad hydrologi i kombination med ökade bränslepriser medförde att den nordiska prisnivån var lägre än i Tyskland. Det genomsnittliga priset i Tyskland blev drygt 34 öre/kWh. Beroende på den höga andelen sol- och vindkraft i Tyskland var dock prisvariationerna betydligt större där, med ett preliminärt högsta timpris på 157 öre/kWh och ett lägsta pris på -80 öre/kWh. Under året var spotpriset i Tyskland negativt under nästan 150 timmar. I Norden uppstod negativa priser endast i de danska områdena; som mest på Jylland under drygt 80 timmar.

Preliminär elstatistik för 2017, jämfört med året före och tio år sedan:

Tillförsel År År År Ändring
  2007 2016 2017 från år 2016
  TWh TWh TWh  
Vattenkraft 65,6 61,7 64,1 3,9%
Vindkraft 1,4 15,5 17,6 13,5%
Kärnkraft 64,3 60,5 63,0 4,1%
Solkraft 0,0 0,1 0,2 38,0%
Övrig värmekraft 13,7 14,6 14,7 0,7%
Elproduktion totalt 145,0 152,5 159,6 4,6%
         
Netto Import (+) /Export (-) 1,3 -11,7 -18,9  
         
Total inhemsk elanvändning -146,3 -140,8 140,7 -0,2%
Temperaturkorrigerad elanvändning -148,8 -142,6 142,6 0,0%
         
Andel förnybart, % 53,7 58,0 58,0  
Andel fossilt, % 2,7 2,2 2,3  

Vill du veta mer?

Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker, tel: 073-392 57 61

Folke Sjöbohm, statistikansvarig, tel: 070-419 26 97

 

Eva Rydegran, pressekreterare, Energiföretagen Sverige Tel: 08-677 27 23 Mobil: 0734-04 45 11, eva.rydegran@energiforetagen.se

Energiföretagen Sverige samlar och ger röst åt omkring 400 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi. Vårt mål är att utifrån kunskap, en helhetssyn på energisystemet och i samverkan med vår omgivning, utveckla energibranschen – till nytta för alla.

Taggar:

Om oss

Energiföretagen Sverige är en branschförening som bildats av Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme. Föreningen samlar företag som producerar, handlar, distribuerar och lagrar energi och tillsammans driver vi förändring som möjliggör ett långsiktigt hållbart samhälle. Energiföretagen Sverige företräder branschen vid kontakter med regering, riksdag och myndigheter, till exempel i utredningar och remissyttranden. Vår energi ger Sverige drivkraft - idag och i framtiden. Följ oss på www.energiforetagen.se

Prenumerera

Dokument & länkar