EU-medlemskapet har minskat öppenheten i Sverige

De senaste 25 åren har Sverige anpassat sig efter EU:s sekretessregler och den svenska offentlighetsprincipen är vid närmare granskning inte en så vital 250-åring som man skulle vilja tro. - Offentlighetsprincipen har helt klart försvagats till följd av EU-medlemskapet, menar professor Carl Fredrik Bergström.

I Sverige är offentlighetsprincipen en grundläggande rättighet med långa historiska anor. Principen består av ett antal grundlagsstadgade fri- och rättigheter och det tycks råda en stor enighet om att den utgör ett särpräglat inslag i den svenska identiteten och demokratin.

I den nya rapporten till ESO, Grundlag i gungning? En ESO-rapport om EU och den svenska offentlighetsprincipen, som publiceras i dag, studerar professor Carl Fredrik Bergström och doktorand Mikael Ruotsi hur den svenska offentlighetsprincipen utvecklats sedan Sverige blev medlem i EU och hur öppenheten i EU påverkats under samma tid. Slutsatsen är att det oftare är svenska sekretessregler än sekretessregler från EU som begränsar den svenska offentlighetsprincipen.

Eftersom riksdagen kontinuerligt anpassat den svenska lagstiftningen efter EU:s regler är det svårt att upptäcka hur svenska offentlighetsprincipen påverkats av medlemskapet, men enligt författarna finns det numer till och med sekretessregler som går emot Sveriges grundlag.

- Det är inte alls bra. Sverige måste börja agera för större öppenhet i EU genom att driva frågan om alla EU-medborgares rätt att få tillgång till handlingar från alla medlemsländers myndigheter. En sådan rättighet finns inte i dag, säger Carl Fredrik Bergström.

För frågor om rapporten kontakta Carl Fredrik Bergström, tel. 070–425 07 31eller Mikael Ruotsi, tel. 070–738 30 66.

För ytterligare information om ESO:s verksamhet, kontakta kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80, eller besök expertgruppens hemsida www.eso.expertgrupp.se.

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) breddar och fördjupar underlaget för samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden. Genom oberoende studier bidrar ESO till samhällsdebatten och blir en brygga mellan forskning och politik. ESO är en kommitté under Finansdepartementet.

Om oss

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) är en kommitté under Finansdepartementet, med uppdrag att självständigt bidra till att bredda underlaget för framtida samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden. ESO tar fram analyser och policyrekommendationer som baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Arbetet bedrivs huvudsakligen genom att forskare och institutioner får i uppdrag att genomföra kvalificerade studier. Undersökningar utförs även i egen regi. ESO beslutar självständigt vilka ämnen som ska behandlas och vilka rapporter som ska publiceras. www.eso.expertgrupp.se

Prenumerera