FöreningsSparbankens Konjunkturöversikt, juni 2000

FöreningsSparbankens Konjunkturöversikt, juni 2000 Tillväxten i Sverige förväntas utvecklas något starkare än vi räknade med i vår marsprognos. Det är hushållens konsumtion och importen som justeras upp medan våra prognoser för övriga delaggregat är oförändrade. Sammantaget justeras våra tillväxtantaganden med 0,4 p.e. i år och 0,2 p.e. nästa år. Hushållens konjunktur är inne i en stark expansionsfas. En god sysselsättningsutveckling, i kombination med stigande tillgångspriser och förhållandevis låga detaljhandelspriser, bidrar till stark framtidsoptimism bland konsumenterna. Även om den inhemska efterfrågan beräknas utvecklas mycket starkt ser vi en återhållsam, om än svagt stigande, inflationsutveckling de kommande 18 månaderna. Vår huvudprognos bygger på att oljepriset förblir relativt stabilt i det korta perspektivet och faller gradvis ner mot 25 USD/fat mot slutet av året med en fortsatt svagt nedåtriktad trend under nästa år. Därmed beräknas oljepriset bidra med drygt 0,5 p.e. till årets KPI- uppgång. Det inhemska pristrycket förväntas förbli svagt även om boendekostnaderna, framför allt via stigande hyror, höjer KPI under prognosperioden. Inom detaljhandelssektorn förblir prisökningarna små. Vi räknar med stabila livsmedelspriser och enbart små bidrag till KPI från övriga delar inom detaljhandeln. Vår prognos över statens nettolånebehov och statsskuldens storlek är denna gång omgärdade med osedvanligt många och stora osäkerhetsfaktorer. I prognosen har vi antagit att regeringen sänker skatterna med 21 miljarder kronor samt att utförsäljningsinkomsterna hamnar på 45 miljarder kronor. Vi förutser bl.a. en ny utförsäljningsomgång i Telia under nästa år. Skuldkvoten kommer att sjunka till ca 50% av BNP, vilket i ett internationellt perspektiv måste betraktas som mycket imponerande. För ytterligare information: Åke Gustafsson, chef Ränte- och Valuta analys, Swedbank Markets, tfn 08-585 916 39. Mikael Hindrika, ränte- och valuta analytiker, Swedbank Markets, tfn 08-585 924 93. Bilaga: FöreningsSparbankens Konjunkturöversikt, juni 2000. Föreningssparbankens Konjunkturöversikt juni 2000 Analytiker: Åke Gustafsson, tel. 08-5859 1639 ake.gustafsson@foreningssparbanken.se Knut Hallberg, tel. 08-5859 2923 knut.hallberg@foreningssparbanken.se Cecilia Hermansson, tel. 08-5859 1588 cecilia.hermansson@foreningssparbanken.se Mikael Hindrika, tel. 08-5859 2493 mikael.hindrika@foreningssparbanken.se Thomas Jellvik, tel. 08-5859 3669 thomas.jellvik@foreningssparbanken.se Jörgen Kennemar, tel. 08-5859 1478 jorgen.kennemar@foreningssparbanken.se Nyckeltal Sverige Försörjningsbalans (procentuell volymförändring) 1997 1998 1999 2000P 2001P Konsumtionsutgifter 0,8 2,3 3,3 3,2 3,4 - hushåll inkl ideella organisationer 1,7 2,4 4,1 5,2 4,5 - offentlig konsumtion -1,0 2,2 1,8 -0,8 0,9 Fasta bruttoinvesteringar -2,2 9,4 8,1 7,6 7,2 -näringsliv -0,1 9,8 8,7 8,8 7,8 - offentliga myndigheter -12,1 6,9 5,3 0,5 3,2 Export av varor och tjänster 13,0 7,3 5,2 8,8 8,5 Import av varor och tjänster 11,8 10,4 5,0 9,5 9,3 Lagerinvesteringar (1) 0,5 0,3 -0,5 0,0 0,0 BNP 2,0 3,0 3,8 4,4 4,1 Inhemsk slutlig användning 0,8 3,8 3,6 3,8 4,1 (1) Förändring i procent av föregående års BNP Nyckeltal (årlig procentuell förändring om inte annat anges) 1997 1998 1999 2000P 2001P Lönekostnader, totalt 4,5 3,8 3,5 4,1 4,2 Lönekostnader, industri 4,5 4,2 2,5 3,6 3,7 Industriproduktion 5,8 4,4 4,1 7,6 7,0 Konsumentpriser, årssnitt 1,4 1,0 0,3 1,3 1,8 Konsumentpriser, dec - dec 1,8 0,6 1,2 1,5 2,0 Disponibel inkomst -1,0 1,3 3,3 3,8 4,8 Sparkvot, nivå 4,1 3,1 2,1 2,0 2,3 Öppen arbetslöshet (2) 8,0 6,5 5,6 4,6 4,1 Arbetsmarknadspol åtg (2) 4,3 3,9 3,2 2,9 2,8 Handelsbalans, mdr SEK 141 135 130 134 150 Bytesbalans, mdr SEK 57 55 50 48 64 Finansiellt sparande i offentlig sektor -0,1 2,3 1,9 3,7 3,7 (3) Statens nettoupplåningsbehov, mdr SEK 6 -10 -82 -75 -46 Konsoliderad offentlig skuld (3) 74 69 67 59 50 (2) Procent av arbetskraften (3) Andel av BNP Lågt prisgenomslag av högre efterfrågan Skattelättnader förlänger konsumtionscykeln Stark framtidsoptimism Tillväxten i Sverige förväntas utvecklas något bland hushållen starkare än vi räknade med i vår marsprognos. [REMOVED GRAPHICS] Det är hushållens konsumtion och importen som justeras upp medan vi ligger kvar med våra antaganden för övriga delaggregat. Sammantaget justeras våra tillväxtantaganden med 0,4 p.e. i år och 0,2 p.e. nästa år. Hushållens konjunktur är inne i en stark expansionsfas. En god sysselsättningsutveckling, i kombination med stigande tillgångspriser och förhållandevis låga detaljhandelspriser, bidrar till stark framtidsoptimism bland konsumenterna. För innevarande år i förutser vi ett lågt hushållssparande och en något starkare realinkomstutveckling. Därmed kan den privata konsumtionen stiga i samma takt som förra året, vilket innebär en upprevidering med 0,3 procentenheter från marsprognosen till 4,1%. Inkluderas effekterna av engångsöverföringen av den svenska kyrkan till hushållssektorn på ca 1,1 procentenheter stiger hushållens konsumtionsutgifter med 5,2 % i år. Den stora förändringen jämfört med marsprognosen är utsikterna för nästa år. Antaganden om finanspolitiken för 2001 ger förutsättningar för hushållens konjunktur att stärkas ytterligare och konsumtionscykeln förlängs. Våra antaganden om skattesänkningar på 21 miljarder kronor inkluderar ytterligare en skattereduktion för den allmänna egenavgiften på 12 miljarder kronor, en sänkning av alkoholskatten, en reducering av ökningen av fastighetsskatten samt slopad sambeskattning av förmögenhetsskatten och/eller sänkt skattesats. Skattelättnaderna ryms inom budgetmålet och ger ett offentligt Hushållens konsumtions- sparande på ca 3,5% av BNP. och Med dessa antaganden om finanspolitiken stiger realdisponibelinkomstut den reala disponibelinkomsten med 4,8 % nästa veckling, % år, exklusive överföringen av svenska kyrkan. [REMOVED GRAPHICS] En fortsatt god utveckling av tillgångspriserna, framför allt på egna hem, bidrar till att stärka förmögenheterna och hålla nere nysparandet. På lite längre sikt kvarstår utsikterna om ett gradvis ökat sparande till följd av det nya pensionsysstemet och även en mognare konsumtionscykel som dämpar konsumtionsviljan. Nästa år ökar tillväxttakten i hushållens konsumtionsutgifter till 4,5%. Upprevideringen kan helt hänföras till antagandena om skattelättnader och den starkare inkomstutvecklingen. I avsaknad av finanspolitiska antaganden hade tillväxttakten i den privata konsumtionen avtagit till 3,0 % - i likhet med marsprognosen. Den senaste tidens dämpning på börsen väntas endast marginellt minska hushållens konsumtionsvilja, då balansräkningarna stärkts under en längre tid till följd av stigande aktiepriser. Husprisernas utveckling fortsätter att stärka förmögenheten, även om prisuppgången är ojämnt fördelade över landet. Ökade förmögenheter spelar en viss roll för konsumtionsökningen, men det är framför allt förbättringen av realinkomsterna som bidrar till den expansiva konsumtionsfasen. T.o.m. april hade detaljhandeln ökat med 8,3 %, vilket är något starkare än väntat. Prispress, en fortsatt hög omsättning på fastighetsmarknaden och den goda inkomstutvecklingen bidrar till att förlänga uppsvinget i detaljhandeln. Det sker även en förskjutning mot icke och delvis varaktiga varor, exempelvis ökar konsumtionen av dyrare livsmedel och kläder. Även tjänstehandeln ger ett väsentligt bidrag till tillväxten. Bilkonsumtionen avtog första kvartalet i år efter förra årets tillfälliga skattelättnader i samband med bilköp. De senaste månadernas uppgång i bilregistreringar ger dock indikationer om att bilkonsumtionen återigen stärks. Vi kan således räkna med en fortsatt stark tillväxt av varu- och tjänstekonsumtionen under prognosperioden. Analys: Cecilia Hermansson, tel: 08-5859 1588 cecilia.hermansson@foreningssparbanken.se Arbetsmarknaden ger stöd till konsumtionen Sysselsättningen förväntas utvecklas något svagare i år än vi tidigare räknat med. Även om ökningstakten växlar upp under andra halvåret är det inte tillräckligt för att väga upp den svaga utvecklingen under årets fem första månader. Sammantaget bedömer vi att sysselsättningen stiger med drygt 70 000 i år och 65 000 år 2001, vilket ger stöd för en fortsatt stark konsumtioncykel. Trots en svagare sysselsättning än väntat så har arbetslösheten sjunkit relativt snabbt p.g.a. ett lägre arbetskraftsutbud. Vi räknar därför med att den genomsnittliga öppna arbetslösheten minskar till 4,6% under 2000 och till 4,1% 2001, vilket är lägre än i vår marsprognos. Regeringens avisering av ökade arbetsmarknadspolitiska åtgärder under hösten innebär att arbetskraftsutbudet begränsas. Under 2001 planeras emellertid en neddragning av programvolymen, vilket torde leda till ett något högre arbetskraftsutbud. Löneutvecklingen i svensk ekonomi har utvecklats gynnsamt med beaktande av Riksbankens inflationsmål. Timlöneökningarna begränsades under årets första kvartal till mellan 2,7 och 3%. Vårens avtalsrörelse har också varit relativt återhållsam trots en starkare sysselsättningstillväxt och sjunkande arbetslöshet. I genomsnitt har avtal träffats med löneökningar om drygt 3% per år. Avtalen präglas av en tydligare koppling mellan lön och verksamhetsutveckling. Det femåriga avtalet för kommunanställda sjuksköterskor är ett tydligt exempel på detta. Det riktiga testet på hur lönebildningen fungerar blir dock under nästa år då huvuddelen av löneavtalen löper ut. Vi räknar med löneökningar kring 4% under 2000-2001, vilket är oförändrat jämfört med marsprognosen. Analys: Jörgen Kennemar, tel: 08-5859 1478 jorgen.kennemar@foreningssparbanken.se Inga större risker för efterfrågedriven inflation Enligt vår bedömning föreligger det inte några större risker för en efterfrågedriven inflation av den starkare konsumtionen. Handeln står väl rustade att möta en ökad efterfrågan och en god produktivitetsutveckling minskar behovet av prishöjningar. Bl.a. visar de senaste kvartalens utfall av KI:s tjänstebarometrar att flertalet av företagen är nöjda med lönsamheten och att de inte avser att höja priserna. Möjligheterna att få igenom prishöjningar begränsas också av en ökad konkurrens. En viss avmattning av sysselsättningstillväxten talar också för att sysselsättningen i hög utsträckning redan har anpassats till ett högre efterfrågeläge. Det torde också finnas en betydande arbetskraftsreserv för stora delar av handeln, även om en del specialistföretag inom t.ex. elektronik redovisar en ökad brist på kvalificerad personal. Produktiviteten inom handeln har utvecklats gynnsamt och vi bedömer att denna utveckling kommer att fortsätta. Satsningar på informationsteknologi förstärker företagens administrativa rutiner som t.ex. lagerhantering, kundvård och betalningsrutiner. Bland större kedjor inom detaljhandeln har processen fortsatt mot ett ökat inslag av direktköp från producenter, vilket borde innebära en möjlighet för företagen att öka sina marginaler utan att behöva höja priset mot konsument. Effekterna av handel via internet återstår fortfarande att se. Men inom några år kommer det sannolikt i högre grad att bidra till att effektivisera såväl inköps- som försäljningsrutiner. Vi räknar med att prisutvecklingen i producentledet kommer att visa ett måttligt pristryck i år och under 2001. I takt med att den internationella konjunkturen går i en lugnare fas under 2001, väntas även prisuppgångarna på råvaror att mattas. Intressant att notera är att genomslaget på mer förädlade varor fortfarande är begränsat trots den kraftiga konjunkturuppgången under 1999 och i början på 2000. Såväl prisindex för konsumtions- som investeringsvaror uppvisar i dagsläget negativa årstakter. En fortsatt stark konsumtionsutveckling ökar dock risken för att företagen försöker vältra över ökade kostnader för insatsvaror till konsumenterna. Mycket talar emellertid för att företagen är väl medvetna om att en tuff konkurrenssituation i kombination med en etablerad låginflationsmiljö gör det svårt att räkna hem prishöjningar. Enligt vår mening är denna situation främst strukturellt betingad, varför vi räknar med att företagen i huvudsak fortsätter att förbättra marginalerna via produktivitetsförbättringar. Denna bild bekräftas av de måttliga prisförväntningar som råder inom producentledet för konsumtionsvaror trots den gynnsamma efterfrågesituationen. Därmed ser vi ett inflationstryck för mer förädlade varor inom producentledet som ligger väl i linje med Riksbankens prisstabilitetsmål. Producentledet utgör således inte heller någon större källa till oro avseende ökade prisimpulser till detaljlistled. Analys: Mikael Hindrika, tel: 08-5859 2493 och Thomas Jellvik, tel: 08- 5859 3669 mikael.hindrika@foreningssparbanken.se thomas.jellvik@foreningssparbanken.se Inflationsprognos KPI 1999 2000 2001 Årssnitt 0,3 1,3 1,8 Dec - Dec 1,2 1,5 2,0 UND1X 199 2000 2001 9 Årssnitt 1,5 1,5 1,9 Dec - Dec 1,9 1,6 2,0 UND1X i linje med inflationsmålet Även om den inhemska efterfrågan beräknas utvecklas mycket starkt ser vi en återhållsam, om än svagt stigande, inflationsutveckling de kommande 18 månaderna. Vår huvudprognos bygger på att oljepriset förblir relativt stabilt i det korta perspektivet och faller gradvis ner mot 25 USD/fat mot slutet av året med en fortsatt svagt nedåtriktad trend under nästa år. Därmed beräknas oljepriset bidra med drygt 0,5 p.e. till årets KPI- uppgång. Exkluderas oljepriset räknar vi med ett mycket begränsat genomslag från importpriserna under hela prognosperioden. I vår prognos räknar vi med att importpriserna sammantaget stiger med 5,6% i år och 0,5% nästa år, vilket ger mycket litet genomslag i KPI. Det inhemska pristrycket förväntas förbli svagt även om boendekostnaderna, framför allt via stigande hyror, höjer KPI under prognosperioden. Inom detaljhandelssektorn förblir prisökningarna små. Vi räknar med stabila livsmedelspriser och enbart små bidrag till KPI från övriga delar inom detaljhandeln. Sammantaget räknar vi med små prisrörelser under de närmaste månaderna vilket gör att årstakten i KPI stannar inom intervallet 1,0%-1,5%. Mot slutet av året och inledningen av nästa år stiger årstakten upp mot 2%, där uppjusteringen förklaras av en kombination av tekniska faktorer och förändrade indirekta skatter. Analys: Åke Gustafsson, tel: 08-5859 1639 ake.gustafsson@foreningssparbanken.se Två alternativ för statsskulden år 2001, mdr kronor Positivt scenario Negativt scenario Dec 2000 1280 1280 Privatiseringar (100 mdr SEK) 1180 1280 Sammansättning av överföring 1080 1230 Skatter (ca 30 mdr SEK) 1050 1230 Underliggande saldo (ca 20 mdr SEK) 1030 1250 Stora överskott i statens finanser men statsskulden en joker Vår prognos över nettolånebehov och statsskuldens storlek är denna gång omgärdade med osedvanligt många och stora osäkerhetsfaktorer. Det gäller t.ex. den underliggande budgetutvecklingen med tanke på bl.a. konjunkturen och den ekonomiska politiken, skattepolitiken, privatiseringspolitiken med därtill hörande osäkra värde på statens aktieinnehav, främst i Telia och Nordbanken. En annan stor osäkerhet, av mer teknisk karaktär är den överföring som skall ske vid årsskiftet från AP-fonderna till Riksgäldskontoret. Effekten på statsskulden är beroende på vad som levereras in, stats-eller bostadsobligationer samt förfallostrukturen på bostadsobligationerna. Enligt våra beräkningar kan statsskuldens storlek vid utgången av 2001, i extremfallen, variera drygt 200 miljarder kronor (se tabell i marginalen) beroende på utfall i de enskilda osäkerhetsfaktorerna. I vårt huvudscenario räknar vi med fortsatt stora överskott under nästa år i de offentliga finanserna. I prognosen har vi antagit att regeringen sänker skatterna med 21 miljarder kronor (se även avsnittet om privat konsumtion) samt att utförsäljningsinkomsterna hamnar på 45 miljarder kronor. Vi förutser bl.a. en ny utförsäljningsomgång i Telia under nästa år. Skuldkvoten kommer att sjunka till ca 50% vilket i ett internationellt perspektiv måste betraktas som mycket imponerande. Offentliga finanser 1999-2001, mdr SEK 1999 2000 2001 Inkomster 727 783 759 Varav privatiseringsinkomster 1 65 45 Utgifter 708 713 722 Nettoupplåningsbehov -82 -75 -46 Offentligt finansiellt sparande (i % av BNP) 1,9 3,7 3,7 Statsskuld 1374 1280 1127 Bruttoskuldkvot (i procent av BNP) 67 59 50 Flera faktorer påverkar utbudet av Senast den 1 oktober statsobligationer skall Riksgäldskontoret Utbudet av statsobligationer påverkas av, föreslå nya riktlinjer utöver statsskuldens utveckling, även av för statsskuldens statsskuldens förvaltning. Stocken av förvaltning till nominella statsobligationer, beräknas vid regeringen. utgången av juni uppgå till ca 570 miljarder kronor efter uppköpen och inbytet av lån 1030. Det motsvarar drygt 45% av statens totala upplåning. Stocken av nominella statsobligationer kan öka eller minska beroende på sammansättningen av den ovan nämnda överföringen, eventuella ändringar i 2001 års riktlinjer för statsskuldens förvaltning samt möjligheten att låna i andra instrument (främst realobligationer och hushållsupplåning). Beträffande statsskuldens förvaltning har Riksgäldskontoret initierat en diskussion om en ökad flexibilitet beträffande riktlinjerna för förvaltningen, bl.a. avseende exponeringen i utländsk valuta. Effekten på upplåningen i svenska kronor av regelförändring är dock osäker och behöver inte bli omedelbar. En del av exponeringen i utländsk valuta skapas nämligen via swappar, som transformerar upplåning i svenska kronor till exponering i utländsk valuta. En så pass liten skillnad som 46% resp. 53% i andelen statsobligationer av statsskulden påverkar utbudet uttryckt i kronor med ca 75 miljarder kronor. Statsskuldspolitiska överväganden bidrar i hög grad, vid sidan av osäkerheten kring statsskuldens nivå till osäkerhet över utbudet under de närmaste åren. Osäkerhet över statsskuldens storlek Analys: Knut Hallberg, tel: 08-5859 2923 och knut.hallberg@foreningssparbanken.se statsskuldspolitiken innebär att utbudet av statsobligationer kan spänna över ett mycket brett band ------------------------------------------------------------ Mer information finns att få på http://www.bit.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2000/06/30/20000629BIT01410/bit0001.doc http://www.bit.se/bitonline/2000/06/30/20000629BIT01410/bit0002.pdf

Om oss

FöreningsSparbanken är en ledande nordisk-baltisk bankkoncern med 8,4 miljoner privatkunder och 396 000 företagskunder i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Tillsammans med de samverkande sparbankerna har koncernen drygt 750 kontor i Sverige. I de baltiska länderna finns ytterligare drygt 250 kontor. Utanför den nordisk-baltiska hemmamarknaden har koncernen närvaro i Helsingfors, Kaliningrad, Köpenhamn, London, Luxemburg, Moskva, New York, Oslo, Shanghai, St Petersburg och Tokyo. År 2004 uppgick balansomslutningen till 1 020 miljarder kronor och antalet anställda var cirka 15 000.

Dokument & länkar