En bredare förståelse av hinduismens kärna

Pressmeddelande från Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet 2010-02-04 Klassisk och modern hinduism har en omfattande monoteistisk gren som på många sätt kan jämföras med uppfattningen om en personlig relation till gud i kristendomen. Detta trots att hinduism oftast framställs som präglad av andligt enhetstänkande och månggudadyrkan. Det visar en ny avhandling i religionsvetenskap från Göteborgs universitet.

Avhandlingen av Ferdinando Sardella fokuserar på den indiska religiösa reformatorn Bhaktisiddhanta Sarasvati (1874-1937). Han var bland annat en förgrundsgestalt för nya religiösa rörelser som Krishnarörelsen. I sin avhandling för Ferdinando Sardella fram tesen att idén om en ”andlig” eller icke-materiell personlighet i människan genomsyrade hela Sarasvatis tänkande och religiösa vision. Det motiverade och inspirerade hans kamp mot kastsystemets begränsningar och den brahmanska ortodoxins religiösa dominans, liksom hans önskan om att andligt reformera den moderna världen. Det gav honom också möjligheten att betrakta de stora monoteistiska traditionerna i världen, som till exempel kristendomen, som partners som inspirerade hans filosofiska kamp mot dem som stod i opposition till en livsåskådning som satte personen i centrum. – Ett av de mest intressanta resultaten av min forskning är att Sarasvati representerar en motpol till mer kända hinduiska enhetstänkare såsom Mahatma Gandhi och Swami Vivekananda, säger Ferdinando Sardella. Ferdinando Sardella har studerat Sarasvatis bakgrund, liv och tänkande, eftersom hans rörelse lade grunden till skapandet av en modern institution som ursprungligen var känd som Gaudiya Math. Institutionen har ett antal samtida globala utlöpare, där den mest synliga är Krishnarörelsen som grundades 1966 i New York av Swami Bhaktivedanta. Den saknade pusselbiten har varit vetenskapliga studier av den föga kända personen Bhaktisiddhanta Sarasvati vars vision och tanke gav den ursprungliga impulsen till dessa nya rörelser, och som under sin livstid etablerade centra i både London och Berlin. – Genom arbetet i Gaudiya Math fick Sarasvatis röst gradvis en framträdande plats i Indien. Trots detta bröts hans rörelse efter hans död 1937 till stor del sönder på grund av en rad interna konflikter, och det verkade som om hans idéer skulle bli snabbt bortglömda. Men de plockades upp igen under 1960-talet genom Swami Bhaktivedantas arbete, säger Ferdinando Sardella. Studien bygger på en granskning av historiskt material huvudsakligen skrivet på bengali, engelska och tyska. Den fyller en lucka i historien om modern hinduism och den tidiga interaktionen mellan hinduism och Europa. Avhandlingens titel: Bhaktisiddhanta Sarasvati. The Context and Significance of a Modern Hindu Personalist Avhandlingsförfattare: Ferdinando Sardella, tel: 031-786 1559 (arb), 031-743 0960 (hem), 0703-56 53 60 (mobil) e-post: ferdinando.sardella@lirgu.se Tid och plats för disputation: lördagen den 6 februari 2010 kl. 10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg Fakultetsopponent: Professor Julius Lipner Avhandlingen kan beställas via: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, e-post: expedition@lir.gu.se Här kan du läsa mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/21467