Malariaforskningen måste vara förankrad i Afrika

Pressmeddelande från Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet 2010-02-03 Organisationer som stödjer medicinsk forskning i Afrika, till exempel om malaria, kan inte förutsätta att vetenskapliga resultat är oberoende av tid och plats. Istället speglar resultaten samspelet mellan forskningsmiljö, forskare och det man forskar om. Det visar en ny avhandling i vetenskapsteori från Göteborgs universitet.

Gunilla Priebe har studerat den internationella forskningsalliansen The Multilateral Initiative on Malaria (MIM), som arbetar för att främja forskning om malaria och stärka forskningsmiljöer i Afrika. Historiskt sett har malariaforskningen styrts av intressen lokaliserade till områden utanför Afrika. Det har gjort att det finns stora kunskapsglapp i förhållande till de malariaproblem som dominerar vardagen i de områden där människor drabbas av sjukdomen. Enligt MIM har forskare baserade i Afrika större möjlighet att förstå hur malaria påverkar befolkningen. En lokalt baserad forskare motiveras dessutom att lösa problem som är av stor betydelse för majoriteten av malariapatienterna. – Närhet till den miljö där malarias hela sociala, politiska och ekonomiska dynamik framträder gör att forskaren får bättre möjligheter att formulera relevanta forskningsfrågor. Att forskaren befinner sig på plats i Afrika ökar också chanserna att resultaten kommer till praktisk användning, säger Gunilla Priebe. Gunilla Priebes analys ramas in av begreppet ”afrikanisering” som i relation till vetenskaplig kunskap använts för att diskutera två samverkande problemområden: dels betydelsen av tid och plats för en forskares möjlighet att på ett relevant sätt representera sitt studieobjekt, dels hur de kvardröjande effekterna av kolonialismen påverkar den vetenskapliga kunskapsproduktionen. Enligt Gunilla Priebe visar studien av MIM att en afrikanisering av malariaforskningen innebär satsningar på infrastruktur, utbildning, och förbättrade former för forskningssamarbeten. Dessutom medför afrikaniseringen i detta fall ett nytänkande när det gäller forskningens metoder och motiv, och att inflytandet från både patient- och forskargrupper som historiskt sett marginaliserats inom malariaforskningen stärks. Baserat på de slutsatser som det vetenskapsteoretiska studiet av MIM har lett till, rekommenderar Gunilla Priebe forskningsorganisationer, som till exempel filantropiska stiftelser och nationella bistånds- och forskningsorgan, att forskningens roll för utveckling problematiseras på samma sätt som annat ”utländskt” initierat utvecklingssamarbete. – Mer pengar till malariaforskning välkomnas naturligtvis, men om de organisationer som stödjer forskning i och om Afrika inte avser att reproducera koloniala ordningar, så kan dessa inte arbeta utifrån utopiska ideal om vetenskaplig autonomi. De måste också ta hänsyn till sådant som rätten till medägande i kunskapsproduktionens alla faser. De kan inte heller enbart fokusera på finansiellt stöd eller på forskningens innehåll och organisering, utan måste också förhålla sig till de politiska och sociala effekter forskning och forskningsstöd har, säger Gunilla Priebe. Avhandlingens titel: Att afrikanisera vetenskaplig kunskap. MIM och malariaforskningen i postkolonialt dilemma. Avhandlingsförfattare: Gunilla Priebe, tel: 031-786 5298 (arb) e-post: gunilla.priebe@theorysc.gu.se Tid och plats för disputation: fredagen den 5 februari 2010 kl. 14.00, SAL T302, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Olof Wijksgatan 6, Göteborg Fakultetsopponent: Docent Kerstin Sandell Avhandlingen kan beställas via författaren Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/21564