Människor i rörelse gör städerna tryggare

Pressmeddelande från Göteborgs universitet 2010-01-27 Den som är ung, ensam och har egna erfarenheter av hot och våld är också den som är mest otrygg i stadsmiljön. Det visar avhandlingen Otrygghetens landskap från Göteborgs universitet som bland annat bygger på SOM-undersökningar som genomförts 2001-2007.

I sin avhandling Otrygghetens landskap har Gabriella Sandstig studerat hur människor upplever hot och risker, framför allt i stadens offentliga miljöer. Fokus i avhandlingen ligger på hur stadens fysiska miljö — till exempel byggnader och gator — samspelar med den sociala miljön och upplevelsen av att dela staden med andra människor. Till exempel känns ett folktomt P-hus på natten mer hotfullt än samma plats på dagen med mycket människor i rörelse. Just ensamhet spelar stor roll för människors upplevda otrygghet. Den som är tillsammans med vänner och bekanta känner sig som allra tryggast. Men även närhet till många främlingar, till exempel på en välbefolkad stadsgata, gör människor mer trygga. Och att skapa en känsla av gemenskap kan vara ett effektivt sätt att göra städerna tryggare. — Vi måste befolka rummet, planera vår stad så att det syns att vi inte är ensamma och att det finns någon som bryr sig om våra offentliga miljöer. Det kan vara mer effektivt att se till att det finns tillräcklig — och fungerande — belysning längs gångvägarna än att enbart satsa på brottsförebyggande åtgärder, säger Gabriella Sandstig. Att själv ha utsatts för hot och risker är den vanligaste förklaringen till känslor av otrygghet. Men studien visar att det inte enbart gäller de som har blivit utsatta själva, utan också de som har sett andra drabbas. I motsats till vad tidigare studier visat känner unga sig mer otrygga än äldre. När det gäller påverkan från media är bilden mer komplex. Mediaskildringar påverkar i sig inte känslor av trygghet eller otrygghet i någon större utsträckning, däremot spelar människors föreställningar om medias rapportering stor roll. Den som anser att media underdriver när det gäller risker, hot och våld känner sig i större utsträckning otrygg än den som anser att mediabilden är korrekt eller överdriven. Enligt Gabriella Sandstig är Otrygghetens landskap den första svenska studie som på ett mer övergripande sätt förklarar den upplevda otryggheten i stadsrummet. Studien är i huvudsak baserad på frågor ställda inom ramen för de Västsvenska SOM-undersökningarna mellan åren 2001—2007 men också på två innehållsanalyser av hot och risker i Göteborgs-Posten och GT mellan åren 1950—2003. De regionala undersökningarna vände sig till personer bosatta i hela Västra Götalandsregionen samt Kungsbacka kommun. Undersökningen har baserats på ett gemensamt obundet slumpmässiga urval (OSU). År 2007 omfattade det totalt 6 000 personer mellan 15 och 85 år boende i Västra Götaland samt Kungsbacka. Avhandlingens titel: Otrygghetens landskap. En kartläggning av otryggheten i stadsrummet och en analys av bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas roll. Avhandlingsförfattare: Gabriella Sandstig, tel 0733—966245(bost.), 031—786 4794(arb.) E-länk: http://hdl.handle.net/2077/21513 e-post: gabriella.sandstig@jmg.gu.se, gabriella.sandstig@gu.se Fakultetsopponentens namn: Docent Carina Listerborn, Högskolan i Malmö Tid och plats för disputation: Fredagen den 29:e januari 2010, kl. 13.15, Annedalsseminariet, sal 302, Campus Linné, Seminaregatan 1A, Göteborg. Avhandlingen kan beställas hos majken.johansson@jmg.gu.se, 225 kr exklusive moms.