Marina arter hotas av gruvdrift på havsbotten

Gruvdriften i havet utgör en fara för djuren djupt nere på havsbottnarna. En ny forskningsstudie beskriver den vanligaste arten, ett svampdjur, som nu kan användas för att reglera gruvdriften och bättre förstå dess miljöpåverkan.

Jordens kontinenter upptar mindre än hälften av jordens yta, resten är havsmiljö. Denna miljö, alltså jordens vanligaste, är hem åt en stor mångfald arter, de flesta hittills oupptäckta och ännu inte namngivna.

Hotas av gruvdrift
En nyupptäckt art, Plenaster craigi, har visat sig vara det vanligaste djuret på havsbottnarna. Det lever i en livsmiljö där noduler dominerar. Noduler är bollar av metall som byggts upp under miljontals år och som återfinns i de flesta av världshaven på djup över 4000 meter.

Eftersom nodulerna är fyndigheter som ska plockas upp vid djuphavsgruvdrift kommer Plenaster craigi troligen att försvinna helt från de delar av havsbotten som exploateras, visar en ny studie där forskare från Göteborgs universitet medverkar.

– Det moderna samhället, med elledningar och avancerade batterier, har ett stort behov av kobolt, nickel och koppar, metaller som finns i höga halter i så kallade polymetalliska noduler, på djuphavsbottnar i Clarion Clipperton zonen i Stilla Havet, säger Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Behöver ostörd miljö för överlevnad
Svampdjuret Plenaster craigi måste filtrera vattenmassan för att hitta små partiklar med näring och energi som bildats med hjälp av solenergi vid havsytan, flera kilometer upp, och som sedan sakta fallit ner mot botten.

– Det är inte mycket som tar sig hela vägen ner till djupet, det mesta äts upp av djurplankton och småfisk och förs tillbaka till näringsväven i havets översta solbelysta lager. Plenaster craigi måste därför filtrera stora mängder vatten för att klara sig. Det gör svampdjuret känsligt för förekomsten av bottenslam som virvlas upp vid gruvdrift när nodulerna skrapas från botten och sedan pumpas de 4000 metrarna upp till uppsamlingspråmar på ytan, säger Thomas Dahlgren.

Ny art kan spegla följder av gruvdrift i djuphavet
Sedan 2013, när svampdjuret först upptäcktes, har arten gått under det provisoriska namnet ”Porifera sp. A”. Efter den formella artbeskrivningen nyligen (se länk till artikel nedan) får svampdjuret nu ett riktigt namn, Plenaster craigi.

Arten är den enda kända arten inom det nya släktet Plenaster som betyder ”många stjärnor”. Namnet “craigi” fick djuret för att hedra professor Craig Smith på University of Hawaii som har lett de båda expeditionerna där djuret först upptäcktes och samlades in.

Den nya arten kan nu användas för att ta reda på hur utvinningen av djuphavsmineral påverkar den sedan miljarder år ostörda miljön.

Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet och Uni Research i Bergen, har medverkat till studien tillsammans med forskare från National University of Singapore och Natural History Museum i London.

Titel: A new genus and species of abyssal sponge commonly encrusting polymetallic nodules in the Clarion-Clipperton Zone, East Pacific Ocean.
Digital publicering: http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/14772000.2017.1358218?needAccess=true

Kontakt: Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, telefon: 031-753 80 05, e-post: thomas.dahglren@marine.gu.se,

Foto:
Överst: Polymetalliska noduler med Plenaster craigi. Vitt streck är 1 cm. Foto av Adrian Glover.
Personporträtt av Thomas Dahlgren, fotograf Joham Wingborg
 

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Om oss

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.För fler nyheter från Göteborgs universitet, se:Sahlgrenska akademin: http://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitetHandelshögskolan: http://news.cision.com/se/handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet

Prenumerera

Media

Media

Citat

Det moderna samhället, med elledningar och avancerade batterier, har ett stort behov av kobolt, nickel och koppar, metaller som finns i höga halter i så kallade polymetalliska noduler, på djuphavsbottnar i Clarion Clipperton zonen i Stilla Havet
Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet