Patientmålningar ska förstöras – visas för sista gången på Lillhagen
Lillhagens mentalsjukhus i Göteborg har rivits och byggts om. Nu försvinner även väggmålningarna i kulvertarna, som tidigare patienter målat. En sista visning av målningarna kommer att hållas den 16 april i Lillhagens kulvertar.
Väggmålningarna i Lillhagens kulvertar är viktiga uttryck av tidigare patienter på mentalsjukhuset. Detta har uppmärksammats av Elisabeth Punzi, forskare vid Institutionen för psykologi och koordinator för klustret Kulturarv och hälsa inom Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med konstnären Stefan Karlsson som leder Konstateljén Psykiatri affektiva Sahlgrenska, och Inez Edström, sköterska och konsstudent vid Akademin Valand, arrangerar Elisabeth Punzi en sista visning – en ”finissage” snarare än vernissage – i sjukhusets kulvertar innan målningarna försvinner.
– Det är angeläget att uppmärksamma dessa väggmålningar och det arv de bär på innan de är borta. Vid visningen kommer det immateriella arv de bär på att diskuteras utifrån olika vinklar, säger Elisabeth Punzi.
I kulvertarna kommer psykologen och konstpedagogen Johannes Nordholm att ge en guidad tur och introducera målningarna. Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, talar om utställningen som en gräns mellan "friskt" och "sjukt". Per Magnus Johansson, som är psykolog, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria, talar om hur konst historiskt har integrerats i psykiatrin. Musikproducenten Henryk Lipp och musikern Fågelle, som rör sig i gränslandet mellan musik och poesi, kommer också att delta.
Vikten av att minnas
Lillhagens väggmålningar är viktiga att uppmärksamma, inte bara med tanke på de patienter som målade eller betraktade dem, utan också för oss idag. Väggmålningarna ger inte bara insikt i patienters sinnen och konstnärliga uttryck, de är också ett viktigt exempel på konst som en del av psykiatrisk behandling.
– Vi har en vision om psykiatri som en ”framgångshistoria”, en uppfattning om att vi är humana och vetenskapliga och exakta idag medan vi tidigare varit oprofessionella och förtryckande. Målningarna visar en lite annan bild av psykiatrin då, och en idé om att patienterna ansågs vara kreativa, inte bara patologiserade, och att det gavs utrymme åt det i psykiatrisk behandling. Man kan få känslan av att vi inte är så humana och framåtriktade som vi vill tro idag. Vi kanske till och med kan lära oss mer av historien, säger Elisabeth Punzi.
Tid och plats: Lillhagens sjukhus, Göteborg, 16 april klockan 17:30-20:00
Arrangörer: Centrum för kritiska kulturarvsstudier i samarbete med Nätverket för Medicinsk humaniora, Göteborgs universitet
Läs mer om: Centrum för kritiska kulturarvsstudier här. Läs mer om Nätverket för medicinsk humaniora här.
Kontakt: Elisabeth Punzi, teL 070-4062480, e-post: elisabeth.punzi@psy.gu.se
Foto: Stefan Karlsson
Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 10 68, 0766-18 10 68
johanna.hillgren@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
