Citat

Jag vill väcka matglädje och sprida kunskap utan pekpinnar.
Sara Ask, barndietist
Livsstilsförändringar som genomförs i skolåldern är mer hållbara än om de görs senare i livet. Vi har mycket att vinna på att våra barn och ungdomar får med sig några hållpunkter kring mat så tidigt som möjligt.
Sara Ask
Mycket av det vi ser och hör om mat och kost är negativt och kravfyllt och det lockar sällan till förändring
Sara Ask
För att vara kreativ måste eleverna känna att det är ok att misslyckas. Jag vill att de ska våga chansa.
Malin Larsson, svensklärare och författare
Jag pushar mina elever hela tiden, för jag vet att de kan. Jag pushar dem över stupet, jag vill att de ska hoppa för de kommer att klara det.
Malin Larsson, svensklärare och författare
Vi kan ge den trygga introduktion som barnet behöver. Det ger dem, föräldrarna och förskolans personal en bra start på det fortsatta samarbetet.
Sofie Källhage, leg. förskollärare och pedagogista
Vi vill att barnen och deras föräldrar ska känna sig välkomna, trygga och trivas. De ska få ett förtroende för förskolan, en förståelse för vårt uppdrag och en god insikt i vad förskolan är för typ av verksamhet.
Josefin Malm, leg. förskollärare och pedagogista
Ditt kroppsspråk påverkar hur eleverna kommer att uppfatta dig och hur de agerar.
John Steinberg, fil.dr i pedagogik
En stor del av boken består av praktiska exempel och övningar, så att du kan prova på skillnaden mellan att göra ”rätt” och att göra ”fel”. För här finns det faktiskt många gånger ett rätt eller fel.
John Steinberg, fil.dr i pedagogik
Vi behöver vara modiga och prestigelösa och i högre grad titta på oss själva som lärare och inse vilken stor inverkan jag som lärare har på gruppen.
Anna Sterlinger Ahlring, grundskollärare åk 4-9
Ledarskapet är lärarens verktyg. Det kommer med erfarenhet, träning och prövning. Och det är något alla kan bli bättre på.
Karin Boberg, grundskollärare åk 4–9
Öppna upp för att diskutera de här frågorna i kollegiet, eller i ditt arbetslag. Att diskutera ledarskapet är precis som att diskutera bedömning. Det är ett sätt att utvecklas som lärare.
Anna Sterlinger Ahlring, grundskollärare åk 4–9
Det är utmanande att reflektera över sig själv och kritiskt se hur man agerar. Det kräver mod.
Karin Boberg, grundskollärare åk 4–9
Du får en annan roll som skolkurator. Du blir mer synlig för eleverna och för lärarna och kan på så sätt bättre stötta i det hälsofrämjande arbetet för att hjälpa eleverna att trivas, må bättre och skapa en god lärmiljö.
Hilda Johnsson, skolkurator och författare
Framtidens skola kommer att kräva mer samarbete mellan de olika professionerna. Här får du en bra start på det samarbetet som även utvecklar dig i din profession.
Hilda Johnsson, skolkurator och författare
Barn och tonåringar behöver förstå både sig själva och varandra, för att förstå sin omvärld.
John Steinberg, fil.dr i pedagogik och författare.
Vi behöver hjälpa våra elever att ifrågasätta sina värderingar, granska andras värderingar och argument, och våga välja och ta ställning för sina egna värderingar.
John Steinberg, fil.dr i pedagogik och författare.
Den svenska skolan slår år efter år ut en tredjedel av alla elever. Det krävs starka grepp för att förbättra skolans likvärdighet.
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund
Vi vill ge nya perspektiv och borra djupare i vad skolan kan göra för att ge alla elever så goda förutsättningar som möjligt.
Tobias Ludvigson, affärsområdeschef Skola på Gothia Fortbildning
Den här boken har jag själv saknat. Jag hoppas den kan vara till hjälp för både erfarna och nya lärare i förskoleklass.
Maria Wessén, leg. förskollärare och författare
Det går att lära sig hur man kan bemöta starka känslomässiga reaktioner och hur man kan driva samtalet framåt professionellt, sakligt och konstruktivt. Jag vill motivera chefer att våga ta de här samtalen och visa hur de kan genomföra dem utan att ta det personligt eller bli upprörda.
Jakob Carlander, leg. psykoterapeut och författare
Det är aldrig för sent att jobba för att väcka läslust och utveckla god läsförståelse hos barn och ungdomar. Utforska de digitala möjligheterna och det medielandskap eleverna rör sig i.
Hülya Basaran, lärare och författare
Genom de texter som eleverna möter på sin fritid; i sociala medier, vloggar, bloggar och spel, kan skolan lyfta elevernas vardagsmedier som värdefulla.
Tobias Gard, skolbibliotekarie och författare
För att ge alla barn samma möjligheter måste vi prata mer om språkstörning, språklig sårbarhet och andra kommunikativa svårigheter.
Catarina Sjöberg, leg. logoped
Med hjälp av övningar i form av lek kan vi få barnen att vilja öva även om det är svårt.
Catarina Sjöberg, leg. logoped
I lagens mening är det som inte är dokumenterat inte heller utfört. Bristande dokumentation i journalen gör att sammanställningen av skolbarns hälsoutveckling inte blir tillförlitlig. Då blir skolsköterskans arbete mindre synligt, vilket innebär att det kan vara svårt att göra uppföljningar över tid.
Eva K. Clausson, redaktör för Skolsköterskans dokumentation
Att visa hur eleverna mår kan ge skolledning och politiker incitament till riktade hälsofrämjande åtgärder.
Eva K. Clausson, redaktör för Skolsköterskans dokumentation
Eva K. Clausson har tillsammans med sex andra välrenommerade skolsköterskor och sjuksköterskor skrivit denna grundläggande och mycket bra bok i dokumentation för skolsköterskor.
Lektör Theres Nordhom, BTJ-häftet nr 9, 2020
Det är dags att depersonalisationssyndrom som diagnos får en mer framskjuten plats i vårt samhälle, i media, på våra lärosäten, inom sjukvården och psykiatrin.
Anna Strid, leg. psykolog
Det är viktigt att förtydliga skillnaden och sambandet mellan depersonalisation och ångest, vilket alltför ofta likställs med varandra. Patienter med depersonalisation och derealisation vill förstå vad de lider av, och förklaringen ångest är inte tillräcklig. Jag önskar att min bok kan ge ökad klarhet för dem som själva är drabbade kring vad de lider av. Det tillstånd de befinner sig i är något som de delar med många tusentals i vårt land, och miljontals över hela världen.
Anna Strid, leg. psykolog
Sammantaget en viktig och välskriven bok som innehåller det väsentliga kring ämnet.
BTJ-häftet nr 6, 2020, lektör Airi Kärkkäinen Karlsson
Barns rättigheter kränks varje dag, överallt, även här i Sverige där du bor och arbetar. Därför behöver vi prata mer om hur vi kan bli bättre på att leva upp till de krav som barnkonventionen ställer på oss.
Åsa Ekman, författare och barnrättskonsult
I dagsläget är det bara ett fåtal barnmorskeutbildningar som praktiskt prövar sina studenter i att reparera bristningar och det finns inga nationella riktlinjer. Men kvinnor accepterar inte längre att nedsatt funktion efter förlossning bortförklaras med att allt är normalt.
Ann Olsson, huvudredaktör, Bäckenbotten och förlossningsskador
Bäckenbotten och förlossningsskador är en utmärkt handbok.
BTJ-häftet nr 4, 2020, lektör Jennie Clausén
Boken kan med fördel användas som uppslagsbok eller läsas i sin helhet och den borde utgöra obligatorisk kurslitteratur på barnmorskeutbildningen.
BTJ-häftet nr 4, 2020, lektör Jennie Clausén
Vi behöver mer kunskap inom vården för att förebygga och behandla förlossningsskador. Det finns inte heller några nationella riktlinjer. Det är ett allvarligt problem som ytterst drabbar födande kvinnor.
Ann Olsson
Jag tror att både nybörjare och MI-utövare med lång erfarenhet kan ha stor användning av den här handboken. Den kan rentav ses som en liten skattkista för alla som vill lära sig eller fördjupa sina kunskaper i MITI-kodning och hur man kan använda MI-kodning som ett pedagogiskt verktyg för att fördjupa sina kunskaper i MI.
Ur Helena Lindqvists, medicine doktor i psykoterapi med inriktning MI, förord till Motiverande samtal – med kodning som verktyg.
Äldreomsorgen är en av få sektorer som helt ärligt kan kalla sig en framtidsbransch. Men för att framstå som en attraktiv arbetsgivare måste man bli bättre på att lyfta de positiva värdena som finns och som är just de som unga efterfrågar, mänskliga möten och möjligheten att få göra nytta.
Ulrika Beck-Friis, chefredaktör Tidningen Äldreomsorg
Den här boken bryter stereotypen av den ensamma, isolerade autistiska personen som existerar i samhällets periferi och behöver dess stöd, men som alltid är utanför eftersom hen har svårt att förstå och kommunicera med andra människor. Er bok argumenterar för, men framför allt bevisar, att detta inte är sant. Med bokens tanke om ett "autistiskt vi" är den något viktigt på spåren. Det är först med ett "vi" som man går från att vara undantaget som bekräftar regeln till att på allvar dekonstruera "regeln".
Diana Lorenz, socionom, psykolog och kurator
En mycket värdefull läsning för autister och för deras närstående. Boken bör även läsas av den inom psykiatri, habilitering och socialtjänst som vill och behöver få ökad förståelse för vad autism egentligen innebär.
Berit Lagerheim, läkare inom Barnneuropsykiatri
Ni bryter ner de fördomar som finns om oss samtidigt som fundamentala behov lyfts fram så tydligt att även neurotyper bör förstå det. Ni har gjort ett jädra bra jobb!
Linda Örulv, fil. dr i Hälsa och samhälle
Autism inifrån är viktig kunskap för både autister själva, anhöriga och personal inom t ex habilitering och psykiatri.
BTJ-häftet nr 2, 2020, lektör Airi Kärkkäinen Karlsson
Boken är framförallt skriven för andra autister. Den ger dock även personer utan autism värdefull kunskap om diagnosen inifrån, både erfarenhets- och forskningsbaserad kunskap och personliga berättelser bortom den stereotypa bilden.
BTJ-häftet nr 2, 2020, lektör Airi Kärkkainen Karlsson
Med tydlighet, medvetenhet och öppenhet i hela skolans organisation skapas goda förutsättningar för att rikta fokus mot kärnan i uppdraget.
Maria Kempe Olsson, författare och rektor
Den största utmaningen är att sluta göra saker som inte längre leder oss i rätt riktning och att bygga in möjlighet till reflektion och lärande under arbetets gång.
Anna Bengtsson, författare och specialpedagog
För att kunna lära nytt gäller det att ha koll på känslorna
Lars Löwenborg, psykolog
Barns sociala och emotionella lärande är en viktig bok för alla redan yrkesverksamma inom förskolan men också för förskollärar- och barnskötarutbildningar.
BTJ-häftet nr 24, 2019, lektör Gunilla Essén.
En tydlig förankring i läroplanen hjälper läsaren att omsätta innebörden med hjälp av konkreta exempel och viktiga nyckelbegrepp.
BTJ-häftet nr 24, 2019, lektör Gunilla Essén.
Hur vi knöt an till våra föräldrar som barn är inlärda mönster som kan påverka våra vuxna relationer och känslor inför intimitet och sex. Eftersom de är inlärda går de också att lära om. Hjärnan är föränderlig och har förmågan att omforma sig efter de omständigheter den fokuserar på. Det gör att det är fullt möjligt att träna om sina anknytningsbeteenden så att de blir medvetna och ändamålsenliga i varje situation. På så sätt utvecklas en förvärvad trygg anknytning.
Malin Drevstam, sexolog och psykoterapeut, har skrivit boken "Lust & olust - om sex, närhet och anknytning"
Kom underfund med dina gränser och din längtan.
Malin Drevstam, författare till "Lust & olust - om sex, närhet och anknytning"