Handelsbanken uppdaterar sin ekonomiska översikt: ekonomin fortsätter att växa rejält också 2018

• I år uppgår den ekonomiska tillväxten i Finland till 2,3 procent per år. Nästa år planar tillväxten ut men är alltjämt 1,4 procent.
• Tillväxten i Finland vilar fortfarande på en bred grund men betydelsen av den inhemska efterfrågan och i synnerhet investeringarna betonas.
• Den globala högkonjunkturen går in i en mognare fas, vilket leder till begränsade resurser och risk för snabbare inflation. 

Tillväxten i Finland fortsatt stabil
Vi uppskattar att Finlands bruttonationalprodukt i år växer med 2,3 procent från året innan (prognosen i oktober 2017 var 2,0 %). Vi bedömer att totalproduktionen 2019 ökar med 1,4 procent (1,1 %) och förväntar oss en tillväxt på 3,3 procent 2017 (oförändrad). BNP växer i år och nästa år fortfarande på bred front. Tillväxten grundar sig på ökad inhemsk efterfrågan och ökad utrikeshandel men betydelsen av inhemsk konsumtion och särskilt investeringar är proportionellt sett större än i fjol. Exporten ökar i år fortfarande med draghjälp av den starka globala ekonomin, men på grund av den tilltagande importen kommer utrikeshandeln i sin helhet att generera avsevärt mindre ekonomisk tillväxt 2018–19 jämfört med 2017. 

”Enligt den ekonomiska statistiken var konjunkturläget i Finland fortsatt starkt vid årsskiftet och också draghjälpen från världsekonomin verkar bli hållbarare än väntat. Efter den starka tillväxten i både byggnadsinvesteringarna och investeringarna i maskiner och anläggningar i slutet av 2017 verkar den ekonomiska tillväxten tack vare det starka förtroendet nu ha kommit in i en fas av självdriven tillväxt”, säger Handelsbankens chefsekonom Tiina Helenius. Därför justerar vi tillväxtprognoserna för den finländska ekonomin lite uppåt för 2018–19. 

Arbetsmarknadens uppsving fortsätter
Till följd av den starka tillväxten fortsätter arbetsmarknadens uppsving och före utgången av 2019 sjunker arbetslöshetsgraden till 7,8 procent.  

”I år och nästa år kan arbetslöshetsgraden inte sjunka snabbare på grund av bristen på tillgänglig yrkeskunnig arbetskraft, vilket är ett större problem än tidigare”, säger Handelsbankens ekonom Janne Ronkanen.  

Syftet med företagsinvesteringar är utöver att höja kapitalstocken med ersättningsinvesteringar att förbättra produktiviteten.  

"Här är det fråga om att de företag som vill öka sitt utbud på grund av rekryteringssvårigheter i allt större utsträckning måste satsa på att förbättra produktiviteten", säger Tiina Helenius.

Den ekonomiska tillväxten kommer att avta i Finland 2019 i takt med den globala ekonomin. Också den inhemska efterfrågan börjar bli mogen efter att investeringscykeln försvagas. Då har också byggnadsinvesteringarna redan passerat sin kulmen och tillväxten blir obefintlig. Konsumtionstillväxten kommer under 2017–18 att avta något från den nuvarande takten på knappt 2 procent. Inflationen kommer under 2018–19 trots återhämtningen i den ekonomiska tillväxten och den betydligt högre inkomstnivån än året innan inte att nå upp till Europeiska centralbankens (ECB) målsatta nivå på 2 procent.  

Världsekonomin har nu nått sin konjunkturtopp
Världsekonomins starka och hållbara tillväxt 2017 överraskade alla prognosmakare. Vi har därför justerat tillväxtprognoserna för i år och nästa år uppåt i synnerhet i eurozonen och USA. De faktorer som inverkade gynnsamt på tillväxten 2017 dominerar också under första halvåret innevarande år och det betyder att arbetslösheten sjunker ytterligare i och med den starka tillväxten. Allt fler hushåll kommer att nå sin konjunkturtopp i år. 

Även om läget i alla centrala ekonomier var bättre än väntat 2017, har inflationen efter finanskrisen trots det bättre läget på arbetsmarknaden inte ökat på ett hållbart sätt. Detta har lett till att det traditionella sambandet mellan resursanvändningen och inflationen har suddats ut. 

En av de viktigaste frågorna 2018 är vilken inverkan de begränsade resurserna kommer att ha, och i vilken mån de å ena sidan leder till uppgång i löner och priser och å andra sidan förr eller senare börjar bromsa den ekonomiska tillväxten. Vi förväntar oss klarare tecken på denna utveckling närmare 2019 från USA där skattereformens kortfristiga tillväxteffekt snabbast gör slut på de lediga tillväxtresurserna i ekonomin. Enligt vår syn kommer den amerikanska ekonomin att drabbas av en ny lågkonjunktur 2019.

I eurozonen ser högkonjunkturen ut att ha stärkts ytterligare vid årsskiftet och utsikterna för helåret är ljusa. ECB:s penningpolitik är mindre stimulerande i år och vi förväntar oss att centralbanken ska upphöra med köpen av obligationer senare i år och höja räntorna under första kvartalet 2019.  

Den ekonomiska tillväxten i Kina mattas av på ett kontrollerat sätt och väldigt måttligt under 2018–19. Den kinesiska fastighetsmarknaden, skuldsättningen och banksystemets dåliga lån utgör dock en risk för världsekonomin. Tillväxtmarknaderna och råvaruproducenterna följer fortfarande i Kinas kölvatten. 

Inverkan av centralbankernas beslut återstår att se
Tillväxten i de centrala centralbankernas sammantagna balansräkningar upphör i år. Det finns risk för att man har underskattat den inverkan som upphörandet av uppköpen av obligationer har och att långräntorna därför stiger mer än vad centralbankerna hade önskat. Således kan den penningpolitiska miljön och det finansiella läget 2018 bli mindre gynnsamma för värdepappersmarknaden. 

Vi tror att skattereformen i USA stärker US-dollarn en aning mot euron i början av 2018. På längre sikt är det dock det relativa ekonomiska läget och förväntningarna på penningpolitiken i USA och eurozonen som avgör valutakursens utveckling. Den amerikanska centralbankens tre räntehöjningar i år stöder dollarn i början av året när ECB i början av året inte förväntas vidta nya åtstramningsåtgärder utöver de gamla, men avmattningen i den amerikanska ekonomin stärker euron på nytt från och med det andra halvåret 2018. 

Den engelskspråkiga rapporten kan läsas i sin helhet i bilagan.

Ytterligare information:  

Tiina Helenius, chefsekonom, Handelsbanken Finland, tfn 010 444 2404 
Janne Ronkanen, ekonom, tfn 010 444 2403 

E-postadresserna har formen: fornamn.efternamn@handelsbanken.fi

Handelsbanken är en nordisk bankkoncern med global verksamhet. I dag har banken verksamhet i drygt 20 länder runtom i världen och den sysselsätter drygt 11 000 personer. I Finland har Handelsbanken 45 kundkontor. Banken är känd för sin starka företagskultur samt kundorienterade och flexibla service. Sedan flera år tillbaka har Handelsbanken legat i topp i en stor kundnöjdhetsmätning både i Finland och i de andra nordiska länderna (EPSI Rating). Handelsbanken grundades i Stockholm år 1871, vilket gör Handelsbanksaktien till den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen. I Finland har banken funnits sedan 1985.