Handelsbankens ekonomiska prognos: Njut av tillväxten nu – takten mattas av nästa år

• Innevarande år är en vändpunkt både för den ekonomiska tillväxten och dess struktur i Finland. Tillväxttakten kommer att mattas av 2019–20 och den ekonomiska tillväxten blir betydligt mer beroende av den inhemska efterfrågan.
• Finlands BNP-tillväxt uppgår i år till 2,5 procent (samma som enligt föregående prognos i april 2018), nästa år till 1,9 procent (1,9 %) och 2020 till 1,2 procent (1,2 %).
• Den globala ekonomin har passerat tillväxttoppen men centralbankerna är ändå optimistiska och stramar åt penningpolitiken. Åtstramningen kan pågå så länge som den ekonomiska tillväxten är tillräcklig.

Den finländska ekonomin är ännu inne i en positiv spiral men år 2020 blir redan tufft 

Den globala industrikonjunkturen har försvagats vilket redan har påverkat den finländska exporten: volymerna i varuexporten har sedan april inte nämnvärt ökat jämfört med året innan. ”Finlands externa efterfrågan lider särskilt av att exporten av kapitalvaror och produktionsutrustning för industrin till Tyskland har avtagit”, berättar Handelsbanken Finlands chefsekonom Tiina Helenius. 

Sysselsättningen har i januari–september ökat med 2,9 procent i genomsnitt, vilket har lett till att hushållens realinkomster har ökat rejält. ”Vi tror att ökningen i hushållens nettoinkomster, de fortsatt låga räntorna och den måttliga inflationen sätter fart på den privata konsumtionen i år och nästa år”, uppskattar Helenius. 

Ökningen av investeringarna planar ut 2019–20 främst på grund av de försvagade utsikterna för industrin.  

”I synnerhet mot slutet av prognosperioden 2020 kommer den svagare lönsamheten att minska företagens investeringsvilja. Den krympande arbetskraftsreserven och kostnadsökningen tär på lönsamheten. Inom bygg ser vi redan tecken på det”, säger Handelsbankens ekonom Janne Ronkanen. 

Allt som allt kommer Finlands BNP-tillväxt att sakta in 2019–20 när utrikeshandelns hävstångseffekt försvagas. Den ekonomiska tillväxten kommer att bygga på den inhemska efterfrågan betydligt mer än i dag. Finlands BNP-tillväxt uppgår i år till 2,5 procent, nästa år till 1,9 procent och 2020 till 1,2 procent. 

Världsekonomin har passerat tillväxttoppen  

Den globala ekonomiska tillväxten når sin kulmen i år och BNP-tillväxten saktar in 2019–20. Tillväxten bidrar ändå fortfarande till att öka sysselsättningen och när läget på arbetsmarknaden stramas åt stiger lönerna och priserna allt snabbare. En upptrappning i handelskonflikten, de begränsade resurserna och ränteuppgången skapar osäkerhet inför riskfylldare investeringar och därför är mer turbulens att vänta på aktiemarknaden. 

De ekonomiska utsikterna är fortfarande gynnsamma i USA där den stimulerande finanspolitiken är den främsta faktorn bakom den snabbare tillväxttakten. ”Vi förväntar oss att de knappare resurserna och det stramare finansiella läget ändå kommer att bromsa tillväxten 2019–20. Dessutom kommer en åtstramning av den stimulerande finanspolitiken att minska BNP-tillväxten 2020”, säger Tiina Helenius. 

I eurozonen hotas tillväxtutsikterna för ekonomin av politiska orosmoment: den italienska budgeten och brexitförhandlingarna. I år har utrikeshandelns hävstångseffekt minskat avsevärt till följd av den sjunkande globala efterfrågan och av att euron blev starkare i fjol. 

Konsumenternas förtroende och försäljningen inom detaljhandeln har försvagats på sistone vilket leder till misstankar om att den konsumentdrivna tillväxten inte kan fortsätta. Handelsbankens ekonomer bedömer att stabiliteten på arbetsmarknaden och uppgången i inkomsterna upprätthåller konsumtionen. Att euron blev starkare i fjol inverkar inte längre så mycket vilket syns som en liten återhämtning i utrikeshandeln nästa år. 

”Företagens minskade orderingång, en upptrappning i handelskonflikten och de tröga brexitförhandlingarna skapar osäkerhet för investeringsutsikterna och därför ställer vi oss skeptiska till någon större uppgång i investeringsgraden i eurozonen”, säger Janne Ronkanen. 

Konsekvenserna av handelskonflikten syns tills vidare inte i Kina 

Konsekvenserna av handelskonflikten mellan USA och Kina syns tills vidare inte i Kinas utrikeshandel. Avmattningen i den kinesiska tillväxten har berott på Kinas egna åtgärder för att begränsa utlåningen och i synnerhet på skuldsättningen inom skuggbankssystemet. 

Efter att tillväxttakten saktat in i början av året och handelskonflikten brett ut sig har myndigheterna återupptagit stimulansåtgärderna. Det traditionella sättet att få fart på den ekonomiska tillväxten genom att öka investeringarna är emellertid inte lika enkelt som tidigare. På grund av oron för allt värre skuldproblem är Kina inte heller redo att inleda en ny starkare kreditcykel. Inverkan av stimulansen i Kina kommer att bli synbar i den ekonomiska tillväxten nästa år men avmattningen i tillväxten går inte att avvärja, den kan endast dämpas en aning. 

”Vi ser ingen snabb lösning på handelskonflikten mellan USA och Kina. Hittills är det Kina som har lidit mest, särskilt i och med att aktiekurserna och förtroendet sjunkit”, säger Helenius. 

Flera tillväxtekonomier har i år fått uppleva ansenliga börsfall och försvagade valutor på grund av den dyrare US-dollarn och det stramare finansiella läget på globalt plan. En kris i en enda problemekonomi kan smitta av sig på andra liknande ekonomier och nå till och med fram till industriländerna. 

”Vi anser att risken för smitta är mycket osannolik. Förtroendet för de ekonomiska utsikterna borde i så fall sjunka väsentligt i hela världsekonomin”, säger Handelsbankens ekonomer. 

Centralbankerna förhåller sig optimistiska till åtstramningen av penningpolitiken 

Marknadens förväntningar på centralbankernas räntehöjningar har under höstens lopp stärkts när inflationstrycket världen över har ökat. Inflationen har främst accelererat på grund av prisuppgången på energi. Också lönerna har stigit snabbare än tidigare både i USA och i Europa. Centralbankerna är således på väg att normalisera penningpolitiken. 

I USA har centralbanken Fed kunnat höja styrräntan i planerad takt utan att behöva oroa sig för att destabilisera ekonomin. ”Fed är snart inne i en fas där den måste koppla av autopiloten, och vi väntar att Fed ska reagera med större känslighet på signalerna från ekonomin”. 

ECB kommer att höja inlåningsräntan för första gången under sista kvartalet 2019. Denna prognos stöds av inflationstrycket trots att centralbanken måste upprätthålla stabiliteten mitt i den turbulens som den italienska budgeten och brexit orsakar. ECB hinner emellertid inte med hur många räntehöjningar som helst förrän den försvagade konjunkturen sätter stopp för dem. ”Vi räknar med att räntan stiger till noll procent 2020 från dagens -0,4 procent”, säger Tiina Helenius.

US-dollarn fortsätter att stärkas mot euron med stöd av den starka amerikanska ekonomin och höjningarna av styrräntan. Avmattningen i den amerikanska ekonomiska tillväxten kommer dock att försvaga dollarn på nytt 2019. 

Den uppdaterade ekonomiska prognosen kan läsas i sin helhet i bilagan. 

Ytterligare information: 

Tiina Helenius, chefsekonom, Handelsbanken Finland, tfn 010 444 2404 

Janne Ronkanen, ekonom, tfn 010 444 2403 

E-postadresserna har formen: fornamn.efternamn@handelsbanken.fi

181107 Konjunkturprognos FINAL PRINT
Se videon (på finska): Konjunkturprognos med Handelsbanken Finlands chefsekonom Tiina Helenius och ekonom Janne Ronkanen.