Handelsbankens ekonomiska prognos: stark arbetsmarknad upprätthåller den inhemska efterfrågan i Finland
- Tack vare den starkt ökade sysselsättningen kommer konsumenterna att bära ett större ansvar för den ekonomiska tillväxten i Finland under åren 2018–2019. Uppgången i sysselsättningen balanserar även den offentliga ekonomin redan i år. Handelsbanken ändrar inte BNP-prognoserna för Finland, men justerar prognosen för arbetslöshetsnivån nedåt en aning för åren 2018–2020.
- Världsekonomin domineras allt mer av geopolitiska risker. Hittills har handelskonflikterna inte nämnvärt påverkat den globala tillväxten men det finns en risk att krisen eskaleras med negativa effekter som följd. I en sådan situation skulle Norden och i synnerhet Finland drabbas extra hårt.
- Utvecklingen i den globala ekonomin är alltmer spretig jämfört med 2017, något som avspeglar sig i penningpolitiken. USA:s tillväxtspurt – som i år blir kortvarig – får centralbanken Fed att fortsätta med räntehöjningar fram till mitten av 2019. Ser man på inflationsdata blir det aktuellt med ECB:s första räntehöjning först under andra halvåret 2019. Även då har centralbanken föga möjligheter till åtstramning i och med att den allt svagare konjunkturen i USA tillsammans med Fed:s räntesänkningar i mitten av 2020 tvingar även de övriga centralbankerna att avvakta med penningpolitisk åtstramning.
- I USA består den starka dollarn under resten av året tack vare den starka konjunkturen och förväntningarna på en penningpolitisk åtstramning för att sedan gradvis vändas till sin motsats. Den starka dollarn orsakar turbulens i tillväxtländerna med stor utlandsskuld.
Starkare arbetsmarknad än beräknat stöder Finlands ekonomi
Årets största överraskning inom Finlands ekonomi har varit den starkt ökade sysselsättningen, som har satt fart på hushållens inkomstflöde och konsumtion.
”Konsumtion behövs både i år och nästa år för att åstadkomma en rejäl ekonomisk tillväxt när investerings- och särskilt byggkonjunkturen mattas av och utrikeshandelns tillväxt saktar ner”, säger Handelsbanken Finlands chefsekonom Tiina Helenius.
”Optimismen bland konsumenterna stöds dels av fortsatt låga räntor, dels av bättre köpkraft på grund av lönehöjningar”, tillägger ekonom Janne Ronkanen.
Utrikeshandelns inverkan på BNP-tillväxten blir mindre än i fjol, eftersom exportuppgången märkbart har avtagit under början av året. Vår export är starkt kopplad till den ekonomiska tillväxten i euroområdet, som i det närmaste halverades under första delen av 2018. Barometrarna för konjunkturen i euroområdet har inte nämnvärt förbättrats under sommaren. Detta tyder på att exporttoppen var nådd i fjol.
”Överlag är aktivitetsnivån inom Finlands industri, export och byggverksamhet rätt hög för tillfället, och den långsammare tillväxten inom industriproduktion, orderingång och export eller minskningen av byggloven innebär ännu inte att Finlands ekonomi plötsligt skulle vara på väg nedåt. Vi tror att konjunkturuppgången fortsätter i år och nästa år, men den kraftigaste uppgången ligger bakom oss”, preciserar Helenius.
Tillväxten räcker också till för att stimulera arbetsmarknaden, och tillgången till arbetskraft minskar när vi närmar oss 2020.
Utvecklingen i den globala ekonomin blir alltmer spretig
Tillväxttakten i världshandeln och industriproduktionen minskade under första halvåret 2018. Troligtvis handlar det mer om en normalisering i tillväxten från den mycket starka utvecklingen 2017 än om en nedgång till följd av handelskonflikten. Den senaste statistiken över utrikeshandeln stöder vår syn på en relativt stark global efterfrågan också i fortsättningen. Ekonomiska barometrar tyder dock på att vi är på väg från en synkroniserad global tillväxt till allt större regionala skillnader. USA befinner sig i en accelerationsfas medan i Europa och Japan har utvecklingen varit betydligt svagare. Även i Kina tyder de senaste indikatorerna på en inbromsning. Olika länder har helt enkelt olika förutsättningar att hantera spridningseffekterna av minskad likviditet, högre räntor och en starkare dollar.
Avmattningen i den kinesiska ekonomin slår hårt mot de länder som är starkt integrerade i de kinesiska produktionskedjorna. Risken för att handelskonflikten trappar upp sprider osäkerhet till exportberoende länder. Brexit-förhandlingarna mellan EU och Storbritannien kastar för sin del en skugga över Europas ekonomiska utsikter. Enligt vår bedömning kommer EU och Storbritannien att ingå ett begränsat avtal inför övergångsperioden som inleds den 29 mars 2019, men att många av de svårlösta frågorna lämnas till senare. På grund av osäkerheten kring Brexit-processen samt de negativa effekterna på ekonomin kommer den brittiska räntehöjningen i augusti att vara den enda under de nästföljande åren.
USA:s konjunkturstig i avgörande roll
USA:s konjunkturstig spelar en mycket central roll i världsekonomin under de kommande åren. Tillväxten accelererade under första halvåret, sysselsättningen ökade och arbetslösheten är den lägsta på nästan 20 år. Det finns mindre lediga resurser vilket leder till ökat löne- och inflationstryck. Därför fortsätter den amerikanska centralbanken Fed att höja räntan fram till mitten av 2019, tills konjunkturen på grund av arbetskraftsbristen börjar tappa fart. Strängare penningpolitik jämfört med den övriga världen tillsammans med en allt starkare dollar har visat sig vara en svår kombination för tillväxtländer med stor utlandsskuld. Det senaste exemplet är Turkiet som befinner sig i en ekonomisk kris.
Naturligtvis påverkar avmattningen i USA den övriga världen och därför kommer 2020 att vara ett utmanande år för de flesta ekonomier. Första halvårets lägre tillväxt och den ökade osäkerheten till följd av handelskonflikten har fått de kinesiska myndigheterna att stimulera ekonomin med hjälp av svagare valuta, lägre räntor och ökade investeringar. Stimuleringen minskar de negativa effekterna från handelskonflikten men trots allt tror vi att tillväxten i Kina i sin helhet bromsar in något.
Eskalerande handelskrig en risk för Finland
Det uppskruvade tonläget i handelskonflikten tillsammans med nya handelshinder och redan införda tariffer har ännu inte i någon större utsträckning påverkat den globala tillväxten. Risken för att handelskriget eskalerar har dock ökat även om detta inte är vårt huvudscenario. I ett sådant scenario kommer effekterna bli betydande men det är svårt att beräkna storleksklassen. Norden och i synnerhet Finland och Sverige är synnerligen sårbara eftersom de på grund av sin exportstruktur påverkas starkt av svängningarna i den globala industrikonjunkturen. Finans- och penningpolitiken är effektiva sätt att stödja tillväxten under en kris. I Finland är möjligheten till penningpolitisk stimulans beroende av om ECB ser det motiverat att stimulera efterfrågan i euroområdet. Vad gäller finanspolitiken är Finlands skuldstimulans bunden till EU:s regler och landet har därför väldigt begränsade möjligheter att påverka via den kanalen när skuldgraden ökar efter finanskrisen.
Den uppdaterade konjunkturprognosen finns tillgänglig som bilaga.
Tiina Helenius, chefsekonom, Handelsbanken Finland, tfn 010 444 2404
Janne Ronkanen, ekonom, tfn 010 444 2403
E-postadresserna har formen: fornamn.efternamn@handelsbanken.fi
Handelsbanken är en nordisk bankkoncern med global verksamhet. I dag har banken verksamhet i drygt 20 länder runtom i världen och den sysselsätter drygt 12 000 personer. Banken är känd för sin starka företagskultur samt kundorienterade och flexibla service. Sedan flera år tillbaka har Handelsbanken legat i topp i en stor kundnöjdhetsmätning både i Finland och i de andra nordiska länderna (EPSI Rating). Handelsbanken grundades i Stockholm år 1871, och Handelsbanksaktien är den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen. I Finland har banken funnits sedan 1985.
Information om hur banken behandlar dina personuppgifter finns på www.handelsbanken.fi.