Handelsbankens konjunkturprognos: Finland återhämtar förlorad produktion

  • Under 2017–19 växer Finlands ekonomi med i snitt 2,1 procent per år. I år ökar BNP med 3,3 procent.
  • Utrikeshandeln blir en tillväxtfaktor i Finland under 2017–18. Dess positiva inverkan avtar när den globala konjunkturen försvagas 2019.
  • Den globala konjunkturen är på väg in i en mognare fas och penningpolitiken i de centrala ekonomierna stramas åt gradvis.

Finlands ekonomi är inne i en kraftig uppgång
Vi bedömer att Finlands bruttonationalprodukt i år ökar med 3,3 procent från fjolåret (prognos 2,7 % i juni 2017). Nästa år väntas den totala produktionen växa med 2,0 procent (1,5 %) och 2019 väntas tillväxten bromsa in till 1,1 procent (0,9 %). I år och nästa år växer BNP på bred front, då både den inhemska efterfrågan och utrikeshandeln genererar ekonomisk tillväxt i Finland.

Denna ganska plötsliga konjunkturförstärkning beror till stor del på att det i den globala ekonomin har börjat en tillväxtspurt som har nått de centrala ekonomierna samtidigt.

”Finland har reagerat så här kraftigt på den globala uppgången, eftersom accelerationen i den globala tillväxten den här gången har varit starkt industridriven och även sträckt sig till investeringar. Mellanprodukter och investeringsprodukter utgör ju fortsättningsvis kärnan i Finlands export”, säger Handelsbanken Finlands chefsekonom Tiina Helenius.

Den förbättrade lönsamheten märks i nya investeringar
Investeringarna fortsätter att öka kraftigt i år. Företagens förbättrade lönsamhet, starkare global efterfrågan, starkare förtroende bland företag och hushåll samt rekordlåga räntor är självfallet bakgrunden till de ökade investeringarna. Rädslan för arbetslöshet har avtagit och när sysselsättningen ökar är hushållen – sporrade av de låga räntorna – villiga inte bara att köpa bostad utan också att konsumera sina besparingar. Eftersom realinkomstökningen i Finland har försämrats sedan 2016 har hushållens sparandegrad varit negativ, och vi tror inte att den kommer att bli positiv under prognosperioden.

”Att sparandet skjuts upp för så här lång tid gör förstås hushållen mer sårbara för plötsliga chocker som drabbar inkomsterna”, säger Helenius.

Trots den ekonomiska återhämtningen är arbetslöshetsgraden fortsatt hög, eftersom konjunkturuppgången har sporrat folk som stått utanför arbetsmarknaden att söka jobb igen. Inom fabriksindustrin har sysselsättningen ännu inte förbättrats nämnvärt, och det är service- och byggsektorn som är drivkraften för den ökande sysselsättningen.

”När företagens lönsamhet har förbättrats och efterfrågeutsikterna och förtroendet stärkts blir också industriföretagen förr eller senare tvungna att anställa mer personal”, säger ekonom Janne Ronkanen. ”Vi förutspår att arbetslöshetsgraden under 2019 går ner till 7,9 procent från att i år landa på 8,5 procent.”

Mycket att ta igen
I Finland har uppsvinget kommit betydligt senare än i de jämförbara länderna i Norden och Nordeuropa. Även om nationalinkomsten sjönk kraftigt efter 2008 och produktionstillväxten stannade av för att först nyligen komma i gång på nytt, fortsatte hushållens konsumtion och skulder och likaså landets enhetsarbetskostnader att stiga över den toppnivå som rådde före lågkonjunkturen.

”Samtidigt minskade de immateriella investeringarna i humankapital på ett sätt som ser ut som en trend. Det här bådar inte gott för produktivitetstillväxten i framtiden”, påminner Tiina Helenius.

För Finland innebär Handelsbankens BNP-prognos att den reella BNP-toppnivå som föregick lågkonjunkturen (i slutet av 2007) kommer att nås nästa år.

 ”Däremot har Finland mycket att ta igen i förlorad potentiell tillväxt och kommer att stå inför en rad strukturella reformer på den vägen”, konstaterar bankens ekonomer.

Den globala konjunkturen stärks, tecken på mognad kan skönjas 
Den globala ekonomin har stärkts snabbare än väntat i år. USA har gått i täten, men nu står även eurozonen på stadigare grund. Dessutom har utvecklingen i både Kina och Japan överraskat positivt. Under 2017 har starkare global konjunktur och en stabilisering på råvarumarknaderna bidragit till att både världshandel och industriproduktion nu ökar i stadig takt.

Starkare industrikonjunktur, fallande arbetslöshet, låga räntor och minskade politiska risker bäddar för fortsatt god tillväxt även under 2018. I många länder börjar dock konjunkturen mogna, vilket yttrar sig i ett mer ansträngt resursutnyttjande. Detta gäller särskilt USA.

Ett alltmer ansträngt läge på arbetsmarknaden i USA gör det svårare att öka sysselsättningen på samma sätt som tidigare. Företagen kommer att behöva höja lönerna framöver samtidigt som globaliseringen gör det svårt att kompensera sig för de ökande kostnaderna genom att höja priserna. Detta kommer att öka pressen på företagens vinstmarginaler.

Vår bedömning är att stigande räntor, hög skuldsättning i företagssektorn tillsammans med en omprövning av riskbenägenheten kommer att leda till att USA fastnar i en negativ spiral som slutar i recession 2019. Centralbanken Federal Reserve kommer naturligtvis inte att sitta passiv i ett sådant läge så recessionen bedöms bli mild. Inbromsningen sprider sig till omvärlden, men vi ser ingen kraftig global konjunkturnedgång.

Efter finanskrisen har centralbankernas huvudsakliga metod för att stimulera den ekonomiska tillväxten varit att expandera sina balansräkningar. Globala kvantitativa lättnader (QE) har stött den ekonomiska tillväxten, och nu förbereder sig centralbankerna för följande fas, att minska balansräkningen. Här föregår Federal Reserve med exempel. ECB lägger sannolikt ned sitt program för köp av masskuldebrevslån före mitten av 2018. Centralbanken höjer depositionsräntan ytterst måttfullt, räntan kommer nämligen inte att bli positiv under åren 2017–19.

De kvantitativa lättnaderna var ett unikt experiment i den globala ekonomin, och detsamma gäller slopandet av dem. Det globala banksystemet vilar emellertid i dag på en sundare grund och utsikterna för den globala ekonomin är stabila. Trots det är det rimligt att anta att slopandet av de kvantitativa lättnaderna kommer att bromsa den globala tillväxten.

Läs konjunkturprognosen (på finska) i sin helhet i bilagan.

Tiina Helenius och Janne Ronkanen diskuterar konjunkturprognosen i en Twitter-sändning @HandelsbankenFi som börjar kl. 10.00.

Tilläggsinformation:

Tiina Helenius, chefsekonom, Handelsbanken Finland, tfn 010 444 2404
Janne Ronkanen, ekonom, tfn 010 444 2403

e-post enligt formen: fornamn.efternamn@handelsbanken.fi 

Finlands ekonomiska utveckling, prognos
Ändring i %, juni månads prognos inom parentes 2016 2017E 2018E 2019E
Privat konsumtion 1.8 2.3 (2.0) 1.5 (1.2) 0.9 (0.9)
Offentlig konsumtion 1.2 0.5 (-0.3) 0.5 (0.0) 0.5 (0.0)
Investeringar 7.2 7.5 (5.2) 3.3 (3.0) 1.7 (1.7)
Export 1.3 7.0 (6.0) 4.0 (4.0) 1.5 (-0.1)
Import 4.4 5.0 (4.2) 3.3 (3.1) 1.1 (0.0)
BNP 1.9 3.3 (2.7) 2.0 (1.5) 1.1 (0.9)
Inkomstnivåindex 1.2 0.2 1.5 1.7
Konsumentprisindex 0.4 0.8 1.2 1.4
Arbetslöshetsgrad* 8.8 8.5 8.1 7.9
Offentliga samfundens finansiella sparande** -1.8 -1.0 -0.7 -0.5
* procent av arbetskraft
**procent av BNP
Källa: Handelsbanken

Handelsbanken är en nordisk bankkoncern med global verksamhet. I dag har banken verksamhet i drygt 20 länder runtom i världen och den sysselsätter drygt 11 000 personer. I Finland har Handelsbanken 45 kundkontor. Banken är känd för sin starka företagskultur samt kundorienterade och flexibla service. Sedan flera år tillbaka har Handelsbanken legat i topp i en stor kundnöjdhetsmätning både i Finland och i de andra nordiska länderna (EPSI Rating). Handelsbanken grundades i Stockholm år 1871, vilket gör Handelsbanksaktien till den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen. I Finland har banken funnits sedan 1985.