Handelsbanken: Ny konjunkturprognos: Grund botten ger låg topp

Den ekonomiska politiken under de senaste två åren har, särskilt i USA men även på andra håll, inriktats på att hålla konsumtionen uppe och därigenom undvika en djup lågkonjunktur: Man har lånat av framtida konsumtion. Kapacitetsutnyttjandet har därmed också bottnat på en relativt hög nivå. Det mest sannolika förloppet under de följande åren är därför en förhållandevis långsam återgång mot potentiell tillväxt. Det globala inflationstrycket förblir därför lågt under överskådlig framtid, vilket bådar för låga räntor ännu en tid.
 
USA: Hoppet står till investeringarna
Aggressiv ekonomisk politik har huggit av botten av den senaste konjunkturnedgången. Det betyder i sin tur att den kommande konjunkturtoppen blir lägre än normalt. Vi förväntar oss att USA:s tillväxt gradvis återgår till potentiell under de närmaste åren, i första hand driven av en investeringsuppgång.
 
EMU: Ingen inhemsk drivkraft
Trots fortsatt penning- och finanspolitisk stimulans under 2003 finns inte någon stark inhemsk motor som kan dra igång ekonomin. Den inhemska efterfrågan i EMU-området räcker inte riktigt till. Utvecklingen i USA blir därför avgörande.
 
Sverige: Inhemsk efterfrågan tar över
Ett viktigt positivt inslag i svensk ekonomisk utveckling under senare år har varit en stark produktivitetstillväxt vilket lägger grunden för relativt god reallöne- och vinstutveckling. I kombination med en fallande sparkvot talar detta för accelererande konsumtion och hyfsad investeringsutveckling de kommande åren trots minskat stöd från finanspolitiken. Samtidigt innebär en svag utveckling i EMU-området att exporten tappar farten. En svagare ekonomisk utveckling än förväntat föranleder Riksbanken att sänka räntan i juni.
 
Fortsatt fokus på EMU-omröstningen
Under våren har nej-sidan fortsatt att vinna mark i opinionen inför höstens folkomröstning. Det är dock ännu alltför tidigt att förutspå utgången. Vinner nej-sidan talar en måttlig konjunkturuppgång för att Riksbanken vilar på räntehanen under hösten och vintern, för att sedan successivt höja räntan. Blir det däremot ett ja räknar vi med att Riksbanken börjar anpassa räntan mot ECB:s nivå mot slutet av året. I slutet av nästa år bör ränteskillnaden mot ECB vara utraderad. På ett års sikt har kronan förutsättningar att stärkas oavsett utslaget i folkomröstningen. Vid ett nej får vi dock räkna med en tillfällig försvagning.
 
 
Stockholm den 8 maj 2003
Jan Häggström, Chefsekonom
För mer information: telefon 08-701 1097, mobil 070-761 4366
 
 
Konjunkturprognos (inklusive tabeller) kan laddas ner från medföljande länk:

Om oss

Handelsbanken

Prenumerera

Dokument & länkar