Trots hälsorisker känner var fjärde inte till sitt blodtryck
Nio av tio svenskar, 87 procent, säger sig känna till riskerna med ett förhöjt blodtryck. Ändå känner en av fyra, 27 procent, inte till sitt eget blodtryck – trots att ett högt blodtryck riskerar att leda till hjärtinfarkt. Det visar en ny undersökning som Sifo genomfört på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.
Enligt en rapport från Socialstyrelsen skulle åtta procent av hjärtinfarktfallen kunna undvikas om hälften av de personer som har förhöjt blodtryck upptäcks och får behandling eller förändrar sina levnadsvanor. Minst 1,8 miljoner svenskar beräknas ha högt blodtryck.
– Eftersom högt blodtryck är en av de största riskfaktorerna för hjärtinfarkt är det bra om så många som möjligt känner till sitt eget blodtryck. Det enda sättet att säkert känna till blodtrycket är att mäta det, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd och professor i experimentell hjärt-kärlforskning vid Lunds universitet.
Alla vuxna bör mäta sitt blodtryck vartannat till vart femte år. Män över 50 år och kvinnor som genomgått klimakteriet kan behöva mäta blodtrycket oftare. Men också unga kvinnor som äter p-piller och gravida bör kontrollera sitt blodtryck.
– I dag vet vi att ett högt blodtryck är starkt kopplat till hjärtinfarkt. Men forskarna vet inte tillräckligt om vad som orsakar högt blodtryck, eftersom livsstilen inte förklarar allt. Forskarna behöver bland annat kartlägga de genetiska faktorerna för att hitta de som ligger i riskzonen, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Varje år drabbas 36 000 svenskar av akut hjärtinfarkt och nära 11 000 dör. Det innebär att det är den vanligaste dödsorsaken. Om fler med högt blodtryck får behandling skulle många kunna undvika att drabbas av hjärtinfarkt.
Under april driver Hjärt-Lungfonden en kampanj kring hjärtinfarkt för att samla in pengar till forskning. Hjärt-Lungfondens mål är att på tio års sikt halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt och därmed rädda drygt 5 000 liv varje år.
Undersökningen genomfördes av Sifo den 11-17 mars 2010 på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. 1 000 svenskar svarade på följande frågor: ”Känner du till vilka risker ett förhöjt blodtryck kan innebära?” och ”Känner du till ditt eget blodtryck?”.
Länk: Sifoundersökningen om högt blodtryck
Länk: Hjärt-Lungfondens temaskrift om hjärtinfarkt
Länk: Hjärt-Lungfondens temaskrift om högt blodtryck
Länk: Rapport från Socialstyrelsen: Hälso- och sjukvårdsrapport 2009
Bilaga: Fakta om hjärtinfarkt och högt blodtryck (se nedan)
För mer information, kontakta gärna:
Ulrica Klettner, informationschef Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 34,
ulrica.klettner@hjart-lungfonden.se
Bilaga
Fakta om hjärtinfarkt och högt blodtryck
En person i timmen dör. Varje kvart drabbas någon av hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Det innebär att cirka 100 personer om dagen drabbas.
Riskfaktorer. Risken att drabbas av hjärtinfarkt ökar med åldern och även ärftliga anlag har betydelse. Forskning visar att faktorer som rökning, högt blodtryck, övervikt och diabetes ökar risken att drabbas väsentligt.
Dör i onödan. Dödligheten i hjärtinfarkt sjunker, men fortfarande drabbas många i onödan. Mer forskning, förbättringar inom hjärtvården och förebyggande insatser kan rädda fler liv.
Var femte svensk har högt blodtryck. Minst 1,8 miljoner svenskar har en förhöjning av blodtrycket, men många är inte medvetna om det eftersom ett måttligt förhöjt blodtryck inte brukar ge några tydliga symptom.
Definitionen på högt blodtryck. Ett blodtryck på 140/90 mm Hg eller högre vid vila klassas som höjt blodtryck.
Flera omständigheter bakom högt blodtryck. Mellan 30 och 60 procent av blodtrycksvariationen hos befolkningen bestäms av ärftliga anlag, medan resten beror på faktorer som övervikt, stress, matvanor, högt saltintag eller hög alkoholkonsumtion.
Blodtrycksmätning. Det enda sättet att veta säkert om blodtrycket är förhöjt är att mäta det. Rekommendationen är att alla vuxna mäter blodtrycket då och då, i synnerhet män över 45 år.