Litteraturen som kraft i kampen för kvinnlig rösträtt

Nu i maj är det 100 år sedan riksdagen fattade beslut om att införa allmän och lika rösträtt i Sverige, vilket innebar att också kvinnor slutligen fick rätt att rösta. I kampen för kvinnlig rösträtt användes ofta litteratur, dramatik och sångtexter för att nå ut med budskapet. Den 23 maj ges ett fullspäckat program om litteraturens och textens betydelse för rösträttsrörelsen, arrangerat av Kultur i Väst i samarbete med Stadsbiblioteket i Göteborg, Litteraturbanken och Göteborgskvinnor i rörelse/r.

Under rubriken ”Jag häfdar min plats och kräfver min rätt” medverkar föreläsare, skådespelare, forskare och musiker i ett program om litteraturens och konstens plats i rösträttskampen. Vi blandar uppläsningar med musik och föreläsningar. Historikern Karin Kvist Gevert och statsvetaren Lena Wängnerud berättar om processen fram till att riksdagen införde allmän och lika rösträtt mellan 1918 och 1921, med fokus på den kvinnliga kampen. Man belyser också utvecklingen på jämställdhetens område sedan demokratins genombrott fram till idag. Katarina Hultin är jämställdhetskonsulent på Kultur i Väst och initiativtagare till evenemanget.

- Det handlar om att synliggöra osynliggjord historia. Demokrati och kvinnors rättigheter är inte en självklarhet och kampen har varit lång. Vi vill visa hur författare och konstnärer har bidragit till att vi är där vi är idag.

I Göteborg var författaren och dramatikern Frigga Carlberg ledande inom rösträttsrörelsen och använde ofta humorn som vapen. Hon skrev pamfletter, insändare, noveller, romaner och dramatik. Några av hennes pjäser har inte spelats på 100 år och förtjänar att uppmärksammas, menar arrangörerna. Under kvällen kommer skådespelare att läsa utdrag ur hennes och Selma Lagerlöfs texter, båda viktiga i rösträttsrörelsen. Lisbeth Stenberg är samordnare för Göteborgskvinnor i rörelse/r och litteraturvetare.

- Frigga Carlberg var unik som radikal ledare av rösträttsrörelsen. Hon var en agitator av stora mått som outtröttligt reste runt och bildade nya föreningar. De korta pjäser hon skrev var en form av politisk teater som blev populär över hela landet.

I samband med jubileet publicerar Litteraturbanken en digital utställning av texter med anknytning till rösträtten. Litteraturbanken.se tillgängliggör svensk skönlitteratur och andra texter av vikt genom att digitalisera det svenska litterära kulturarvet. Paulina Helgeson på Litteraturbanken menar att detta är ett ypperligt tillfälle att lyfta fram författare, dramatiker och texter som annars ofta glöms bort.

- Så många intressanta och historiskt viktiga texter har länge varit i skugga och nu är det dags att uppmärksamma dem igen. Många av dessa texter är lika aktuella idag som då, och de var extremt viktiga för kvinnokampen.

Det är fri entré. Alla är välkomna kl. 17.30-19.30 torsdagen den 23 maj, i hörsalen på Stadsbiblioteket i Göteborg.

Program

17.30 - Välkommen!

Karin Kvist Geverts, fil.dr. i historia och projektledare för Demokrati100.se vid Kungliga biblioteket, talar om aktörerna och processen fram till rösträtten beslutades 1918–1921, med fokus på den kvinnliga kampen.

Lena B Nilsson, skådespelare, läser ”Några skäl varför kvinnorna icke skola ha politisk rösträtt: monolog av en motståndare” av Frigga Carlberg (1913).

Ingela Ek och Lisbeth Stenberg från Göteborgskvinnor i rörelse/r berättar om Frigga Carlberg och rösträttsrörelsen i Göteborg.

Maud Lindström och Elin Callmer, vissångare, framför några av rösträttens sånger.

Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, berättar om jämställdhetsområdet sedan demokratins genombrott.

Skådespelarna Lena B Nilsson och Fia Adler Sandblad läser pjäsen ”Samma don” av Frigga Carlberg (1913).

Paulina Helgeson och Thérèse Röök från Litteraturbanken.se, presenterar texter med anknytning till rösträtten som nu finns på Litteraturbanken.se.

Maud Lindström och Elin Callmer framför några av rösträttens sånger.

Presentation av material på webbplatsen Demokrati100 och hur det kan användas samt material som finns på KvinnSam, nationellt bibliotek för genusforskning.

Fia Adler Sandblad, skådespelare, läser ur Selma Lagerlöfs tal ”Hem och Stat” (1911)

Maud Lindström och Elin Callmer framför en sång.

19.30 - Tack för idag!

Arrangör för evenemanget är Kultur i Väst i samarbete med Stadsbiblioteket i Göteborg, Litteraturbanken och Göteborgskvinnor i rörelse/r, ett KAF-projekt.

Programmet ges också som en fortbildningsdag för bibliotekarier, lärare, museipersonal, folkbildare m.fl. kl. 13.00-16.00 samma dag.

Kontakt

Katarina Hultin
Jämställdhetskonsulent, Kultur i Väst
070-818 17 36
katarina.hultin@kulturivast.se

Nina Katarina Karlsson
Litteraturkonsulent, Kultur i Väst 
0706-31 78 84  
nina.katarina.karlsson@kulturivast.se

Kultur i Väst

Kultur i Väst är en förvaltning inom Västra Götalandsregionen. Vi arbetar för ett brett och inkluderande kulturliv som når och angår invånarna i Västra Götaland. Grunden i vårt arbete är att stärka kulturen och dess roll i samhället. För att åstadkomma det samarbetar vi med kulturlivets aktörer både regionalt, nationellt och internationellt. På Kultur i Väst arbetar vi med alla konstarter men också med arrangörsutveckling, samhällsutveckling, mångfaldsfrågor, jämställdhet och tillgänglighet inom kulturen. Läs mer på kulturivast.se

Om oss

Kultur i Väst är en förvaltning inom Västra Götalandsregionen. Vi arbetar för ett brett och inkluderande kulturliv som når och angår invånarna i Västra Götaland. Grunden i vårt arbete är att stärka kulturen och dess roll i samhället. För att åstadkomma det samarbetar vi med kulturlivets aktörer både regionalt, nationellt och internationellt. På Kultur i Väst arbetar vi med alla konstarter men också med arrangörsutveckling, samhällsutveckling, mångfaldsfrågor, jämställdhet och tillgänglighet inom kulturen. Läs mer på kulturivast.se

Prenumerera

Media

Media