Folkrörelser kan förnya lokalpolitik och bana väg för samhällsförändringar

Report this content

Genom att använda metoder från folkrörelser kan kommunalpolitik bli mer inkluderande och till och med bana väg för hållbara samhällsomvandlingar. Mine Islar vid Lunds universitet har studerat Barcelona en Comú, en plattform för folkrörelser som kom till makten i Barcelonas stadsfullmäktige 2015.

Mine Islar, från Lund University Centre for Sustainability Studies, har följt Barcelona en Comú under tre år, från 2015 till 2018. Hon är intresserad av samhällsomvandlingar – och av frågan om folkrörelser kan göra skillnad om och när de får politisk makt. 

 – Kommunalpolitik påverkar människors vardagsliv. Jag menar att den kan förnyas och komma närmare lokala frågor genom att börja tillämpa metoder som används inom aktivist- och gräsrotsrörelser. Deras sätt att bedriva politik kan bidra till att öppna upp staden för medborgarna och ge en starkare känsla av deltagande.  

Mine Islar säger att Barcelona en Comú beskriver sig själva som ett ”rörelseparti” eftersom de i sitt politiska arbete använder gräsrots- och aktivistmetoder som t ex horisontellt och vertikalt beslutsfattande som inbegriper lokala bostadsområden. Man håller lokala möten i bostadsområdena och presenterar sedan projektförslag om vad som behöver göras vid Barcelona en Comús månatliga sammankomster. Vidare utformar och genomför partiet politiska insatser med avseende på vatten, energi och jämställdhet i samråd med civilsamhället i form av kooperativ och HBTQ-grupper. Mötena äger ofta rum på offentliga platser, som t ex parker och bostadsområden med låginkomsttagare, för att bli mer inkluderande. 

Sedan Barcelona en Comú kom till makten har plattformen gått vidare med en mobilitetsplan som har som mål att inrätta superkvarter där bilvägar omvandlas till allmänna platser för konst, kultur och fritidsaktiviteter – för att öka det lokala deltagandet. För att gynna kollektivtrafiken har plattformen även flyttat pengar i budgeten för att bygga ut tunnelbanelinjer till stadens fattigare områden. Vidare har man tagit hänsyn till medborgarnas oro inför den växande turistindustrins inverkan på staden genom att säga upp avtal gällande stora hotellprojekt.   

– Det de åstadkommit visar att de kan vara en plattform för hållbara förändringar och att andra kommunalpolitiker kan tjäna på att ta efter dem. Deras politik visar tydligt att de är lösningsorienterade. De har en fördel i att stå nära medborgarna och att ha en förmåga till bred mobilisering i form av t ex crowdfunding för att finansiera pilotprojekt.   

Barcelona en Comús framgångar bottnar dock i att partiet mycket effektivt utnyttjade energin från den spanska occupy-rörelsen som hade förnyat grannskapsråd och gjort medborgarna mer politiskt aktiva. Rörelsen utformade även sin valkampanj mycket strategiskt i samråd med medborgarna som bidrog med kunskap, arbetskraft och resurser. 

Även om Sverige har ett politiskt system som skiljer sig mycket från det spanska menar Mine Islar att lokalpolitiker skulle kunna fundera på sätt att göra sitt arbete mer inkluderande. Det skulle dock vara svårare än i Barcelona eftersom kommunerna regleras av plan- och bygglagen som inte ger några verktyg för att inkludera grannskapsråd och andra gräsrotsorganisationer i beslutsfattandet. Det innebär att svensk lokalpolitik mer har karaktären av ett remissförfarande än av direkt demokrati. Vanligare är att stadsplanerare och byråkrater påverkar beslut om städer. 

– Jag tror att medborgare överallt har ett behov av att känna sig delaktiga i frågor om klimatförändringar, urbanisering och migration, oavsett vilket politiskt system de lever i. Att engagera människor och att tillämpa aktivistiska metoder och verktyg kan leda till samarbeten som kan ge lärdomar till såväl lokalpolitiker som aktivister.

Avslutningsvis säger Mine Islar att det verkliga testet för Barcelona en Comú kommer i samband med lokalvalen i Barcelona 2019. Om plattformen blir omvald är det en tydlig signal att den nya formen av politiskt arbete ses som en god sak av majoriteten av medborgarna. Resultatet kommer även att bero på den nationella politiken eftersom många av de som stödjer dem vill att lokalpolitikerna ska ta ställning till frågan om Kataloniens självständighet. 

– Det kommande lokalvalet har stor betydelse för Barcelona en Comú. Det kommer att visa om deras modell kan bli stadigvarande i staden och kanske ha inflytande utanför den. Men det kan bli svårt för lokalpolitikerna att undvika den nationella politiken, avslutar hon. 

Forskningen genomfördes inom projektet Ecological citizen and right to the city movements in Europesom finansierats av Vetenskapsrådet 2015–2018.

Ladda ner artikeln ”Grassroots practices of citizenship and politicization in the urban: the case of right to the city initiatives in Barcelona” som publicerats i Citizenship Studies.

Kontaktinformation:
Mine Islar
mine.islar@lucsus.lu.se
+4553775458

Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 42 000 studenter och 7 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.
Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! för fler aktuella nyheter och kommentarer från Lunds universitet.

Prenumerera