Ökad växtlighet i Arktis kan motverka uppvärmningen
Klimatförändringar gör att det blir mer buskvegetation i karga, arktiska ekosystem. I en studie vid Lunds universitet visas att organismer som bakterier och svampar triggas att bryta ner särskilt näringsrika döda delar från buskarna. Samtidigt minskar den totala nedbrytningen. Konsekvensen kan bli en bromsande effekt på uppvärmningen av klimatet.
En stor del av jordens kol och kväve finns lagrat i arktiska ekosystem där marken ständigt är frusen, så kallad permafrost. Klimatförändringar leder till att sådan mark värms upp. Johannes Rousk vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor från Köpenhamns universitet och Center för Permafrost (CENPERM) i fältförsök utanför Abisko undersökt vad som händer med nedbrytningen av organiskt material när klimatet blir varmare.
- När Arktis blir varmare blir det i stället för mossa som är svår att bryta ned mer buskar. Buskarna har löv och rötter som när lätta att bryta ned och som läcker socker. Det vi visar är att nedbrytningsorganismer som bakterier och svampar triggas att söka sådant näringsrikt organiskt material som innehåller mer kväve, samtidigt som den totala nedbrytningen minskar, säger Johannes Rousk.
När det näringsrika materialet bryts ner, anrikas den näringsfattiga delen av det organiska materialet. Mängden kol kommer då sannolikt att öka. I existerande klimatmodeller tas det inte hänsyn till sambandet mellan den buskvegetation som pågående klimatförändringar orsakar och att marken blir mer näringsfattig.
- Det blir spännande att se hur detta påverkar markens kolomsättning i längden. Kanske kan våra resultat bidra till att komplettera framtida klimatmodeller, säger Johannes Rousk.
Det är idag ingen som vet vad det leder till när det blir mindre mängd näring i marken i arktiska ekosystem samtidigt som den totala nedbrytningen av organiskt material minskar. Johannes Rousk vågar sig ändå på en gissning.
- Jag misstänker att det får en bromsande effekt på uppvärmningen, säger han.
Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Global Change Biology.
För mer information
Johannes Rousk, universitetslektor
Lunds universitet, biologiska institutionen
046-222 37 45
070-750 75 22
johannes.rousk@biol.lu.se
Presskontakt
Jan.olsson@science.lu.se
046-2227186
Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande bland ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 41 000 studenter och 7 500 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.
Taggar:
