Citat
Chapman anses än idag, 300 år efter sin födelse, ha varit en av Sveriges främsta skeppskonstruktörer genom tiderna. Han har setts som en banbrytare för att införa vetenskapliga metoder inom skeppsbyggandet inte bara i Sverige utan även internationellt,
Anledningen att boken produceras är att det år 2021 är 300 år sedan Fredrik Henrik af Chapman föddes och Marinmuseum vill uppmärksamma och bidra till att sprida den senaste forskningen kring Chapman och hans verksamhet,
Vi hoppas att berättelserna som samlas in kommer ge en bred riksomfattande bild av den generella stämningen i samhället och på vilket sätt händelsen påverkat människor.
Vi har följt utvecklingen och har tagit oss tid att förbereda för ett tryggt öppnande. I detta nya normala läge gläds vi åt att kunna ge människor möjlighet att återigen möta den maritima historien på Stumholmen. Även om det nu sker i begränsad omfattning
Vi har sett till att vi kan ha ett bra flöde av besökare utan risk för trängsel och att det ska finnas gott om utrymme att hålla avstånd till varandra. Besökarna kommer att räknas i entrén och personal kommer att rondera för att säkerställa att det inte blir trängsel. Vi följer antalet samtidiga besökare i realtid och stänger dörrarna vid behov. Det är väldigt viktigt att vi ska erbjuda ett tryggt besök och en trygg arbetsmiljö här på Marinmuseum
Vi vet nu att situationen som råder kommer att vara under en längre tid och vi lär oss saker löpande. Vi har följt utvecklingen och har haft tid att förbereda för ett tryggt öppnande för både besökare och vår personal
Vi är tacksamma och glada för att vi kommer att få ett efterlängtat stöd. När fördelningen av stödet meddelats kommer vi att analysera hur stödet ska användas på bästa sätt för att skapa en så hållbar ekonomisk situation som möjligt
Vi gör allt för att skydda äldre personer och de i riskgrupper. Därför har vi beslutat att stänga museet. Detta för att bidra till att människor inte träffas i våra lokaler men också för att värna våra medarbetare i den publika verksamheten
Våra besökare kommer kunna ta del av vårt gemensamma maritima kulturarv även om det fysiska besöket byts ut till ett digitalt möte med oss
För Marinmuseum är föreläsningar med ett övergripande, gemensamt tema ett nytt tillvägagångssätt för att nå ut till besökarna. Det ger oss också möjlighet att gå på djupet inom ämnet.
Berättelser om krig och konflikter handlar om så mycket mer än enbart de strikt militära händelserna. Genom nya infallsvinklar vill vi skapa bredare förståelse för historien.
2019 blev en riktig publiksuccé för Marinmuseum. Besökssiffran är den bästa på flera år - faktiskt näst bäst efter rekordåret 2016.
Jag kommer att ta besökarna till kanondäck, bland annat, där det blir ännu tydligare hur trångt det var ombord. Här kommer jag också berätta om vad en skeppsgosse var för något och vad de gjorde ombord
Livet som internerad var inte lätt. Tristess och ovisshet blandades med längtan efter hemlandet, nära och kära. Men med tiden blev besättningsmännen alltmer integrerade i det svenska samhället,
Ämnet berör och engagerar. Vi är många som arbetat tillsammans med innehållet och det har varit rena detektivarbetet. Men så givande och spännande!
Marinmuseum vill självklart vara en aktiv del i den Europeiska trafikantveckan. Vi jobbar kontinuerligt med hållbarhet och har ambitiösa miljömål integrerade i verksamheten.
Kommande generationers möjlighet att ta del av vårt maritima kulturarv avgörs av hur väl vi lyckas med hållbara satsningar inom såväl miljömässiga, sociala som ekonomiska områden.
Det är en stor förmån att få vara en del av ett museum som bidrar med så kunskapsdrivna och populära upplevelser. Ett kvitto på det är det stora antalet besökare.
Vi har ett ansvar att vara relevanta och dela med oss av det maritima kulturarvet. Höstens bjuder på precis detta och med den utgångspunkten vi vill fortsätta utveckla vårt programutbud.
Skeppsgosseskolan aktiverar alla sinnen och man behöver inte förstå svenska språket för att medverka
Deltagarna får lära sig mycket om livet ombord för en skeppsgosse. Från år 1685 och framåt. Det mest populära momentet förra året var att svabba däck! Barnen ville aldrig sluta!
Vi har i den här utställningen jobbat mycket med film på en ny nivå, som har varit väldigt lärorikt och roligt för alla. Vi har bland annat gjort inspelningar med skådespelare och animerat historiska bilder och dokument
Den stora berättelsen blev en film som ska ge en övergripande förståelse för hur sjöförsvaret utvecklats under 500 års tid. De mindre berättelserna levandegörs genom ett antal karaktärer som besökaren får möta i utställningen
Vi har tvingats göra många svåra val. Men vi tror att vi lyckats skapa en nyanserad bild som är väl förankrad i den senaste historieforskningen och som ger en övergripande förståelse för det svenska sjöförsvarets femhundraåriga historia
I många år har klistermärket varit ett bevis på att besökare anmält sig och räknats i statistiken. Trots uppmaningar om att sätta klistermärket på anvisad plats när man lämnar museet, så hamnar de på lyktstolpar och andra ytor, så för att inte bidra till nedskräpning på land eller i havet väljer vi därför att sluta dela ut dem
För oss är framtiden lika viktig som vår historia, om vi ska lyckas bevara vårt maritima kulturarv till kommande generationer. Det var fantastiskt roligt att städa tillsammans med museibesökarna idag
Hundar är en stor del av mitt liv, en livsstil! Idén till det här fick jag när våra barnvagnspromenader runt Stumholmen med guide blev så populära. Jag anordnar själv hundpromenader i Nättraby och kunde direkt se hur vi kunde applicera min kunskap med det historieintresse som finns här i Karlskrona. Ut med hunden ska man ju ändå.
Jag tror att det blir populärt när man inte bara får utan ska ta med sin hund samtidigt som guidningen riktar sig till oss hundägare. Min egen hund Charlie är en omplaceringshund som varit hos mig i 1,5 år nu. Han har varit med på promenader med ett par hundar till, men det här blir hans första stora hundpromenad. Det blir riktigt roligt för oss båda.
De Globala målen är en naturlig del av vårt uppdrag. Vårt engagemang för kulturarv och miljö går hand i hand eftersom vi tänker lika mycket på framtiden som dåtiden. Tillsammans med andra myndigheter och organisationer kan vi sprida kunskap om det här. Alla kan vi göra något och vi vill göra det vi kan! Det var den drivkraften som fick oss att ansöka om bidrag
Resultatet överraskar! Det är fantastiskt roligt att vi nu med största sannolikhet har första rangens örlogsskeppet Prins Carl under Marinmuseum, som vi kan uppleva från museets undervattenstunnel
Vi har hittat flera samband mellan de arkeologiska observationerna och beskrivningarna i arkiven på Krigsarkivet i Stockholm. Bland annat hittade vi ett yttre skrov på vraket, en möjlig förhydning, alltså skydd för bordläggningen. Det är vad vi känner till inte speciellt vanligt på örlogsskepp i Östersjön. Vi såg även att det saknades flera skeppsdelar som inre förstärkande timmer, kattspår, för batteridäcken och innergarnering i skrovet
Det finns ett skepp i arkiven som är väldigt stort, som år 1714 fick en förhydning påspikad, 1721 beskriver man dessutom att man plockar bort kattspår och innergarnering bland annat och man beskriver precis vart skeppet ligger. I arkiven hittar vi även Holmamiralen Von Löwen som i en ögonblicksskildring vid en invertering år 1723 beskriver att skeppet Prins Carl ligger på ”flatt” vatten vid laboratorieholmen. Platsen där Marinmuseum ligger idag. Alla bitar faller på plats och nu känner vi oss rätt säkra på det här
Jag vill bidra med ett sätt att tänka kring klimatkrisen, som gör att vi inte fastnar och känner ledsamhet. Utan istället hittar kraft och energi och skapar meningsfullhet tillsammans med andra, som vi kommer att göra på Marinmuseum nästa onsdag
Nu är det upp till oss att försöka besvara de frågorna så fort och så bra vi kan. Vad kan vi se för utmaningar i Blekinge till exempel? Jag vill ge människor hopp om framtiden, alla kan ingå i ett större sammanhang
Arbetet med Vraktunneln har vi anpassat texter, tal och grafik så det ska tilltala våra yngre besökare
- Ön Stumholmen i Karlskronas skärgård är ett populärt promenadstråk och vi som jobbar här ser ju ofta barnvagnsförare gå förbi utanför museet. Kanske går man en promenad i de trevliga omgivningarna utan att riktigt veta vilka byggnaderna är man ser, eller vad de använts till när ön var militär och inte alls tillgänglig för barnvagnspromenader?
- Vi har dessutom två jubileer i år, världsarvet firar 20 år och det är 25 år sedan omvandlingen till civil stadsdel och bostadsområde i samband med Bomässan -93!