Vraket under Marinmuseum är identifierat – resultatet överraskar

När Marinmuseum, Swedish Naval Museum, i världsarvsstaden Karlskrona beslutade att frilägga vraket under museets undervattenstunnel och göra en arkeologisk dokumentation förväntades inga nya upptäckter. Med största sannolikhet är vraket som vilar under museet örlogsskeppet Prins Carl från 1684. Prins Carl var med i sjötågen år 1700 i expeditionen mot Danmark, 1710 vid slaget vid Möen och vid slaget vid Femern 1715.

År 1997 byggdes Marinmuseum och den undervattenstunnel som sedan dess är en del av attraktionerna i museets utställningar: Vraktunneln. Från Vraktunnelns fönster kan besökarna se ett riktigt skeppsvrak. Under två veckor i höstas utförde Sjöhistoriska museets marinarkeologer dykningar som dels syftade till att frilägga vraket från sediment för att museets besökare ska se vraket bättre inifrån tunneln, och dels till att utföra en mindre arkeologisk dokumentation. Både Marinmuseum och Sjöhistoriska museet i Stockholm tillhör Statens maritima och transporthistoriska museer.

– Resultatet överraskar! Det är fantastiskt roligt att vi nu med största sannolikhet har första rangens örlogsskeppet Prins Carl under Marinmuseum, som vi kan uppleva från museets undervattenstunnel, säger Ingrid Hall Roth, museichef Marinmuseum.

Efterarbetet har pågått sedan dykningarna avslutades i höstas. Det togs fem analysprover som gett information om vrakets ålder. Svaren som har kommit visar till exempel att virket huggits efter år 1616. Vid dykningarna gjordes flera intressanta iakttagelser på vraket.

– Vi har hittat flera samband mellan de arkeologiska observationerna och beskrivningarna i arkiven på Krigsarkivet i Stockholm. Bland annat hittade vi ett yttre skrov på vraket, en möjlig förhydning, alltså skydd för bordläggningen. Det är vad vi känner till inte speciellt vanligt på örlogsskepp i Östersjön. Vi såg även att det saknades flera skeppsdelar som inre förstärkande timmer, kattspår, för batteridäcken och innergarnering i skrovet, säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Sjöhistoriska museet, som är en av de dykare som nu identifierat örlogsskeppet Prins Carl i Blekinges skärgård.

Tillsammans med arkivforskaren Bengt Gullbing har Jim Hansson letat i arkiven där de hittat en rad uppgifter som tillsammans med provresultaten och de arkeologiska observationerna ger denna nya tolkning av vrakets identitet.

– Det finns ett skepp i arkiven som är väldigt stort, som år 1714 fick en förhydning påspikad, 1721 beskriver man dessutom att man plockar bort kattspår och innergarnering bland annat och man beskriver precis vart skeppet ligger. I arkiven hittar vi även Holmamiralen Von Löwen som i en ögonblicksskildring vid en invertering år 1723 beskriver att skeppet Prins Carl ligger på ”flatt” vatten vid laboratorieholmen. Platsen där Marinmuseum ligger idag. Alla bitar faller på plats och nu känner vi oss rätt säkra på det här, berättar Jim Hansson.

På 1700-talet seglade hon med en besättning på ca 600 man, med 68 kanoner ombord. Idag kan du beskåda det över 50 meter långa krigsskeppet under Marinmuseum. Örlogsskeppet av första rang, som nu fått sin riktiga identitet.

Nytt museum om vrak

Eftersom det finns hundratals lika intressanta vrak som Prins Carl i Östersjön ska Statens maritima och transporthistoriska museer (som idag driver Vasamuseet, Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Järnvägsmuseet) öppna ytterligare ett museum. Det blir ett specialinriktat museum om Östersjöns världsunika kulturarv under ytan och ska heta VRAK – Museum of Wrecks. På Östersjöns botten finns en hel värld med hundratals trävrak som är välbevarade tack vare att den glupska skeppsmasken, som äter trä, inte trivs i Östersjöns kalla och bräckta vatten. Museet kommer att ligga vid Vasamuseet i Stockholm. Vrak - Museum of Wrecks planeras att öppna 2020.

Mer information på www.maritima.se

Fakta om Prins Carl

Örlogsskepp som byggdes i Kalmar av Gunnar Roth.

Sjösatt 26 augusti 1684.

Skeppets olika namn: Skeppet var planerat att heta Wenden men döptes till Sverige vid stapelavlöpningen/sjösättningen 1684. Namnändrades till Göta Rike den 4 mars 1685, men namnändrades återigen till Prins Carl den 21 oktober 1694. Prins Carl var det namn hon sedan bar resten av sin verksamma tid som örlogsskepp.

Från mitten av 1600-talet använde man en så kallad slagordning till havs. Skeppen bildade linjer och avfyrade mot ett och samma håll. Linjeskeppen, även kallade slagskepp, delades in i flera klasser: första-, andra-, och tredje rangens slagskepp.  

Skeppets dimensioner

Längd: 168 fot som motsvarar cirka 50,5 meter (beror på vilken storlek på en fot man använt).

Bredd: 41 fot som motsvarar cirka 12,3 meter.

Djupgående: 21 fot som motsvarar cirka 6,3 meter.

1699: ”Printz Carl, första rang-skepp båtsmän 500, soldater 100, bestyckning 80 stycken (kanoner). År 1714 var hon bestyckad med 86 kanoner.

Övrig information

Det finns två filmer från dykningarna som gjordes i höstas under Marinmuseum, på ca 1 minut vardera. Råmaterial utan speaker. Kontakta Presskontakt för att ta del av dessa. 

En del av Statens maritima och transporthistoriska museer

Taggar:

Om oss

Marinmuseum - den svenska marinens historia. Marinmuseum ligger på ön Stumholmen i Karlskrona och här berättas den svenska marinens historia. Museet grundades 1752 och är därmed ett av Sveriges äldsta museer. På museet finns bland annat världens finaste samling med galjonsfigurer från 1700-talet och en av världens finaste samlingar med museifartyg. Marinmuseum ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer tillsammans med Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Järnvägsmuseet.

Prenumerera

Media

Media

Citat

Resultatet överraskar! Det är fantastiskt roligt att vi nu med största sannolikhet har första rangens örlogsskeppet Prins Carl under Marinmuseum, som vi kan uppleva från museets undervattenstunnel
Ingrid Hall Roth, museichef Marinmuseum.
Vi har hittat flera samband mellan de arkeologiska observationerna och beskrivningarna i arkiven på Krigsarkivet i Stockholm. Bland annat hittade vi ett yttre skrov på vraket, en möjlig förhydning, alltså skydd för bordläggningen. Det är vad vi känner till inte speciellt vanligt på örlogsskepp i Östersjön. Vi såg även att det saknades flera skeppsdelar som inre förstärkande timmer, kattspår, för batteridäcken och innergarnering i skrovet
Jim Hansson, marinarkeolog vid Sjöhistoriska museet
Det finns ett skepp i arkiven som är väldigt stort, som år 1714 fick en förhydning påspikad, 1721 beskriver man dessutom att man plockar bort kattspår och innergarnering bland annat och man beskriver precis vart skeppet ligger. I arkiven hittar vi även Holmamiralen Von Löwen som i en ögonblicksskildring vid en invertering år 1723 beskriver att skeppet Prins Carl ligger på ”flatt” vatten vid laboratorieholmen. Platsen där Marinmuseum ligger idag. Alla bitar faller på plats och nu känner vi oss rätt säkra på det här
säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Sjöhistoriska museet