Biologisk mångfald och klimatlag i fokus när EU:s miljöministrar möts

När miljö- och klimatminister Isabella Lövin träffar sina EU-kollegor i Luxemburg den 23 oktober för det första miljörådsmötet sedan utbrottet av coronapandemin står två tunga frågor på agendan. Ministrarna förväntas besluta om en partiell allmän inriktning för förslaget till europeisk klimatlag och rådslutsatser om biologisk mångfald. 

Klimatlagen ska skapa ett långsiktigt ramverk för EU:s klimatomställning, bland annat genom att göra det långsiktiga målet om klimatneutralitet till 2050 rättsligt bindande. I förhandlingarna driver Sverige på för höjda ambitioner, exempelvis genom att målet om klimatneutralitet till 2050 även ska bli bindande för varje medlemsstat på nationell nivå – inte endast för EU som helhet – och att EU efter 2050 ska uppnå negativa utsläpp. Förslaget till klimatlag innebär även att EU-kommissionen ska bedöma unionens framsteg i att nå det långsiktiga målet var femte år och en ny process för att anta klimatdelmål till 2040. När medlemsstaterna har enats om ett skärpt klimatmål till 2030 kommer även detta att skrivas in i klimatlagen. Sverige vill se utsläppsminskningar på minst 60 % till 2030, med sikte på minus 65 %. 

– Världen behöver ett klimatledarskap och EU har möjligheten att axla den rollen. Genom att gå före och som första kontinenten i världen anta en klimatlag visar vi vad som är möjligt och då kan andra länder följa efter, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Under miljörådet förväntas ministrarna även anta rådslutsatser om att det är hög tid att agera för att förhindra minskningen av biologisk mångfald. Sverige ställer sig bakom rådslutsatserna – de är ett viktigt steg i EU:s arbete för att bromsa förlusten av biologisk mångfald och ta vara på naturens tjänster. Rådslutsatserna välkomnar målen i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, t.ex. om att skydda 30 procent av EU:s land- och havsyta. I återhämtningen efter coronapandemin ser Sverige behov av lösningar som adresserar biologisk mångfald, klimatet och havet på samma gång. Sverige anser också att våra produktions- och konsumtionsmönster behöver förändras i enlighet med EU:s strategier för cirkulär ekonomi för att vi ska kunna bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 

För mer information, kontakta:

Jakob Lundgren
Pressekreterare hos
miljö- och klimatminister
samt vice statsminister
Isabella Lövin
072-206 08 92

Miljödepartmentet
Fredsgatan 6 103 33 Stockholm
08-405 10 00
regeringen.se/miljo

Taggar:

Om oss

Miljödepartementet arbetar med frågor som rör minskade klimatutsläpp, en giftfri vardag, en hållbar energianvändning och att stärka den biologiska mångfalden på land och i vatten. Departementet ansvarar också för frågor som rör kretslopp och avfall, strålsäkerhet, skydd och skötsel av värdefull natur samt internationellt miljösamarbete. De 16 miljökvalitetsmålen är grunden för regeringens miljöpolitik och miljömålssystemet är den centrala, gemensamma plattformen för aktörer i det svenska miljöarbetet.

Prenumerera

Snabbfakta

Ministerrådet: Ministerrådet stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet. Det består av ministrar från medlemsländernas regeringar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.
Twittra det här

Citat

Världen behöver ett klimatledarskap och EU har möjligheten att axla den rollen. Genom att gå före och som första kontinenten i världen anta en klimatlag visar vi vad som är möjligt och då kan andra länder följa efter.
Isabella Lövin, miljö- och klimatminister