Svenska

Förordning om bekämpningen av invasiva främmande arter klar

Report this content

Regeringen har beslutat om en ny svensk förordning om invasiva främmande arter. Förordningen, som träder i kraft den 1 januari 2019, fördelar ansvar och uppgifter i arbetet mellan flera myndigheter.

Förordningen grundar sig på EU-förordningen om invasiva främmande arter och fördelar ansvar och arbetsuppgifter mellan främst Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Länsstyrelserna får en stor roll i att genomföra de faktiska åtgärderna och i tillsynen.

− Regeringen förtydligar nu vad som gäller kring invasiva främmande arter i Sverige, så att våra myndigheter får möjligheter att sätta in effektiva åtgärder, säger miljöminister Karolina Skog.

Bestämmelserna i förordningen säger att Naturvårdsverket eller HaV ska ge Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Sametinget, Kommerskollegium och andra berörda myndigheter tillfälle att yttra sig när de tar fram förslag enligt förordningen. I vissa fall ska även allmänheten få möjlighet att yttra sig.  Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Livsmedelsverket får även särskilda ansvar i förordningen inom sina ansvarsområden.

Bestämmelserna i förordningen reglerar också processen med att ta fram en nationell förteckning över invasiva främmande arter av betydelse för Sverige och med att ta fram underlag för det fall Sverige vill föreslå en art till unionsförteckningen.

Förordningen träder i kraft den 1 januari 2019.

 

För mer information, kontakta:

Carl-Martin Vikingsson
T.f. Pressekreterare hos
miljöminister
Karolina Skog
076-135 38 78

www.regeringen.se/miljo

Miljö- och energidepartmentet
Malmtorgsgatan 3 103 33 Stockholm
08-405 10 00
regeringen.se/miljo

Taggar:

Miljö och energidepartementet

Prenumerera

Dokument & länkar

Snabbfakta

Vad är en invasiv främmande art? En invasiv främmande art är en art som har introducerats i en miljö där den inte finns naturligt. I den nya miljön riskerar den att spridas snabbt eftersom den inte har några naturliga fiender eller genom att den kan konkurrera med naturligt förekommande arter på annat sätt. När en sådan art kommer in kan den orsaka stora problem för den biologiska mångfalden, fisket och skogs- och jordbruket. Invasiva främmande arter leder till stora kostnader för samhället. På EU-nivå beräknas kostnaden för invasiva främmande arter uppgå till 12 miljarder euro per år, bland annat genom skador på människors och djurs hälsa, skördar, fiskbestånd, infrastruktur, sjöfart på floder och skador på skyddade arter.
Twittra det här
Invasiva främmande arter i Sverige och EU: EU-förordningen innehåller bestämmelser för att förebygga, minimera och mildra invasiva främmade arters negativa effekter på biologisk mångfald. EU-förordningen är kopplad till en förteckning över invasiva främmande arter som antas av EU-kommissionen, den s.k. unionsförteckningen. Arterna på unionsförteckningen får inte avsiktligt föras in till, hållas eller födas upp i EU. Unionsförteckningen omfattar i dagsläget 49 arter. Vissa av arterna på unionsförteckningen finns redan i svensk natur, exempelvis jätteloka och mårdhund. Det finns knappt 400 arter som bedöms som invasiva främmande arter i Sverige, men bara 11 av dessa berörs idag direkt av EU-förordningen.
Twittra det här