Takten i klimatomställningen måste öka

Report this content

Takten i klimatomställningen måste öka och att minska transportsektorns utsläpp är en förutsättning för att nå klimatmålen. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen därför satsningar på över 3,9 miljarder kronor som påskyndar omställningen i transportsektorn samt stärker sammanhållningen och möjligheten att jobba i hela Sverige.

Skärpt miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Regeringen tillför nu medel till klimatbonussystemet för att pengarna ska räcka till att alla de som i år köpt eller ska köpa en bonusbil får ut sina pengar. För framtiden vill regeringen också skärpa miljöstyrningen och den ekonomiska hållbarheten i bonus–malus-systemet. Försäljningen av klimatbonusbilar har ökat kraftigt under 2021. Vad gäller klimatbonus översteg sökta belopp under 2021 vad som var beräknat och utbetalningarna stoppades i augusti. Regeringen föreslår därför i höständringsbudgeten för 2021 ett tillskott med 1 900 miljoner kronor för att finansiera den ökade kostnaden för klimatbonusen.

− Försäljningen av elbilar har dubblerats flera gånger om sedan bonus-malus infördes, och regeringen vill fortsätta gynna den utvecklingen. Nu ser vi till att de som vill göra en god sak för miljön också kan få den klimatbonus de förväntade sig när de köpte en klimatbonusbil, säger miljö- och klimatminister Per Bolund

I takt med utvecklingen på nybilsmarknaden behöver bonus–malus-systemet kontinuerligt anpassas, både för att fortsatt ge god miljöstyrning och för att systemet som helhet ska gå ihop. Regeringen vill därför skärpa miljöstyrningen och den ekonomiska hållbarheten i bonus–malus-systemet genom att bland annat sänka utsläppsgränsen för när den förhöjda fordonskatten för nya lätta fordon med höga koldioxidutsläpp tas ut och skärpa utsläppskraven för att få klimatbonus. Regeringen tar också bort de begränsningar som funnits för företag att ta del av hela bonusen. Ett tak som innebär att bonus inte ges för bilar med nypris över 700 000 kronor.

I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen att bonusanslaget tillförs 550 miljoner. Prognoserna för bonusen är dock mycket osäkra. Regeringen följer utvecklingen noga och kommer att tillskjuta mer medel för bonusen om det krävs.

Regeringen avser göra följande justeringar i klimatbonusen. Förändringarna bör kunna träda i kraft 1 januari 2022.

                                                     2021 2022 2023
Maximal bonus (kr) 70 000 70 000 50 000
Lägsta bonus (kr) 10 000 5 000 5 000
Gräns för att erhålla bonus (CO2-gram/km) 60 g 50 g 30 g
Bonus gasbil (kr) 10 000 10 000 10 000
Högsta bonus laddhybrid 45 000 20 000 10 000

Regeringen föreslår förändringar i malusdelen av systemet för att skärpa miljöstyrningen och finansieringen inom systemet. Förändringarna innebär sammantaget för bensin- och dieseldrivna lätta fordon att koldioxidbeloppet under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången bör vara summan av 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 75 gram och upp till och med 125 gram och 132 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 125 gram. Regeringen kommer efter att förslaget skickats på remiss  återkomma till riksdagen med ett förslag om höjd malus under 2022. Det kommande förslaget bedöms kunna träda i kraft den 1 juni 2022.

Bilstödet främjar delaktighet i samhället för vuxna och barn med funktionsnedsättning. Den förhöjda fordonsskatten i bonus–­malus-systemet kan leda till oönskade effekter för personer som inte har möjlighet att välja ett fordon med lägre utsläpp, till följd av en funktionsnedsättning som kräver en större bil. Regeringen avser därför att undersöka hur en kompensation inom bilstödet kan utformas, för den fördyring som den förhöjda fordonsskatten kan innebära för bilstödsmottagare.

Infrastruktur

God tillgänglighet, genom ett pålitligt, robust och långsiktigt hållbart transportsystem, är en förutsättning för att människor och näringsliv ska kunna leva och verka i hela landet. I budgetpropositionen för 2021 förstärkte regeringen underhåll av vägar och järnvägar. Järnvägunderhållet utökades med 500 miljoner kronor per år under perioden 2021–2023. Nu fortsätter regeringen att stärka den statliga transportinfrastrukturen genom att öka anslaget till underhåll av järnvägar med ytterligare 1000 miljoner kronor under 2022. Utöver att förbättra standarden och stärka tillgängligheten främjar åtgärderna också sysselsättning i företag inom till exempel bygg- och anläggningssektorn, maskinentreprenörer och leverantörer i hela landet. Utöver att underhålla infrastrukturen är det även viktigt att optimera den befintliga infrastrukturens användning. Regeringen satsar föreslår därför 500 miljoner kronor på trimnings- och miljöåtgärder under 2022.

−Just nu gör regeringen rekordstora satsningar i infrastruktur för att ställa om transportsektorn. Nu fortsätter vi det arbetet i budgeten för 2022 genom ytterligare satsningar på investeringar i järnvägen, på att stärka sjöfarten och på att flytta mer gods från väg till järnväg och sjöfart. Det här skapar jobb i hela landet och bidrar till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth

Att flytta över transporter från väg till järnväg bidrar till ett mer miljövänligt transportsystem och till att nå våra högt ställda klimat- och miljömål. Men under pandemin är det många branscher som drabbats hårt ekonomiskt, och det gäller också operatörerna på järnvägen. På grund av detta har EU skapat en möjlighet för medlemsstaterna genom att tillåta att infrastrukturförvaltarna sätter ner banavgifterna vilket regeringen vill utnyttja. I höständringsbudgeten för 2021 föreslår regeringen därför en ändring av järnvägslagen samt att 1 370 miljoner kronor tillförs vidmakthållandeanslaget för att möjliggöra en sådan nedsättning av banavgifterna. Avsikten är att en sådan möjlighet ska omfatta den del av järnvägsinfrastrukturen som Trafikverket förvaltar. Om riksdagen godkänner regeringens förslag kommer regeringen att besluta en förordning som lägger fast hur åtgärden ska utformas. Åtgärdens utformning kan behöva godkännas av EU-kommissionen.

Medlen från infrastrukturpropositionen börjar nu fördelas och regeringen föreslår att 1 109 miljoner kronor tillförs för järnvägsunderhåll 2023, och 1 979 miljoner 2024 samt att utvecklingsmedlen tillförs 270 miljoner 2022, 1 526 miljoner 2023 och 2 026 miljoner kronor 2024. 

Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken är ett klimatsmart sätt att resa på och helt nödvändig för att nå klimatmålen. En fungerande kollektivtrafik är också en förutsättning för att många ska kunna ta sig till jobb och skola. Det minskade resandet under pandemin har dock lett till kraftigt minskade biljettintäkter. Därför tillför nu regeringen ytterligare 1000 miljoner kronor i stöd till kollektivtrafiken under 2022. Stödet lämnas till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som ersättning för minskade biljettintäkter till följd av pandemin. För att förenkla resandet med kollektivtrafiken i hela landet så satsar regeringen också 111 miljoner kronor under 2022 på att införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige.

För att minska transportsektorns utsläpp behövs satsningar som gör det möjligt för människor att välja mer hållbara transportalternativ. Bättre förutsättningar för cykelpendling ger positiva effekter på såväl miljö och stadsutveckling som hälsa. För att bidra till ökad cykelpendling föreslår regeringen en ändring av skattereglerna för förmånscyklar. Förslaget innebär att förmånscyklar med ett förmånsvärde på högst 3 000 kronor per år inte behöver tas upp till beskattning, vilket motsvarar en cykel med ett marknadsvärde på ca 15 000 kronor. För att ytterligare stimulera åtgärder som gynnar cykel vill regeringen också att stadsmiljöavtalen förstärks med ett särskilt fokus på cykling med 200 miljoner kronor under 2022. Genom stadsmiljöavtalen kan kommuner och regioner att få upp till 50 procent i statlig medfinansiering för att genomföra cykelåtgärder.

− Alla i Sverige har olika förutsättningar för vilka resval de kan välja att göra. Det finns många som är beroende av bilen, men de finns också de som skulle göra ett annat val med rätt uppmuntran. Genom att stötta bättre cykelvägar och skattemässigt gynna de som vill cykla kan vi förbättra folkhälsa, luftkvalitet och minska vår klimatpåverkan, säger miljö- och klimatminister Per Bolund.   

Tåg är ett klimatsmart sätt att resa. Under de senaste 20 åren har resandet med tåg i princip fördubblats. Allt fler vill ta tåget, både i vardagen och på semestern. Därför föreslår regeringen nu en historisk satsning på nattågstrafiken till och från övre Norrland och Jämtland. Förslaget innebär att anslaget för trafikavtal höjs med 27 miljoner kronor 2024, att ytterligare medel tillförs åren därefter för att fortsatt finansiera nattågstrafiken och att Trafikverkets låneram utökas för att möjliggöra investeringar i nya lok och vagnar.

Sjöfart

En väl fungerande sjöfart är viktig för både handel och näringsliv och för att realisera de delar av regeringens transportpolitik respektive klimatpolitik som handlar om överflyttning av gods till sjöfart. Sjöfartsverket har konstaterat att det är möjligt med en fossilfri båt- och fartygsflotta till 2045 men att det innebär ökade kostnader för myndigheten. För att påbörja omställningen av Sjöfartsverkets egna fartygsflotta till att bli fossilfri föreslår regeringen att myndigheten får ett ökat anslag om 45 miljoner kronor per år 2022 till 2024 och därefter 6 miljoner kronor per år varaktigt.

− Sjöfarten spelar en viktig roll i klimatomställningen och för jobben i Sverige. Nu går regeringen fram med omfattande satsningar på sjöfarten. Det kommer stärka sjöfartens konkurrenskraft och attraktivitet samt skynda på omställningen av hela transportsektorn, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.    

Pandemin har medfört påfrestning på Sjöfartsverkets ekonomi. Under 2020 samt under våren 2021 har myndigheten fått ett ekonomiskt tillskott för att mildra dessa effekter. Regeringen föreslår nu ett ytterligare tillskott som innebär att myndighetens anslag ökar med sammanlagt 220 miljoner kronor 2022. Tillskottet behövs bl.a. för att möjliggöra investeringar i myndighetens fartygs-, båt- och helikopterflottorna som det finns behov av.

Regeringen vill också satsa på en breddad ekobonus. Ekobonusen är riktad till bland annat sjötransporter, järnvägstransporter och godstransporter som sker med mer än ett transportsätt och åtgärder som effektiviserar omlastning av gods och stimulera nya transportlösningar. Satsningen uppgår till 100 miljoner kronor årligen mellan 2022 och 2024. Regeringen föreslår också att Sjöfartsverket tillförs 300 miljoner kronor per år 2023 och 2024 genom en klimatkompensation. Det stärker myndighetens ekonomi och minskar på trycket på farledsavgifterna.

Redovisning av enskilda satsningar i pressmeddelande

2021 2022 2023 2024
Ekobonus 100 100 100
Infrastruktursatsning utveckling 500
Infrastruktursatsning järnvägsunderhåll 1000
Nedsättning av banavgifter 1370
Infraprop - Järnvägsunderhåll 1 109 1 979
Infraprop - Utvecklingsmedel 270 1526 2026
Nattåg 27
Åtgärder bonus-malus (justeringar av bonus) 1900 550
Justering av generella statsbidraget tfa skattelättnader för cykelförmån 44 88 132
Skattelättnad för cykelförmån 90 190 280
Cykelsatsning via stadsmiljöavtalen 200
Kollektivtrafik 1000
Klimatkompensation för sjöfarten 300 300
Fossilfri fartygsflotta Sjöfartsverket 45 45 45
Nationellt biljettsystem 111 114 6,3
Totalt 3270 3910 3472 4895

Victor Thomsen
Pressekreterare hos miljö- och
klimatminister samt vice statsminister
Per Bolund
073-078 24 75 

Lovisa Alm
Pressekreterare hos infrastrukturminister
Tomas Eneroth
073-073 97 53

Miljödepartmentet
Fredsgatan 6 103 33 Stockholm
08-405 10 00
regeringen.se/miljo

Taggar:

Prenumerera

Snabbfakta

Faktaruta bonus-malus: Den 1 juli 2018 infördes det s.k. bonus–malus-systemet. Systemet innebär att köp av nya lätta fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras med en bonus, medan sådana fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt (malus) under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången.
Twittra det här