Brist på läkare i primärvården

Det finns ett stort antal läkarvakanser i primärvården och betydande geografiska skillnader i tillgången till fast anställda läkare. I dag är var femte läkare i primärvården vikarie eller hyrläkare. Både staten och landstingen behöver stärka sin styrning av läkarförsörjningen för att möta patienternas behov. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys).

Vårdanalys har undersökt hur tillgången till läkare ser ut i primärvården. Jämfört med andra länder är svensk hälso- och sjukvård totalt sett väl försedd med läkare, men antalet läkare som arbetar i primärvården är lågt. Ungefär 50 procent av vårdcentralerna uppger att de skulle vilja, och skulle ha råd att, anställa fler läkare.

Bristen på fast anställda läkare är störst utanför storstäderna. Många vårdcentraler, framför allt i glesbygden, stärker upp sin bemanning med hyrläkare och vikarier. I dag är var femte läkare i primärvården inhyrd eller vikarierande, räknat i heltider.

– En hög andel tillfällig bemanning innebär att patienter riskerar att få träffa olika läkare varje gång de besöker primärvården. Det kan vara särskilt problematiskt för de som besöker vården ofta, till exempel äldre och personer med kroniska sjukdomar, säger Eva Hagbjer, utredare, Vårdanalys.

Trots att flera utredningar pekat på behovet av en stärkt primärvård, har specialister i allmänmedicin minskat som andel av det totala antalet specialistläkare sedan 2008.

– Landstingen behöver i ökad utsträckning styra fördelningen av läkare mellan olika specialistinriktningar och utbilda en högre andel specialister i allmänmedicin, säger Karin Nylén, vikarierande generaldirektör, Vårdanalys.

Även om landstingen har ansvaret för att rekrytera och utbilda specialistläkare, finns det områden där staten kan stödja landstingen för ett mer samordnat och långsiktigt kompetensförsörjningsarbete.

– De nationella prognoserna som ska stötta landstingen i deras kompetensförsörjning är inte tillräckliga. Det behövs mer avancerade prognoser som beskriver hur befolkningens behov kommer att utvecklas i framtiden och hur det påverkar behovet av läkare i olika delar av hälso- och sjukvården, säger Karin Nylén.

Rapporten Allmän tillgång? Ett kunskapsunderlag för en mer strategisk försörjning av läkarkompetens i första linjens vård finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.

För mer information: Therese Östh, presskontakt
08-690 41 02, therese.osth@vardanalys.se

Om oss

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare. Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen. Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.http://www.vardanalys.se

Prenumerera

Media

Media

Citat

En hög andel tillfällig bemanning innebär att patienter riskerar att få träffa olika läkare varje gång de besöker primärvården. Det kan vara särskilt problematiskt för de som besöker vården ofta, till exempel äldre och personer med kroniska sjukdomar.
Eva Hagbjer, utredare, Vårdanalys
Landstingen behöver i ökad utsträckning styra fördelningen av läkare mellan olika specialistinriktningar och utbilda en högre andel specialister i allmänmedicin.
Karin Nylén, vikarierande generaldirektör, Vårdanalys
De nationella prognoserna som ska stötta landstingen i deras kompetensförsörjning är inte tillräckliga. Det behövs mer avancerade prognoser som beskriver hur befolkningens behov kommer att utvecklas i framtiden och hur det påverkar behovet av läkare i olika delar av hälso- och sjukvården.
Karin Nylén, vikarierande generaldirektör, Vårdanalys