Brister i uppföljningen av social barn- och ungdomsvård

Dagens uppföljning av den sociala dygnsvården för barn och unga saknar barnens perspektiv på vården. Det är dessutom oklart om alla barn får stöd och hjälp av socialtjänsten på lika villkor. Två nya rapporter från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) visar hur uppföljningen kan bli bättre, bland annat genom att stärka barnens röst och genom att följa upp omotiverade skillnader.

Den uppföljning som i dag görs av den sociala dygnsvården för barn har stora brister och saknar barnens perspektiv. Vårdanalys har i en studie frågat barn som är eller har varit placerade hur de tycker att den sociala dygnsvården borde fungera. Några viktiga områden de beskriver handlar om bemötande, delaktighet och hjälp och stöd när placeringen ska avslutas. Vårdanalys föreslår nu en nationell struktur för att förbättra uppföljningen.

– Vi rekommenderar en nationell brukarundersökning, för att få bättre kunskap om hur väl vården lever upp till det barnen tycker är viktigt. Kommunerna behöver också förbättra verksamhetssystemen och kompetensen när det gäller uppföljnings- och förbättringsarbete, och regeringen behöver stödja kommunerna i det arbetet, säger Maria Branting, utredare, Vårdanalys.

Vårdanalys har också tagit fram en metod för att ta reda på om det finns omotiverade skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller insatser från socialtjänsten. Metoden har prövats på några kommuners utredningar och visar att det förekommer skillnader, till exempel beviljas pojkar med utländsk bakgrund i mindre grad insatser än andra barn, trots likartade behov. Skillnaden kan förklaras av att samtycke till insatsen inte givits i lika stor utsträckning. Barnen är också sällan delaktiga i samtal om insatser.

– Varför det ser ut så kan vi inte ge svar på, utan behöver utredas vidare. Vi tycker att det här är ett tydligt exempel på värdet av att systematiskt sammanställa och följa upp den information som redan finns ute i kommunerna, säger Peter Nilsson, utredare, Vårdanalys.

– Att följa upp den sociala barn- och ungdomsvården är minst lika viktigt som att följa hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Det finns mycket att lära från andra verksamheter och länder som har kommit längre. Däremot har de 290 kommunerna olika förutsättningar att bedriva det arbetet och behöver stöd från nationell nivå, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör, Vårdanalys.

Rapporterna Fatta läget. Om systematisk uppföljning av den sociala dygnsvården för barn och unga och Lika läge för alla? Om omotiverade skillnader inom den sociala barn- och ungdomsvården finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.

För mer information: Therese Östh, presskontakt
08-690 41 02, therese.osth@vardanalys.se

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare. Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen. Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer. http://www.vardanalys.se