Positiv syn på digitala hälsouppgifter

Befolkningen vill och förväntar sig att digitala uppgifter om  vård och hälsa används till nytta för patienter och samhälle. Samtidigt måste uppgifterna hanteras på ett säkert sätt. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys), som undersökt befolkningens inställning till användning av digitala hälsouppgifter och den personliga integriteten.

Vårdanalys har undersökt befolkningens inställning till användning av digitala uppgifter om vård och hälsa i förhållande till skyddet av den personliga integriteten. Fokus för undersökningen har varit uppgifter i elektroniska patientjournaler, en samlad läkemedelslista och hälsorelaterade register.

– För alla områden vi undersökt är en bred majoritet positiva till att låta använda uppgifterna för syften såsom säkrare vård och forskning. Men för de flesta är det också viktigt att uppgifterna hanteras på ett säkert sätt och skyddas från obehöriga, liksom att de är korrekta. Många vill också kunna få information om och påverka hur uppgifterna används, säger Sara Belfrage, utredare, Vårdanalys.

Undersökningen visar att förtroendet för hur digital patientinformation hanteras och skyddas inom hälso- och sjukvården är stort, och att förtroendet hänger samman med viljan att låta använda uppgifterna.

– Det är viktigt att bibehålla det höga förtroendet för hur uppgifterna hanteras och skyddas, liksom att leva upp till förväntningarna på att nyttan med digitala hälsouppgifter faktiskt realiseras genom säkrare vård och utveckling, säger Fredrik Lennartsson, generaldirektör, Vårdanalys.

Utifrån undersökningens resultat bedömer Vårdanalys därför att sex vägledande principer bör genomsyra användningen av digitala hälsouppgifter: uppgifterna ska komma till nytta, uppgifterna ska skyddas, uppgifterna ska vara korrekta, patienter ska erbjudas insyn och information, patienters egen vilja ska visas hänsyn och personer som inte själva vill eller kan ta ställning ska inte missgynnas.

– Vi ser ett behov av att utreda om formerna för samtycke kan utvecklas för att bättre tillmötesgå patienters önskemål. Vissa vill lämna långtgående samtycken för en bred användning medan andra vill kunna påverka mer. Samtidigt får det inte bli ett krav på patienten att göra aktiva ställningstaganden för att få tillgång till god vård, säger Fredrik Lennartsson.

Rapporten För säkerhets skull. Befolkningens inställning till nytta och risker med digitala hälsouppgifter finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.

För mer information: Therese Östh, presskontakt
08-690 41 02, therese.osth@vardanalys.se

Myndighet med patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har till uppgift att följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårdanalys vill öka vården och omsorgens värde för patienter, brukare och medborgare samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Ökat värde handlar om att bidra till utvecklingen av till exempel hälsan i befolkningen, kvaliteten i vården och omsorgen, effektiviteten i systemet, jämlikheten mellan befolkningsgrupper och geografiska regioner samt förtroendet hos befolkningen. Vi bidrar till utveckling genom att skapa faktabaserade beslutsunderlag och rapporter i ämnen som har betydelse för hela landet. Underlagen kan användas av beslutsfattare och bli viktiga utgångspunkter i diskussioner och debatt om vård och omsorg i Sverige. Vårdanalys arbete syftar till att lyfta problem och möjligheter på ett konstruktivt sätt samt att ge rekommendationer om hur vård och omsorg kan vidareutvecklas. Patient-, brukar- och medborgarperspektivet genomsyrar Vårdanalys arbete. Det innebär bland annat att vi i valet av analyser utgår ifrån värden och frågor som är viktiga för patienter, brukare och medborgare. Vi har också ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Av särskild betydelse är Vårdanalys patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vårdanalys är oberoende på det sättet att vi enbart har i uppgift att följa upp och analysera. Vi arbetar därmed inte med andra aspekter av vårdens och omsorgens drift, till exempel att genomföra tillsyn eller ta fram riktlinjer. Förutom de specifika regeringsuppdragen väljer och formulerar vi också själva vilka analyser som ska genomföras inom ramen för vårt anslag. Det är regeringen som är formell mottagare av myndighetens rapporter. Ambitionen är dock att rapporterna ska skrivas och publiceras på ett sådant sätt att även patienter, brukare, medborgare och andra intressenter har möjlighet att ta del av resultaten. Vilka verksamheter vi ska analyseras fastställs varje år i en särskild analysplan som lämnas till regeringen. Analysplanen fastställs av myndighetens styrelse. Styrelsen har ett övergripande ansvar för Vårdanalys verksamhet och beslutar om alla rapporter. Myndigheten har också ett patient- och brukarråd som identifierar och ger förslag på områden att granska. För den löpande verksamheten ansvarar generaldirektören. http://www.vardanalys.se

Taggar:

Om oss

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare. Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen. Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.http://www.vardanalys.se

Prenumerera

Media

Media

Citat

Det är viktigt att bibehålla det höga förtroendet för hur uppgifterna hanteras och skyddas, liksom att leva upp till förväntningarna på att nyttan med digitala hälsouppgifter faktiskt realiseras genom säkrare vård och utveckling.
Fredrik Lennartsson, generaldirektör, Vårdanalys
Vi ser ett behov av att utreda om formerna för samtycke kan utvecklas för att bättre tillmötesgå patienters önskemål. Vissa vill lämna långtgående samtycken för en bred användning medan andra vill kunna påverka mer. Samtidigt får det inte bli ett krav på patienten att göra aktiva ställningstaganden för att få tillgång till god vård
Fredrik Lennartsson, generaldirektör, Vårdanalys