God klövhälsa är hennes kall

Klövspånet flyger runt Sara när hon manövrerar vinkelslipen med en numera van hand. Det kan vara svårt i början innan man fått in rätta handlaget, berättar hon. Att hantera en tung vinkelslip över ett minimalt område och samtidigt ha koll på 600 kilo mjölkko kräver sin utövare. Men det är inget som skrämmer Sara och hennes handledare Ida Karlsson som båda älskar sina jobb.

Sara Caidahl läser sista veckorna på klövvårdarutbildningen på Biologiska Yrkeshögskolan i Skara. För henne är klövvård en stor del av djurhälsan. En god klövhälsa gör en enorm skillnad för kon men också för bondens ekonomi.

- Jag valde att läsa klövvård för att jag vill kunna göra skillnad för korna, berättar Sara.

Sara jobbar vanligtvis på Stora Bjurum utanför Falköping med dikor. Hon har tidigare studerat på Uddetorps lantbrukslinje och läst till agrotekniker på Biologiska Yrkeshögskolan i Skara. Anledningen till att hon valde att sätta sig i skolbänken igen var för att hon ville lära sig förebygga klövrelaterade skador hos kor. Hon vill kunna stoppa klövproblemen innan de uppstår. Vanligtvis är det mest mjölkkor som verkas men Sara anser att även dikor kan dra nytta av verkning en gång per år, trots att klövpengen inte gäller för dem.

- En ko som mår dåligt kan inte producera mycket mjölk. Det är samma sak med dikor - de kan inte producera tillräckligt med mjölk till kalven, som i sin tur blir liten, och det kopplas oftast inte till klövhälsan, förklarar hon.

Som klövvårdare gör man mycket mer än bara verkar klövar. En klövvårdare kan även ge råd om utfodring och uppstallning för att förebygga skador på klövarna. Det i sin tur ger en högre vinst eftersom en glad besättning ger en högre avkastning. Böndernas tänk kring klövhälsa behöver förändras, anser Sara.

Hoppas på egna företaget
Närmast efter att studierna avslutats väntar arbete i det egna företaget Saras klövvård, som kommer att utgå från Bjurum utanför Falköping, och fortsatt arbete med dikorna på Stora Bjurum. Vid årsskiftet har Sara möjlighet att genomgå ett test för att bli certifierad klövvårdare. Innan dess ska hon ha verkat minst 1000 kor. Målet är att kunna jobba 100% som klövvårdare inom några år. Eftersom det är ett generationsskifte på gång inom de närmaste fem åren i klövvårdarbranschen i Skaraborg finns goda möjligheter till jobb.

- De flesta är i 60-års åldern som är verksamma klövvårdare i vårt område och någon måste ersätta dem, avslutar Sara.

 

Det går att söka till klövvårdarutbildningen på Biologiska Yrkeshögskolan i Skara till och med 2019-06-15. Länk till utbildningen: https://www.vgregion.se/f/naturbruk/bys/utbildningar/klovvardare/

Om oss

Naturbruksförvaltningen är en del av Västra Götalandsregionen. Vi förvaltar och bedriver utbildningsverksamhet på fem platser; naturbruksskolorna Svenljunga, Sötåsen, Uddetorp och Axevalla Hästcentrum samt BYS (Biologiska Yrkeshögskolan i Skara). Naturbruksförvaltningen får sina direktiv från Regionutvecklingsnämnden som är underställt Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen, uppdraget specificeras sedan av naturbruksstyrelsen.

Prenumerera

Media

Media