Nygammal ärta kan vara framtidens mat

I hela Västra Götalandsregionen pågår ett arbete med att se över klimatavtrycket från de måltider som serveras. Ett exempel från arbetet finns på Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda, där man ständigt tittar på hur menyerna kan bli så klimatsmarta och lokalproducerade som möjligt. Där har man nyligen provat att laga rätter på gråärt - en råvara som odlats i Sverige sedan stenåldern men som under 1800-talet konkurrerades ut av gröna och gula ärtor.

- Vi har varit nyfikna på att prova att laga mat på gråärt eftersom vi tror att det är en råvara som kommer komma tillbaka och bli populär igen. Det ligger i tiden att sträva efter så närodlade livsmedel som möjligt och just gråärten tror vi kan vara en framtidsspaning, berättar Cecilia Granath Karlsson, arbetslagsledare för köksteamet på Sötåsen.

Härodlad ärta
Det fina med gråärtor är att de kan odlas i växtzoner där gröna och gula ärtor inte passar lika bra. De ärtor vi vanligtvis äter odlas främst i Östergötland, medan gråärtor passar bra att odla i Västra Götaland. Gråärtan är proteinrik, smakar gott och är lätt att tillaga. I smak och utseende kan de jämföras med kikärtor men den stora skillnaden är att gråärt går att odla i Sverige.  

Under en heldag provade arbetslaget tillsammans att laga olika rätter av den kikärtsliknande grödan.  Ärtorna odlades på Slätte gård i Töreboda och togs sedan till Sötåsen för testmatlagning. Under dagen blev ärtorna till både bröd, grytor, fyllning i tortillas, biffar och bakverk med goda resultat. Cecilia berättar att de planerar att fortsätta beställa ärtor från Slätte gård för att använda i skolrestaurangen.

Tittar ständigt på utvecklingsmöjligheter
På Sötåsen använder man sedan tidigare kött, grönsaker och mjölk från den egna gården i skolrestaurangen. Man jobbar också med en metod som kallas proteinväxling, som betyder att man byter ut en del av köttet i en maträtt till växtbaserade proteinkällor. Utöver det tittar arbetslaget ständigt på nya råvaror och rätter som kan tillagas på närproducerade råvaror med lågt klimatavtryck.

- Vi tittar ständigt på alternativ till råvaror som har ett högt klimatavtryck och har ofta känt en frustration över att det är svårt att hitta proteingrödor som kan odlas i närområdet. Även om det finns svenska bönor och ärtor så vill vi hitta alternativ som kan produceras här hos oss, säger Cecilia. 

Utvecklingsarbete i hela regionen
En av våra stora källor till klimatpåverkan är maten vi äter. För att kunna minska påverkan behövs klimatsmarta alternativ som är tillgängliga, lätta att tillaga och smakar bra. Inom Västra Götalandsregionen pågår därför ett arbete med att minska klimatpåverkan från all måltidsverksamhet. Det innebär bland annat att man tittar på hur vegetariska produkter kan ersätta animalier eller hur vegetariska produkter med hög klimatbelastning, kan ersättas av andra mer klimatsmarta alternativ.

Kontakt
Cecilia Granath Karlsson, arbetslagsledare kök Sötåsen
072-4514670

cecilia.granath.karlsson@vgregion.se

Sofie Bertilsson, presskontakt Naturbruksförvaltningen
070-0825669
sofie.bertilsson@vgregion.se

Om Naturbruksförvaltningen
Naturbruksförvaltningen driver utbildning och utveckling inom naturbruk i hela Västra Götaland. På Naturbruksskolorna Sötåsen, Uddetorp, Svenljunga, Axevalla Hästcentrum och Biologiska Yrkeshögskolan i Skara erbjuds utbildning på både gymnasie- vuxen- och yh-nivå. Tillsammans med näringsliv och forskningsaktörer driver förvaltningen även utveckling och innovation inom naturbruk på alla utbildningsplatser. Naturbruksförvaltningen är en del av Västra Götalandsregionen.

Om oss

Naturbruksförvaltningen är en del av Västra Götalandsregionen. Vi förvaltar och bedriver utbildningsverksamhet på fem platser; naturbruksskolorna Svenljunga, Sötåsen, Uddetorp och Axevalla Hästcentrum samt BYS (Biologiska Yrkeshögskolan i Skara). Naturbruksförvaltningen får sina direktiv från Regionutvecklingsnämnden som är underställt Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen, uppdraget specificeras sedan av naturbruksstyrelsen.

Prenumerera

Media

Media