Har konjunkturuppgångarna verkligen ändrat karaktär?

MeritaNordbankens konjunkturbedömning: Har konjunkturuppgångarna verkligen ändrat karaktär? Av många orsaker kan man anse att det gångna decenniet var exceptionellt när det gäller den ekonomiska utvecklingen. När man blickar tillbaka ver- kar det som om det alltid funnits någon speciell faktor som i större grad dominerat den allmänna ekonomiska utvecklingen än vad de normala ekonomis- ka lagbundenheterna gjort. Icke-inflationiska exceptionella faktorer under hela 1990-talet Början av årtiondet präglades av återhämtningen från fastighets- och kre- ditbubblan under 1980-talet både i USA och i Europa. Återhämtningen förse- nades av att räntorna under en lång tid var höga i Europa, vilket var en följd av den tyska återföreningen. I USA kom utvecklingen snabbast i gång, medan Japan fortsatte att stapla problem på hög ända fram till slutet av decenniet. Den europeiska ambitiösa drömmen om att införa den tredje etap- pen av den ekonomiska och monetära unionen började på allvar genomföras inom de nationella ekonomierna under senare delen av årtiondet. Detta in- nebar att man måste använda sig av en åtstramande finanspolitik på lång sikt i förhållanden där konjunkturläget inte hade krävt sådana åtgärder. Först nu börjar åtstramningen lätta. De valutakriser som Sydostasien, Ryssland och Latinamerika upplevde efter varandra i slutet av decenniet åstadkom allvarliga efterfråge- och tillgångsproblem inom hela världseko- nomin, samtidigt som hjulen i ekonomin igen började rulla på annat håll. Den gemensamma teoretiska nämnaren för alla dessa specialfaktorer har va- rit att pressa ner inflationen, vilket också skett i praktiken. Underskattar "den nya ekonomin" riskfaktorerna i konjunkturuppsvinget Vi tror att den avtagande inflationen under 1990-talet i huvudsak kan för- klaras med dessa speciella faktorer. Samtidigt har det pågått en kraftig utveckling av informationsteknologin, uppbackad av internationaliseringen och avregleringen, och ett allt mer omfattande utnyttjande av teknologiin- vesteringar. När det småningom blivit uppenbart, med exempel från USA, att denna process lyfter produktivitetsökningen och att investerings- och driftskostnaderna hela tiden sjunker, har man på många håll börjat tala om den så kallade nya ekonomins frammarsch. Dennas bidrag till ekonomin som helhet är en ökning av den ekonomiska tillväxten som beror på en förbätt- rad produktivitet, men också en press på en allt lägre inflation. De verkligt troende anser att dessa tendenser redan börjar dominera den all- männa makroutvecklingen. De erfarenheter man har av den amerikanska ekono- mins förbluffande framgång under 1990-talets sista år ses allmänt som ett bevis på att mekanismerna i den nya ekonomi fungerar. Det finns ingen or- sak att förneka detta, men det finns också anledning att ställa frågan om man i dag redan i för stor utsträckning underskattar de mer traditionella riskfaktorer som är förknippade med en konjunkturuppgång. Har de exceptio- nella faktorerna under 1990-talet och de nya mekanismernas frammarsch för- villat vår uppfattning om vilka krafter som i sista hand dominerar under- laget till ett konjunkturuppsving? Priscykeln stigande. Vi anser att det är en för tidig, och kanske också farlig, slutledning att tro att effekterna av den nya ekonomin är så allsmäktiga, att analyser en- ligt traditionellare konjunkturcykeltänkande och gamla strukturer i dag helt kan kastas på sophögen. Vi tror visserligen på ökande produktivitets- fördelar, som möjliggör en starkare tillväxt, men samtidigt tror vi också att de många icke-inflationistiska exceptionella faktorerna under det gångna decenniet pressade ner inflationen till en ohållbart låg nivå, där- ifrån den i cykler kommer att öka både i USA och i Europa. Startskottet till uppgången sköts av OPEC, som tycks ha makt att hålla kvar oljepriset på en så hög nivå, att de inflationistiska effekterna av detta inte snabbt kan väntas försvinna. Den globala ekonomins starka konjunkturskede med stigande råvarupriser gör sitt i bakgrunden, men den nya ekonomin bromsar för sin del den allmänna prisstegringen. Vi tror att inflationsutsikterna under den närmaste framtiden domineras av oljan och de traditionella kon- junkturfaktorerna. .liksom räntorna Det verkar som om att i takt med att den globala konjunkturen snabbt för- stärks kommer en viss stegring av inflationen och uppvaknande inflations- förväntningar att bli ett faktum efter att vi haft en långvarig, kontinu- erlig period med avtagande inflation, som i huvudsak berott på exceptio- nella faktorer. Som en följd härav ser vi att de nominella räntorna på fi- nansmarknaden blir högre än våra tidigare uppskattningar, både i USA och i Europa. Vi tror dock inte att inflationen kommer att bli ohanterlig på grund av att centralbankerna beslutsamt höjer räntorna och den ökande kon- kurrensen bromsar upp, men inte förhindrar, en prisstegring. Vår prognos bygger på att det finns goda förutsättningar för en fortsatt relativt stark tillväxt av den globala ekonomin i en situation då inflationen och räntorna stiger behärskat. Japan först på väg uppåt Ett land att räkna med, där inflationsriskerna inte hör till de främsta bekymren, är Japan. Den ekonomiska tillväxten i landet börjar röra på sig, men med stapplande steg. Omstruktureringarna i företagen, nedkörningen av kapaciteten och en massiv användning av offentliga medel börjar nå det stadium där man kunde tro att den negativa spiralen i makroekonomin så småningom börjar plana ut. Att efterfrågan hämtat sig på annat håll i Asi- en har varit en vitamininjektion för Japan. Allt fler företag börjar igen nå ett positivt resultat, och investeringsbehoven och möjligheterna börjar vakna till liv. Detta är en nödvändig förutsättning för att ekonomin igen skall komma på fötter. När konsumenternas förtroende återställs betyder det en mer bestående ekonomisk tillväxt. Hittills finns det dock få tecken på det och konsumtionsbenägenheten är fortfarande liten. Både penning- och finanspolitiken backar fortsättningsvis kraftigt upp ekonomin, men vi tror att detta exceptionella skede småningom börjar vara överståndet och nästa år är den ekonomiska politiken inne i normalare banor. Detta innebär för- stås åtstramningar, vilket gör att vi inte tror att det blir någon kraftig stegring av den allmänna ekonomiska tillväxten ännu på många år. USA måste kyla ner ekonomin I USA har den inhemska efterfrågans tillväxttakt ännu inte visat några övertygande tecken på att avta såsom förväntat. I själva verket har ut- vecklingen varit nästan den motsatta, och därför har vi varit tvungna att höja prognosen av BNP-tillväxten för detta år. Ännu under första halvåret kommer riskerna för en överhettning när det gäller arbetsmarknaden, pris- utvecklingen och obalansen i utrikeshandeln till och med att förstärkas. Följdeffekterna av oljeprisstegringen ökar dessutom riskerna. Åtstramning- en av penningpolitiken har ännu inte påverkat den privata konsumtionen, eftersom realräntorna först nu börjar komma upp till en nivå, där man ti- digare har lyckats påverka hushållens beteende. Trots att det förekommit betydande rörelser nedåt på aktiemarknaden, får de knappast några större effekter på konsumenternas handlande, eftersom det även förekommit bety- dande korrigeringar uppåt. Den allmännaste förväntningen är att osäkerhe- ten gällande kursutvecklingen fortsätter, men några omfattande, förluster av förmögenhet har inte förekommit på grund av aktiekurserna. Därför kan det ta en lång tid innan konsumtionsefterfrågan anpassar sig till en fart som ger färre problem. Centralbanken måste försöka snabba på denna process med kraftigare uppåtgående ränterörelser. Ifall aktiemarknaden på lång sikt reagerar starkt negativt på dessa åtgärder eller andra faktorer, skulle detta minska konsumtionen och tiden vore kortare för att lösa upp åtstramningen genom penningpolitiken. Men vi bygger inte vår prognos på en sådan utveckling, utan vi tror på en långsammare, mjuk landning för an- passningsprocessen, som gör att centralbanken avvaktar ännu nästa år. Sti- gande korträntor och den starka tillväxten gör att dollarn förblir stark gentemot euron ännu i år. Euroområdet fumlar för att få grepp om den ekonomiska politiken Utsikterna för euroområdet fortsätter att stärkas, och detta är en övervä- gande positiv sak. I och med att eurons yttre värde kontinuerligt försva- gats har det ytterligare satt fart på exporten till länder utanför områ- det, medan förtroendet för konjunkturläget inom området samtidigt förbli- vit gott. Euroområdet når upp till en BNP-tillväxt om 3,6 procent i år, vilket historiskt sett är ett högt tal. Tillväxten börjar visserligen avta något redan nästa år till följd av att räntorna stiger och euron för- stärks, men på det hela taget blir utvecklingen inom hela området posi- tivt. Fastän den nuvarande takten ännu inte verkar svindlande, är det för trovärdighetens skull av avgörande betydelse att man lyckas begränsa till- växten. Det är klart att man troligen till och med i rätt snabb takt fort- sätter att höja styrräntan, som fortfarande befinner sig på en stimuleran- de nivå, eftersom den ekonomiska tillväxten står på stadig grund och in- flationsriskerna pekar uppåt. Den offentliga sektorns underskott reduceras rentav överraskande snabbt i euroländerna. Tills vidare ser det ut som om man i huvudsak skulle satsa det spelrum som finanspolitiken ger på åtgär- der, exempelvis inom beskattningen och främjandet av konkurrensen, som kan tänkas ha positiva utbudseffekter på tillväxtförutsättningarna på lång sikt. Risken är förstås att politikerna inte kan behärska sig, utan att de börjar dela ut pengar på kort sikt, i synnerhet inför stundande val. I så fall kan koordineringen av den ekonomiska politiken inom området och ECB:s uppgift försvåras allvarligt, i synnerhet om aktörerna på finansmarknaden börjar ställa sig tvivlande till hur de gemensamma uppgifterna inom valu- taområdet sköts. Det tycks redan finnas många skeptiker, så inom euroområ- det borde man snarare försöka skingra misstankarna härvidlag än skapa nya. Det går allt bättre för Finland och Sverige På många håll har man redan en tid varit rädd för att den finländska eko- nomin skall överhettas, i och med att man tror att expansionen av BNP kom- mer att öka betydligt. Vi har också återigen höjt vår BNP-uppskattning en aning, till 5,3 procent i år och 4,2 procent nästa år. Men å andra sidan är vi allt mindre bekymrade över hoten om en överhettning förorsakad av efterfrågan. Efterfrågeökningen tycks nämligen allt mer vara beroende av exporten och exportindustrins investeringar. När det gäller den privata konsumtionen kan man till och med hoppas på en viss återhämtning efter att fjolåret blev anspråkslöst. Inflationen som sticker upp till följd av ol- jepriset inger ännu inte några bekymmer, eftersom kostnadsutvecklingen i övrigt är rätt bra under kontroll. Den svenska ekonomin har ett stadigt grepp om tillväxten på bred bas. Ex- porten drar trots att kronan förstärkts. Detta är ett bevis på att den svenska exporten i stor utsträckning består av långt förädlade produkter. Efterfrågan på dessa ökar på världsmarknaden i takt med att konjunkturerna förbättras. Utsikterna för den privata konsumtionen har redan en längre tid varit goda, i synnerhet som finanspolitikens åtstramande grepp har släppt. Vi har höjt vår BNP-uppskattning till 4,3 procent i år och 3,3 procent nästa år. Finansmarknaden känner förtroende för kronan, vilket syns i att de långa räntornas avkastningsdifferens minskat gentemot eu- roländerna och kronan förstärkt, trots att styrräntan inte höjts mer än euroområdets. Ytterligare information: Helsingfors Stockholm Olle Djerf, +46 8 614 80 17 Juha Ahtola, +358 9 123 40220 Monica Nelson Edberg, +46 8 614 97 49 Mika Erkkilä, +358 9 123 40227 Tomas Pousette, +46 8 614 80 16 Reijo Heiskanen,+358 9 123 40225 Tony Seemann, +46 8 614 84 94 Sirpa Wallius, +358 9 123 40223 Johanna Swedenborg, +46 8 614 86 08 Forskningssekreterare, +358 9 123 40229 Titta Ruotsalainen +358 9 12340229 Beställningar: Telefax, +358 9 123 40230 Birgitta Johansson, +46 8 614 99 05 e-post: taltutki- mus.merita@pp.kolumbus.fi Telefax, +46 8 21 15 89 eller +46 8 614 98 70 e-post: birgitta.johansson@nb.se ------------------------------------------------------------ Mer information finns att få på http://www.bit.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2000/05/09/20000509BIT00200/bit0001.doc http://www.bit.se/bitonline/2000/05/09/20000509BIT00200/bit0002.pdf Hela konjunkturrapporten

Dokument & länkar