Ny rapport: Äldre med låga inkomster

Andelen äldre med relativ låg ekonomisk standard varierar utan tydlig trend på en nivå om cirka 12 procent. För 2017 motsvarar det 245 000 personer över 65 år. Det är ungefär samma procentandel med låg ekonomisk standard som gäller för personer under 65 år. I jämförelse med övriga Norden har Sverige en högre andel pensionärer med relativ låg ekonomisk standard, men i jämförelse med EU har Sverige en andel i nivå med genomsnittet. Andelen äldre som inte har råd att köpa minst fyra nödvändiga varor är dock lägre i Sverige än EU genomsnittet. Det visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

Den som får maximalt grundskydd från pensionssystemet landar på en disponibel inkomst strax över gränsen för relativ låg ekonomisk standard (12 100 kronor per månad). Relativ fattigdom avser inkomster eller tillgångar i förhållande till en annan individ eller grupp. Långt ifrån alla får dock maximalt grundskydd. Huvudskälet till det är lägre boendekostnader än det som ersätts maximalt med bostadstillägget. Cirka hälften av de 245 000 personer med relativ låg ekonomisk standard har inte bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. 

– När vi tittar på 2017 så kan vi se att om alla pensionärer med bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd skulle få maxbeloppet för dessa förmåner skulle andelen över 65 år med relativ låg ekonomisk standard minska med en fjärdedel, eller 60 000 personer, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten. 

Andelen med relativ låg ekonomisk standard varierar utan tydlig trend

Gränsen för relativ låg ekonomisk standard låg under 2017 på 12 100 kronor per månad, netto efter bidrag och skatter. För ensamstående innebär det en disponibel inkomst (inkomster efter skatt och bidrag) på 12 100 kronor och för sammanboende utan barn ska makens och makans sammanlagda inkomst efter skatt och bidrag uppgå till minst 18 300 kronor för att nå över gränsvärdet. Skälet att det är lägre per person beror på att hushåll med fler familjemedlemmar har stordriftsfördelar. Under perioden 2007 2017 har andelen äldre boende i hushåll med en ekonomisk standard under gränsvärdet för relativ låg ekonomisk standard varierat, utan tydlig trend. Andelen äldre under det absoluta gränsvärdet för låg ekonomisk standard ligger på ca 1-2 procent och har haft en fallande tendens mellan 2007-2017, med absolut fattigdom avses inkomster eller tillgångar under en viss bestämd nivå. 

Ensamstående, äldre kvinnor löper störst risk att hamna under inkomstgränsen

År 2017 var det omkring 245 000 personer i gruppen 65 år och äldre (162 000 kvinnor och 83 000 män) som låg under gränsen för relativ låg ekonomisk standard. Detta motsvarar en andel omkring 12,1 procent, varav 15,2 procent av de äldre kvinnorna och 9,0 procent av de äldre männen. 

– Kvinnor, ensamstående och de äldsta inom åldersgruppen över 65 år, löper en större risk för att hamna under inkomstgränsen för relativ låg ekonomisk standard. Huvudorsaken är en kombination av låga inkomstgrundade pensioner och låga boendekostnader, fortsätter Ole Settergren.

Varför hamnar äldre under gränsvärdet trots grundskyddet?

Grundskyddet för äldre, räknat som maximalt äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg, ligger strax över gränsvärdet för relativ låg ekonomisk standard. Måttet ekonomisk standard ser enbart till hushållets inkomst efter skatt med hänsyn till antalet personer i hushållet. Standarden ser inte till nödvändiga utgifter eller eventuella förmögenheter. Huvudanledningen till att äldre inte når över gränsvärdet är att de inte har, alternativt inte har rätt till, maximalt bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd. För 2017 beräknas nästan hälften av gruppen äldre med relativ låg ekonomisk standard (omkring 120 000 personer) helt sakna bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd. Skälet till att de inte har bostadstillägg är antingen att de inte har rätt till bostadstillägg eller att de inte ansökt om det. Huvudorsaken till att pensionärer med låga inkomster inte har rätt till bostadstillägg bedömer Pensionsmyndigheten är att de har så pass stor förmögenhet, vanligen i form av en fritidsfastighet, att bostadstillägg inte utgår.

– Låga boendekostnader innebär lägre eller inget bostadstillägg, och där det senare alltså räknas som en inkomst. Högre boendekostnader ökar således inkomsten på pappret och det får stora effekter för statistiken, fortsätter Ole Settergren.   

Högre boendekostnader skulle ge färre äldre med låga inkomster

Det finns även en grupp äldre med bostadstillägg som inte får maximalt stöd och därmed inte tillräckligt hög inkomst för att nå över gränsen för relativ låg ekonomisk standard. För att få fullt bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd krävs idag en boendekostnad om 6 620 kronor per månad. Många äldre har dock en lägre utgift för boendet. 

– Om alla skulle ha en boendekostnad på 6 620 kronor så skulle det vara 60 000, alltså nästan en fjärdedel, färre pensionärer med relativ låg ekonomisk standard eftersom en högre boendekostnad ökar bostadstillägget. Förhållandet visar på en egenhet, en brist, i måttet låg relativ ekonomisk standard, fortsätter Ole Settergren.

Regionala skillnader

Geografiskt sett bor en större andel äldre med relativ låg ekonomisk standard i Norrlands inland. Kommunerna med lägst andel är Danderyd och Lomma, drygt 3 procent, och med högst andel äldre med relativ låg ekonomisk standard är Berg och Dals-Ed kommun med uppemot 30 procent. Förklaringen är lägre pensioner i kombination med relativt lägre boendekostnader i dessa kommuner. Genomsnittspensionerna i dessa kommuner är även relativt lägre jämfört med riket i stort.

Sverige i jämförelse med övriga Nordiska länder

Eurostat, den Europeiska statistikmyndigheten, har gjort beräkningar som visar att andelen äldre med relativ låg ekonomisk standard är högre för Sverige jämfört med de nordiska länderna. Andelen äldre med relativ låg ekonomisk standard har minskat under senare år för övriga nordiska länder. Andelen för Sverige ligger dock nära genom¬snittet av EU:s medlemsländer. När det gäller äldre med avsaknad av ekonomiska möjligheter att ha råd med minst fyra av nio nödvändiga varor eller tjänster, har Sverige lägst andel inom EU.

– Grundskyddet för äldre har stor påverkan på den ekonomiska standarden för äldre med låg inkomstgrundad pension. En nackdel med att höja grundskyddet är att det minskar det privatekonomiska utbytet av att arbeta mer, fortsätter Ole Settergren.

Skillnader mot Eurostats årliga statistik

Eurostat ger Sverige en konstant högre andel äldre med relativ låg ekonomisk standard än den svenska undersökningen, ungefär 17 procent istället för cirka 12 procent. Skälet till detta är att vid beräkning av hushållets ekonomiska standard använder sig Eurostat av OECD-skalan medan vi använder oss av den nationella skalan framtagen av SCB. Skalorna skiljer sig åt och den nationella antar mindre stordriftsfördelar av att vara fler i hushållet. Det innebär att med OECD skalan ökar den beräknade standarden för flerfamiljshushåll vilket ger att fler äldre ensamstående riskerar att komma under gränsvärdet för relativ låg ekonomisk standard. I Eurostats beräkning av hushållets ekonomiska standard bortses från kapitalinkomster vilket ingår i SCB undersökning om hushållens ekonomi. 

– En stor andel av ålderspensionärerna i Sverige ligger i närheten av gränsvärdet för låg ekonomisk standard, varför även mindre förändringar av gränsvärdet får stora effekter i statistiken, avslutar Ole Settergren.

För vidare information
Daniel Kinnerup, pressekreterare (vik), 072-210 29 39
Pressjour, kvällar helger: 010-454 30 00

Pensionsmyndigheten ansvarar för den allmänna pensionen och informerar om hela pensionen. Varje år betalar vi ut drygt 300 miljarder kronor till 2,2 miljoner pensionärer, genomför drygt 800 000 fondbyten och skickar ut 7,3 miljoner orange kuvert. Vi är omkring 1 100 medarbetare på 8 orter. Vi gör pensioner enklare — för att alla ska kunna leva i nuet

Pressrum med korta pensionsfakta och bildbank: www.pensionsmyndigheten.se/nyheter-och-press 
Pensionsmyndigheten på Twitter: www.twitter.com/Pensionsmynd
Kontorsväxel: 0771-771 771
Postadress: Pensionsmyndigheten, Box 38190, 100 64  STOCKHOLM
Besöksadress i Stockholm: Hornsgatan 168 (gårdshuset)
Kundservice: 0771-776 776, e-post via webben eller www.facebook.com/fragaompension