Det finns fortfarande förutsättningar för en livligare bostadshandel
På vår bostadsmarknad finns det inga stora förändringar i sikte – åt något håll. Under det första kvartalet minskade antalet sålda gamla bostäder med 2,9 procent från året innan. Hos Sb-Hem har antalet köp börjat stiga en aning under våren. Rädslan för en global recession håller inte genast på att realiseras. Fastän den ekonomiska tillväxten blir långsammare har många av hotbilderna mot ekonomin bleknat och konsumenternas förtroende för ekonomin har hållits relativt starkt.
– Det ser ut som att risken för en recession som hotar ekonomin i världen har minskat de senaste veckorna. Tillväxten blir långsammare, det är klart, men någon tvärbromsning är inte i sikte. Grundförutsättningarna för bostadshandeln är fortfarande goda, säger Sparbanksgruppens chefsekonom Timo Vesala.
– Årets första kvartal kan anses har varit en aning mera gynnsamt än väntat. Situationen i Kina är positivare än förutsett och håller på att stabiliseras till följd av den stimulerande politiken. Också handelskriget mellan USA och Kina uppvisar tecken på att mattas av, och sannolikheten för att avtalslöst Brexit har ju också klart minskat, konstaterar Vesala.
– I slutet av förra året var man också rätt säkra på att Europeiska centralbanken börjar höja räntorna genast efter sommaren, men redan nu vet vi att de förutspådda räntehöjningarna inte kommer att göras. Räntorna hålls låga ännu länge, och således har bekymren i fråga om penningpolitiken minskat, fortsätter Sb-Hems verkställande direktör Jukka Rantanen.
Den nya regeringens regionpolitiska beslut påverkar bostadsmarknaden
– Jag tror att också vårens riksdagsval hade sin inverkan på bostadsmarknaden. Nu har valet hållits och den allmänna marknadsspänningen har lindrats, säger Jukka Rantanen.
– Ju fortare vi får en ny regering desto bättre. Vi tror att man under den kommande regeringsperioden kommer att fatta beslut om ett förenhetligande av överlåtelseskatten i fastighets- och bostadsaktiehandeln och om rätten att dra av räntan på bolån, konstaterar Rantanen.
– På bostadsmarknaden inverkar förutom dessa också de kommande energiskattelösningarna, beskattningsbesluten gällande privatbilismen samt det eventuella införandet av vägtullar och vägavgifter i Helsingfors. Med sin politik kan regeringen förstärka polariseringen och dess effekter ytterligare och bromsa bostadshandeln – eller tvärtom stimulera marknaden till exempel genom att förbättra kollektivtrafiken och förutsättningarna för rörlighet, flytt och distansarbete, funderar Rantanen.
Det finns en chans att bostadshandeln vaknar till igen
– För tillfället verkar det som att vi i stället för en recession klarar oss med en konjunktursvacka. Trots att tillväxten avtar väntas sysselsättningen hållas god och rentav förbättras. Och när hushållens planer på bostadsköp enligt konsumentbarometern trendmässigt håller på att återhämta sig så smått och ingen höjning av räntenivån är att vänta är det möjligt att bostadshandeln tar fart, funderar Vesala. – Det kommer och har ändå hela tiden kommit verkligt många nya objekt. Att smälta dem tar mycket energi av bostadsmarknaden, vilket i fortsättningen kan ha en sänkande inverkan också på antalet sålda gamla bostäder.
– För hushållen spelar det inte så stor roll om ekonomin växer med en, två eller tre procent under året. Det viktigaste är att sysselsättningsutsikterna hålls goda och att det går att lita på att det egna jobbet finns kvar, betonar Jukka Rantanen.
– Det blir allt svårare att förutspå framtiden i den här snabbt föränderliga och osäkra världen. Också vår bostadsmarknad lever i en ständig förändring och reagerar allt snabbare på såväl nationella som globala ekonomiska och politiska risker och förändringar, konstaterar han till slut.
Taggar:
