Pappers strejk handlar om hela industrins konkurrenskraft

Skogsindustrin värnar om lönebildningen inte bara för den egna branschen utan för hela industrin. Pappers kräver dubbelt så höga löneökningar jämfört de övriga 24 tecknade industriavtalet. Betydelsen av Industriavtalet Början av 1990-talet var en kaotisk avtalsperiod. Lönerna steg kraftigt. Tillsammans bedömde arbetsgivare och fack att industrin inte klarade att konkurrera internationellt med de lönerna som sattes. Man kom överens om att industrins löner skulle vara vägledande, då industrin var förutsättningen för tillväxt och välfärd i Sverige. Industriavtalet har gett reallöneökningar Industriavtalet tecknades 1997. Det innebär bland annat att arbetsgivarna och facken inom industrin sätter en nivå som alla parter förbinder sig att följa, det så kallade ”märket”. Det har bidragit till att svenska löntagare har kunnat få reallöneökningar med drygt 2 procent varje år mellan 1998-2009, enligt Industrin ekonomiska råd. Reallöneökning är lika med pengar kvar i plånboken efter avdrag för inflation. Skogsindustrins betydelse för svensk ekonomi Sverige är världens näst största exportör av papper, pappersmassa och trävaror. Telekom- och fordonsindustrin får stor uppmärksamhet i Sverige. Men faktum är att skogsindustrin exporterar till ett högre värde än fordonsindustrin. 200 000 personer arbetar i skogsindustrin inklusive leverantörer och underleverantörer. Industrin investerar i snitt 10 miljarder om året. Strejkens omfattning Från den 16 april strejkar 3 000 anställda på SCA Munksund, Iggesunds Bruk, Korsnäs Gävle, Stora Enso Skoghall, Skärblacka inom Billerud och Värö Bruk inom Södra. Den 26 april tas ytterligare 2 800 anställda ut i strejk på Smurfit Kappa i Piteå, SCA Obbola i Umeå, Korsnäs Frövi, Gruvöns Bruk inom Billerud, Stora Enso Fors och Mönsterås inom Södra. Skogsindustrierna förslag till Pappers En pappersarbetare med snittlön på 23 200 har erbjudits: 209 kronor mer i månadslön från och med juni 2010. 539 kronor i löneförhöjning från och med juni 2011. Detta är i nivå med den norm som satts i 24 tidigare industriavtal. Dessa löneförhöjningar skulle egentligen minskas på grund av avsättning till avtalspension. Men i budet ingår att skjuta på de avbetalningarna. Det finns även förslag på en lösning på inhyrningsfrågan. Därtill ett erbjudande att utöka föräldralönen från fyra månader till fem månader. Pappers motkrav 2,6% per år eller minst 5,2% på 22 månader. Därutöver 1,06% i SAF-LO pension. Extra låglönesatsningar på låglönebruk. Det innebär dubbelt så mycket som 24 av 25 tecknade avtal i industrin. Dessutom ett krav på förbud/veto mot anlitande av inhyrningsföretag. Skogsindustrins betydelse regionalt Skogsindustrin är den klart viktigaste industrin i många av Sveriges län. Nedan de tio viktigaste skogslänen. Västernorrland: 27 procent av industrianställda. Produktionsvärde av länets industri 44 procent. Norrbotten: 22 procent av industrianställda. Produktionsvärde av länets industri 38 procent. Värmland: 22 procent av industrianställda. Produktionsvärde av länets industri 29 procent. Gävleborg: 22 procent av industrianställda. Produktionsvärde av länets industri 29 procent. Dalarna: 20 procent av industrianställda. Produktionsvärde av länets industri 19 procent. Kalmar: 19 procen av industrianställda. Produktionsvärde av länets industri 25 procent. Halland: 18 procent av industrianställda. Produktionsvärde av länets industri 27 procent. Västerbotten: 16 procent av industrianställda. Produktionsvärde av länets industri 17 procent. Jämtland: 16 procent av industrianställda. Produktionsvärde av länets industri 21 procent. Jönköping: 14 procent av industrianställda. Produktionsvärde av länets industri 18 procent. Presskontakt Skogsindustrierna: Lotta Larson, kommunikationschef 076 766 79 80 Marie S Arwidson, VD 08-762 72 10 Per Hidesten, Förhandlingschef , 08-762 72 55