Försurningen fortskrider

Försurningen fortskrider Förändringar i marktillståndet på fasta barrskogsytor i Skåne mellan 1988 och 1999 De senaste decenniernas deposition av försurande och gödande ämnen har lett till en kraftig försurning av skogsmarken i de södra delarna av Sverige. Denna studie visar att försurningen av skånska barrskogsjordar fortsätter och att näringstillståndet inte längre är hållbart med avseende på skogsbruk i ett längre perspektiv. Försurningen och med den relaterade markkemiska processer fortsätter att utvecklas i en negativ riktning i skånska granbestånd. Detta visas i en studie, utförd vid Växtekologiska avdelningen, Lunds Universitet. Studien baseras på markdata från 32 barrskogslokaler, vilka provtagits vid tre tillfällen under de senaste elva åren; 1988, 1993 och 1999. Provtagningen har skett i mineraljordens 20-30 cm, vilket innebär att biologisk och klimatisk påverkan är reducerad och resultaten visar därmed inte enbart tillfälliga fluktuationer. Resultaten från studien visar att: * pH (i saltlösning) har sjunkit med i snitt 0,15 enheter från 1988 till 1999. 22 av de 32 undersökta lokalerna har idag dessutom ett pH-värde under 4,2, vilket innebär att dessa jordar är att betrakta som starkt försurade. 1988 hade endast 10 ytor ett så lågt pH. * Försurningen har lett till att en urlakning av näringsämnen har skett i marken. Basmättnaden (d v s mängden av kalcium, kalium, magnesium och natrium i förhållande till mängden sura joner) är därför idag mycket låg på praktiskt taget alla lokaler (underskrider 5% på 18 av lokalerna). Detta innebär att jordens översta delar är utarmade på näring och dessa viktiga ämnen har därmed blivit mycket svårtillgängliga för växternas rötter. * Koncentrationen av aluminium i jorden är idag mycket hög och fortsätter att öka. Höga aluminiumhalter är en indikation på ett försämrat marktillstånd och är negativt för växterna eftersom aluminiumjonerna konkurrerar med näringsämnena om upptaget i växterna. 84% av de undersökta -1 lokalerna har idag värden över det rekommenderade maximumvärdet 100 @g g -1 . Andelen lokaler med halter över 200 @g g , vilken 1988 låg på 13%, ligger idag på 45%. * Låga kol:kväve-kvoter i det översta jordlagret (vilket indikerar en hög nedbrytningshastighet av organiskt material) visar att kvävetillgången är hög och att en hög risk för nitraturlakning föreligger på 45% av lokalerna. Omfattningen av nitraturlakningen är av stor betydelse inte bara för skogsbestånden utan även för omgivande vattensystem. Hur påverkas skogen och virkesproduktionen av det idag mycket allvarliga marktillståndet? Det försämrade och idag mycket negativa marktillståndet har, i kombination med högt kvävenedfall, lett till att näringsobalans utvecklats i skånska gran och tallskogar under de senaste 15 åren. En hög kvävetillgång ger en högre tillväxt, vilket i sin tur ger ett ökat behov av övriga näringsämnen. När urlakningen samtidigt minskar tillgången på näring blir det svårt för träden att tillgodose sitt behov av dessa ämnen. Kvävebrist, vilket är det normala tillståndet för träden, har därför i Skåne i stor utsträckning ersatts av brist på kalium och i vissa fall fosfor. En obalanserad näringsstatus sänker trädens motståndskraft mot naturlig stress som svamp, insekter, frost och torka, vilket kan leda till onaturligt stora avgångar och att bestånd måste huggas i förtid. Skånska granbestånd uppvisar idag både försämrad vitalitet och produktivitet. Figur 1. Halterna av aluminium är idag mycket höga och de tenderar att fortsätta öka. Samtidigt minskar basmättnaden i marken. Detta indikerar en försämrad markstatus. De streckade linjerna visar de rekommenderade maximumvärdet för aluminium respektive minimumvärdet för basmättnaden i en långsiktigt produktiv barr- eller blandskogsmark. *** indikerar att ökningen av aluminium respektive minskningen av basmättnaden mellan 1988, 1993 och 1999 är statistiskt signifikant. Finns det något samband mellan luftföroreningar och stormskador i skogen? Den onaturligt höga, av kvävenedfallet orsakade, tillväxten gör träden mer utsatta för storm. Snabbväxande gran får en svagare stam som lättare bryts av. En hög kvävetillgång minskar dessutom rottillväxten jämfört med tillväxten ovan jord. En mindre rotmängd innebär att träden förankras sämre i marken. Skall vi odla gran i Skåne i fortsättningen? Nej, inte i den form produktionen bedrivs idag. En onaturligt hög tillväxt och urlakning av näringsämnen gör att förlusterna av mineralnäring är större än vad som är långsiktigt hållbart. Riskerna för urlakning av aluminium och nitrat till omgivande vatten är dessutom överhängande. Att i dagsläget odla gran i rena bestånd i Skåne innebär därför stora risker för såväl träd som vatten. Hur kan virkesproduktionen förändras? Om man vill bibehålla en produktiv skogsmark kommer åtgärder för att motverka negativa försurningsrelaterade processer att krävas. Dessa åtgärder innebär inte enbart reduktion av utsläpp av försurande och gödande ämnen, utan även förändrade produktionsformer och återföring av näringsämnen till skogsekosystemen. Uttag av näringsrika avverkningsrester utan kompensation för näringsförlusterna måste upphöra. Löv- eller blandbestånd ger ett bättre marktillstånd, vitalare träd och ett mer hållbart utnyttjande av skogsmarken än gran i rena bestånd Sammantaget visar denna utvärdering att en mycket negativ situation råder i skånska barrskogar idag. Näringstillståndet är inte längre är hållbart med avseende på granskogsbruk i ett längre perspektiv. Vidtas inga åtgärder kommer marksituationen med stor sannolikhet att förvärras ytterligare inom en snar framtid och det är rimligt att förvänta sig accelererande negativa effekter på bestånden. För mer information kontakta: Bengt Nihlgård Ulrika Rosengren 046 - 222 93 05, 046 - 13 29 10 Bengt.Nihlgard@planteco.lu.se Gunnar Thelin Ulrika Jönsson 046 - 222 93 14, 046 - 222 93 07, Gunnar.Thelin@planteco.lu.se Ulrika.Jonsson@planteco.lu.se ------------------------------------------------------------ Mer information finns att få på http://www.bit.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2000/05/23/20000523BIT00530/bit0001.DOC http://www.bit.se/bitonline/2000/05/23/20000523BIT00530/bit0002.pdf

Om oss

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetenheten om skogens betydelse.

Dokument & länkar