Sammafattning av rapporten: Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige 1999

Sammafattning av rapporten: Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige 1999 Rapporten redovisar skogsskadesituationen för bok och ek 1999 i Skåne, Blekinge, Halland och västra delarna av Jönköpings- och Kronobergs län. Parallellt med inventeringen har även markprovtagning på 20-30 cm markdjup i mineraljorden utförts på provytorna. Projektet har genomförts under ledning av Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland på uppdrag av Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen har vid två tidigare tillfällen, 1988 och 1993, genomfört en särskild skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige. Inventeringen utökades med 25 nya ytor inom de västra delarna av Jönköpings och Kronobergs län och omfattade sammanlagt 2606 bokar och 1642 ekar på 268 provytor 1999. Resultaten visar en kraftig försämring av hälsotillståndet hos bok och ek sedan 1988. Vidare framgår det att huvuddelen av de undersökta provytorna är starkt sura och uppvisar en låg eller mycket låg basmättnad.. Det är oklart vad som orsakar skogsskadorna, men denna studie visar att trädens vitalitet är sämst på de mest försurade markerna. Hälsotillståndet hos bok och ek Skadesituationen för såväl bok som ek i Sydsverige har försämrats sedan den första skogsskadeinventeringen genomfördes 1988. Medelkronutglesningen på trädnivå har ökat från 6% till 21% hos bok och från 11% till 33% hos ek. Figur 1. Kronutglesning hos bok och ek 1999, länsvis och totalt. Figur 2. Medelkronutglesning hos bok och ek, länsvis och totalt, 1988, 1993 och 1999. Vid första inventeringen, 1988, bedömdes endast 3% av bokarna vara skadade, dvs registrerades ha mer än 25% kronutglesning. Fem år senare, 1993, bedömdes 13% av bokarna vara skadade och vid den senaste inventeringen, 1999, bedömdes hela 27% av de inventerade bokarna ha en kronutglesning överstigande 25%. Vad gäller ek, bedömdes endast 9% av ekarna vara skadade, dvs registrerades ha mer än 25% kronutglesning 1988. Fem år senare, 1993, bedömdes 21% av ekarna vara skadade och vid den senaste inventeringen, 1999, bedömdes hela 59% av de inventerade ekarna ha en kronutglesning överstigande 25%. Figur 3. Kronutglesning hos bok, 1988, 1993 och 1999. Figur 4. Kronutglesning hos ek, 1988, 1993 och 1999. Marktillståndet i lövskogsbestånden De markkemiska analyserna av jordprover från 258 av de 268 inventerade provytorna visar att samtliga bok- och ekbestånd i undersökningen har mycket låga pH-värden och huvuddelen av de undersökta provytorna har en låg eller mycket låg basmättnad. Inga provytor uppvisar ett normalt förväntat pH-värde, dvs högre än pH 5,0. En stor del av provytorna uppvisar dessutom en basmättnadsgrad under 10%, dvs har en mycket låg näringsstatus och en mycket begränsad förmåga att motstå ytterligare försurning. Tabell 1. Markkemi i mineraljorden på 20-30 cm markdjup, totalt 258 undersökta provytor. Samband mellan markkemi och skogsskadornas utbredning Undersökningen visar att dålig markstatus, eg. låg basmättnad, tycks utöva en negativ inverkan på trädens vitalitet. Studien visar ett statistiskt signifikant negativt samband mellan kronutglesning och basmättnadsgrad i både bok- och ekbestånd. Figur 5. Kronutglesning i 20%-klasser i relation till basmättnad hos bok och ek. Vad är en skogsskada? Skogsskada är en beteckning på en rad olika skadesymptom på våra skogsträd t ex gradvis nedbrytning av kronan, tilltagande kronutglesning, reducerad årsskottslängd, gulningsfenomeen, försämrad rotvitalitet samt stamskador. Även det snabba händelseförloppet då till synes friska ekar dör under loppet av en eller två vegetationssäsonger inkluderas i beteckningen skogsskador. Vad är kronutglesning? Kronutglesning är ett av de mest använda måtten på trädens hälsa i såväl svenska som internationella skogsskadeinventeringar. Kronutglesning bedöms i kronans övre 2/3 delar och anger hur stor andel av kronans bladskrud som förlorats eller är död. enligt de internationella normerna registreras ett träd med >25% kronutglesning som skadat. Ett träd med > 60% kronutglesning bedöms vara allvarligt skadat. Kronutglesningen kan ses som ett mått på trädets vitalitet och summerar effekterna av flera olika så väl naturliga som antropogena stressfaktorer. Vad beror skogsskadorna på? De flesta forskare är överens om att det är komplexa samband mellan flera faktorer som orsakar skadorna på våra skogsträd. Träden samverkar med sin omgivning och när förhållandena blir ogynsamma skapas stress. Varje miljöfaktor som gör att trädet inte kan fungera optimalt utgör en stressfaktor. Det finns tre olika typer av stressfaktorer. Biotisk stress orsakas av levande organismer och kan exempelvis härröra från angrepp av insekter och svampar. Abiotisk stress kan utgöras av till exempel sträng torka eller kraftig frost. Antropogen stress är stress som utlöses av mänskliga aktiviteter. Luftföroreningar är exemplel på faktorer som direkt eller indirekt kan stressa träden och vilka har ett antropogent ursprung. Den negativa trend i kronutglesning som vi observerat sedan slutet av 1980-talet kan vara en anpassning hos träden till sämre miljö- och klimatförhållanden. Varför skogsskadeinventera? Skogsskadeinventeringar som denna, med ett stort antal fasta provytor och numrerade träd som följts sedan 1988, har en viktig uppgift att fylla genom att ge en klar bild av skadesituation. Det digra inventeringsmaterialet kan dessutom användas i vidare forsknings- och utredningsarbete. Det är av stor vikt att inventeringen upprepas inom de närmsta åren då skadeutvecklingen hos bok och ek i Sydsverige varit så påfallande negativ sedan 1988. För mer information kontakta: Stefan Anderson Kerstin Sonesson Skogsvårdsstyrelsen Södra Lunds Götaland Universitet 035-15 12 04, 070-212 16 046-222 93 04 57 stefan.anderson@svssg.svo.se kerstin.sonesson@planteco.lu.se ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av BIT http://www.bit.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2000/10/26/20001026BIT01020/bit0001.doc http://www.bit.se/bitonline/2000/10/26/20001026BIT01020/bit0002.pdf

Om oss

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetenheten om skogens betydelse.

Dokument & länkar