Skogsstyrelsen får 30 miljoner till plantering av ädellövskog

Budgetpropositionen: Skogsstyrelsen får 30 miljoner till plantering av ädellövskog Stormarna i slutet av 1999 skövlade stora områden granskog i södra Sverige. Värst drabbades Skåne där drygt 4000 hektar skogsmark ödelades. Många skogsägare vill nu plantera lövträd, framför allt ädellövträd. Vinsterna av att plantera ädellövskog är flera. - Vi har fått en unik chans att hjälpa skogsägarna att återställa en del av den ursprungliga landskapsbilden - lövskogarna - i södra Sverige, säger Maria Norrfalk, generaldirektör för Skogsstyrelsen. En annan vinst är att lövträden klarar stormar bättre än granskog under de årstider stormar är vanligast. Rekreationsvärdet i skogarna blir allt viktigare för människor, och det värdet är högre i ädellövskog än barrskog. Plantering av ädellövskog är också en satsning på ökad biologisk mångfald, i och med den artrikedom som finns bland lövträden. De ekologiska vinsterna är stora. Den andra sidan av saken är att det blir dyrare att plantera ädellövskog jämfört med gran: Den växer långsammare - just produktiviteten var tidigare huvudskälet till att plantera gran i södra Sverige. Lövträd är mer populära än gran på viltets matsedel, det krävs inhägning för att skydda planteringarna. Det ökar kostnaderna för skogsägarna. I ett helhetsperspektiv överväger fördelarna med plantering av lövskog och på längre sikt finns även klara ekonomiska fördelar. Skogsvårdsstyrelsen beviljas 30 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2001 för att under tre år stödja skogsägare som vill ersätta stormfälld granskog med ädellövträd, pengar som helt och hållet kommer skogsägarna till godo. Mer information: Gustaf Hamilton, Skogsskötselenheten Skogsstyrelsen, 036-15 57 16, 070-571 08 06 Maria Norrfalk, generaldirektör, Skogsstyrelsen, 036-15 57 00, 070-5545627 Gustav Fredriksson, länsjägmästare Södra Götaland 044-18 67 25, 0705- 18 67 24 55 miljoner till biotopskydd och naturvårdsavtal. Skogsstyrelsen får ytterligare 55 miljoner kronor (totalt 125 miljoner kronor år 2001) för att skydda och vårda värdefulla biotoper och ytterligare 30 miljoner kronor under tre år för en ökad inventering av nyckelbiotoper i landets skogar. - Vi räknar med att 20 000 biotoper behöver någon form av tillsyn och skötsel om vi vill bevara dem, säger Maria Norrfalk, generaldirektör för Skogsstyrelsen. - De som klarar det arbetet bäst är oftast skogsägarna själva och nu får vi bättre möjlighet att hjälpa dem både med kunskap och goda råd, och med att i viss mån ersätta dem för arbetet. Mer information: Bo Wallin, chef på Miljöenheten, 036-15 55 94, 070-581 62 23 Maria Norrfalk, generaldirektör, Skogsstyrelsen, 036-15 57 00, 070-5545627 . och 30 miljoner till utökad inventering av nyckelbiotoper Under tre år får Skogsstyrelsen 10 miljoner per år för att komplettera den stora inventeringen av nyckelbiotoper som gjordes för några år sedan. - Det finns många och stora områden som ännu inte är inventerade. Vi får nu möjlighet att göra en mer fullständig inventering och ta hand om de biotoper som upptäcks vid till exempel avverkningsanmälningar, säger Bo Wallin, chef på Skogsstyrelsens miljöenhet. Mer information: Bo Wallin, chef på Miljöenheten, 036-15 55 94, 070-581 62 23 Maria Norrfalk, generaldirektör, Skogsstyrelsen, 036-15 57 00, 070-5545627 EN NYCKELBIOTOP är ett skogsområde som är en livsmiljö för hotade och sällsynta arter i skogens fauna och flora. Ett villkor är att miljön ska ha avgörande betydelse för dessa arters existens. En nyckelbiotop vara allt från ett enskilt jätteträd eller en källa på några kvadratmeter i södra Sverige till ett urskogsliknande område på flera tiotal hektar, ibland större än 100 hektar, i Norrlands inland. Begreppet nyckelbiotop har i sig ingen juridisk innebörd. Det finns alltså inget automatiskt skydd för områdena, eller regler för hur biotopen ska hanteras. Inventeringen innebär att man på en så objektiv grund som möjligt beskriver hur området ser ut, utan några sidoblickar på hur det borde se ut eller vilka följdverkningar inventeringsresultatet kan få. De kriterier inventeraren ska ta ställning till är de som avgör om en biotop ligger över eller under kvalifikationsgränsen för en nyckelbiotop. Det är framför allt aspekterna beståndshistorik, beståndsstruktur och artinnehåll som avgör om området ska klassas som nyckelbiotop. Mer information finns på www.svo.se. ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av BIT http://www.bit.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2000/09/22/20000922BIT00890/bit0001.doc http://www.bit.se/bitonline/2000/09/22/20000922BIT00890/bit0002.pdf

Dokument & länkar