Ny ST- och SCB-rapport om den psykosociala arbetsmiljön i statstjänsten

Ny ST- och SCB-rapport om den psykosociala arbetsmiljön i statstjänsten Utsattheten ökar - alltfler mår dåligt I en ny rapport från Statstjänstemannaförbundet (ST) och SCB redovisas den psykosociala arbetsmiljön i statstjänsten. Rapporten är en uppföljning av 1999 års undersökning, som fick stor publicitet på grund av det illavarslande resultatet. Mycket lite har hänt på två år. På många håll har situationen förvärrats. - Situationen är ohållbar. Nu får det vara nog! säger Annette Carnhede, Statstjänstemannaförbundets ordförande. Nu kräver vi konkreta svar på hur nedmonteringen av arbetsmiljön ska brytas. Vi kan inte längre vänta på utredning efter utredning. Senast den 31 januari nästa år kräver vi en konkret redovisning av ansvariga, politiker och ledningar inom statstjänsten, på hur man ska komma tillrätta med problemen. Ohälsa orsakad av jobbet Andelen arbetsrelaterade besvär har ökat sedan förra undersökningen. Över hälften av kvinnorna har ont i övre delen av kroppen varje vecka. Fler kvinnor och män har sömnproblem. Värst är det bland Migrationsverkets personal; fyra av tio har svårt att sova för att tankar på jobbet håller dem vakna. Inom samma myndighet känner sig varje vecka sex av tio trötta och håglösa på grund av arbetssituationen, och tre av tio känner olust inför att gå till arbetet. Sex av tio tillfrågade är kroppsligt uttröttade efter jobbet. Noteringen för Migrationsverkets personal: sju av tio. Uttröttningen och arbetsbelastningen drabbar också hårt bland chefer på olika nivåer i statstjänsten. Sex av tio känner sig uttröttade och har svårt att koppla bort jobbet på fritiden. Hälften av de kvinnliga cheferna känner trötthet och håglöshet. Positiv stress lika farlig som negativ Anmärkningsvärt är att de som känner att de har aktiva och stimulerande jobb samtidigt som de har förhållandevis stort inflytande har de näst största andelarna arbetsrelaterade besvär. Det slår än en gång hål på myten om att positiv stress är ofarlig för hälsan. Litet inflytande Färre än varannan tillfrågad kan kontrollera arbetstakten högst halva tiden. En anmärkningsvärd ökning gäller antalet chefer som säger att de har bristande inflytande över sitt arbete. Siffran har fördubblats på två år. Svart övertid Fyra av tio arbetar över varje vecka. Tre av tio arbetar självmant över utan ersättning. Var tredje kvinna och varannan man har så mycket att göra att man varje vecka måste arbeta över, dra in på lunchen eller ta med sig jobbet hem. Värst är det på Migrationsverket och CSN. 70 procent av cheferna anger att de varje vecka arbetar utöver normal arbetstid. Arbetsbelastningen har nått sådan omfattning att en femtedel av STs medlemmar inte anser att de kan fullgöra de uppgifter som beslutats av regering och riksdag. Ännu värre är det på Migrationsverket, CSN och Arbetsmarknadsverket, där varannan tillfrågad uppger att situationen är sådan. De som arbetar övertid motiverar det med att jobbet kräver det, pliktkänslan, engagemanget för uppgiften och solidaritet med arbetskamrater och arbetsgivaren. Den svarta övertiden fortsätter att vara hög i statstjänsten. Arbetsinsatsen mäts i allt högre grad av förväntad prestation, inte i tid, och med att medarbetarna är lojala med de arbetsuppgifter som ska utföras. Fler än var tionde tillfrågad anger att man inte får betalt för allt arbete man utför. 70 procent av de kvinnor och 80 procent av de män som arbetar övertid säger att arbetsledningen inte alls är inblandad. 90 procent anger att huvudorsaken till övertiden är att jobbet kräver det och att det förväntas att man tar ansvar för att jobbet blir gjort. Detta är vanligast inom Skattemyndigheten och Kronofogdemyndigheten. Det huvudsakliga skälet till varför man inte begär ersättning för allt arbete man utför tycks vara ekonomiska hänsyn till myndigheten. Mer än 40 procent av kvinnorna och 30 procent av männen anger detta som skäl. Var fjärde tror inte att det är någon mening att begära ersättning, då det ändå inte skulle beviljas. 20 procent tror att det skulle ligga dem i fatet om man begärde ersättning. Våld och hot Var tionde ST-medlem har utsatts för våld eller hot om våld. Värst är det på Kronofogdemyndigheten och Migrationsverket. Fem av tio kronofogdar har utsatts för våld eller hot om våld minst någon gång under det senaste året. Trakasserier eller annan kränkande särbehandling När pressen ökar tycks också konflikterna på arbetsplatsen öka.Var tredje ST-medlem säger att trakasserier och kränkande särbehandling förekommer på arbetsplatsen. Hela 20 procent har själva blivit utsatta. Fyra procent av kvinnorna har själva utsatts för sexuella trakasserier från chefer eller andra arbetskamrater - en högre andel än snittet för övriga arbetsmarknaden. När man läser undersökningen berättas en sorts historia. Om samhällsuppgifter som är viktiga i ett demokratiskt land. Om medborgare som förväntar sig att staten ska vara snabb, korrekt, rättvis och serviceinriktad. Om höga krav som också är stimulerande. Om lojalitet mot arbetsuppgifter och uppdragsgivaren, som ytterst är svenska folket. Men också historien om ständig brist på pengar, om besparingar och nya arbetsuppgifter, övertid, tidsbrist, besvikna medborgare, bråk och sömnlöshet. Historien om en statstjänst som under 1990-talet tvingades krympa med fler än 40 000 tjänster, trots att uppgifterna inte blivit färre. Som det största tjänstemannafacket i statstjänsten kan vi bidra med mycket. Men någonstans går en gräns, där ansvaret för arbetsmiljön helt och hållet faller tillbaka på dem som beslutar om resurser och arbetsförhållanden. I alltför många fall har den gränsen passerats för länge sen. Idag kräver jag av beslutande politiker och ledningar för myndigheter, statliga verk och bolag att upphöra med överutnyttjandet av personalen inom statstjänsten. Ni som har den yttersta makten och det yttersta ansvaret måste ta våra medlemmars ord på allvar. Deras arbetssituation och arbetsmiljö är ohållbar. Redan idag råder personalbrist inom flera områden i statstjänsten. Morgondagens stora pensionsavgångar kräver att statstjänsten är en attraktiv arbetsgivare. Statstjänstemannakåren är en arbetsstyrka som har en stor vilja att leva upp till god ämbetsmannased och som har stor respekt för demokratiskt fattade beslut och medborgarens rättigheter. Missbruka inte den lojaliteten mer. För mer information, välkommen att kontakta: · Annette Carnhede, förbundsordförande, tel 070-641 12 15 · Åke Hedbom, ombudsman, tel 070-320 92 82 · Mai Frohm, ombudsman, tel 070-669 52 20 · Lena Gennemark, pressekreterare, tel 070-314 52 73 · För de särredovisade ST-avdelningarna: ST-AMS: Margareta Carlström Nilsson, vice ordf, tel 070-684 92 35 ST-ATF: Ing-Marie Nilsson, ordf, tel 070-536 49 90 ST-Skatt: Lars-Olof Nilsson, ordf, tel 070-320 36 76 ST-Polisväsende: Anna-Greta Johansson, ordf, tel 070-665 51 38 ST-Post: Kjell Strömbäck, ordf, tel 070-980 80 80 ST-Migrationsverket: Helmut Moser, ordf, tel 070-823 85 19 ST-Kronofogdemyndighet: Ola Bergström, ordf, tel 070-827 56 54 ST-CSN: Arne Öberg, vice ordf, tel 073-053 77 73 Rapporten finns på Statstjänstemannaförbundets hemsida www.stmf.se ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.waymaker.net/bitonline/2001/11/06/20011106BIT00380/bit0002.doc http://www.waymaker.net/bitonline/2001/11/06/20011106BIT00380/bit0002.pdf

Dokument & länkar