Byggandet: I händerna på politiken

Läs original

Byggandet: I händerna på politiken Det är ingen vändning i sikte för den svenska byggmarknaden. En svag allmän konjunkturutveckling, brister i regelverket för bostadsbyggande och statliga besparingar leder till att bygginvesteringarna faller med 4 procent i år. Utsikterna för 2004 ser i stort sett lika illa ut. Detta framgår av den konjunkturprognos som Sveriges Byggindustriers (BI) ekonomer presenterar idag. - Utvecklingen visar tydligt byggsektorns stora känslighet för politiska beslut, säger Peter Stoltz, prognoschef på BI. Närmare 60 procent av bygginvesteringarna styrs av indirekta eller direkta politiska beslut. Till det som påverkas indirekt av politiken hör bl.a. bostadsbyggandet där beslut på såväl lokal som central nivå styr exempelvis markpriser, detalj- och översiktsplaner, samt skatte- och bidragssystem. Infrastruktur och offentligt lokalbyggande är exempel på delar av byggmarknaden där politikerna tar direkta beslut om investeringar. De enda delar som är någorlunda väl fungerande marknader är privat lokal- och anläggningsbyggande samt industrins bygginvesteringar. - Att så stor del av byggmarknaden påverkas av politiska beslut skapar svårigheter, fortsätter Peter Stoltz. Mycket av politiken är kortsiktig idag. Vi räknar också med en fortsatt press på de offentliga finanserna, vilket sannolikt leder till fler besparingar. Att flytta fram eller ställa in investeringar är ett ganska enkelt sätt för politiker att spara pengar, vilket ytterligare förstärker de tvära kasten i förutsättningarna för byggmarknaden. Den sammantagna bilden av bostadsbyggandet under 2003 och 2004 är i stort sett oförändrad jämfört med den förra prognosen. BI:s ekonomer räknar med att 17 500 nya lägenheter påbörjas i år. Under 2004 sker ingen märkbar förbättring. Utsikterna för investeringar i både privata och offentliga lokaler är fortsatt besvärliga. Till detta bidrar ekonomiska problem i staten och kommunsektorn samt en svag efterfrågan på kommersiella lokaler. Regeringen föreslår betydande besparingar på infrastrukturanslagen. Detta innebär att det offentliga anläggningsbyggandet drabbas när staten sparar pengar. Den svaga utvecklingen av bygginvesteringarna gör att sysselsättningen väntas minska med 7 000 personer per år under 2003 och 2004. BI:s ekonomer har också analyserat vad ett eventuellt svenskt medlemskap i EMU har för betydelse för byggsektorn. - Fördelarna med EMU överväger, säger Lars Jagrén, BI:s chefekonom. Vi räknar med att ett medlemskap leder till högre långsiktig tillväxt i hela ekonomin. Detta är av mycket stor betydelse för byggsektorn eftersom den är starkt beroende av en god efterfrågeutveckling. Det finns också risker: Från vissa håll vill man använda bostadsbyggandet och offentligt byggande som dragspel i stabiliseringspolitiken. - Erfarenheter av tillfälliga stöd eller skatter förskräcker, fortsätter Lars Jagrén. De har inte lyckats dämpa konjunktursvängningarna, utan snarare förstärkt dessa. Vad branschen i stället behöver är vettiga och långsiktigt stabila spelregler. Byggmarknadens utveckling Procentuell förändring i 2002 års priser Mdkr Utfall Prognos Sektor 2002 2002 2003 2004 Bostäder 49 10 -1 -2 Övriga hus 54 3 -7 -4 Industri 9 -16 -10 -10 Anläggningar 43 -6 -2 0 Summa 155 1 -4 -3 bygginvesteringar Källa: SCB och BI För kompletterande information ring Peter Stoltz, 08-698 58 67, 0709-25 58 67 Lars Jagrén, 08-698 58 62, 0708-33 58 68 Jessica Johansson, ansvarig för bostadsbyggande, 08-698 58 84, 0709-25 58 84 ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.waymaker.net/bitonline/2003/05/15/20030515BIT00390/wkr0001.doc http://www.waymaker.net/bitonline/2003/05/15/20030515BIT00390/wkr0002.pdf

Dokument & länkar