Nationellt avtal för krissituationer klart

SKL, Sobona och de fackliga organisationerna i välfärdssektorn är överens om ett nationellt avtal för krissituationer. Krislägesavtalet kan vid en kris aktiveras redan under sommaren.

Arbetsgivarna inom kommun- och regionsektorn har ett särskilt ansvar för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner såsom sjukvård, kommunikation och annan samhällsservice samt att skydda medborgarna. Detta gäller även i särskilt påfrestande situationer, där verksamheterna kan få extra svåra bemanningsproblem.

− Det är glädjande att vi nu har ett kollektivavtal som tydligt reglerar medarbetarnas anställningsvillkor och ersättningar vid en krissituation. Krislägesavtalet ger utrymme för en större flexibilitet vad gäller arbetstid och villkor. Därför innehåller avtalet också förmånliga ersättningar, säger Joakim Larsson, ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation.

Krislägesavtalet reglerar villkor och ersättningar för arbetstagare som arbetar vid krisläge. Exempel på krisartade händelser kan vara olyckshändelser med omfattande påverkan, som naturkatastrofer, bränder och översvämningar, utbrott av epidemier, terrordåd eller hot. Avtalet berör bland andra räddningstjänstpersonal, personal som arbetar med infrastruktur samt vård- och omsorgspersonal. Avtalet aktiveras av arbetsgivarparterna SKL och Sobona.

− Avtalet kan aktiveras och börja tillämpas först efter ett särskilt beslutsförfarande hos SKL och Sobona. När en allvarlig krissituation uppstår behövs snabba beslut och där är vi överens med de fackliga organisationerna om att det är vi som aktiverar avtalet. Med ett nationellt avtal på plats är vi förberedda om någon krissituation skulle drabba Sverige i sommar, säger Joakim Larsson.

I samband med de omfattande skogsbränderna sommaren 2018 aktualiserades ett antal frågor om anställningsvillkor och ersättningar för arbetstagare som arbetade i samband med bränderna. Det blev tydligt att befintliga kollektivavtal är otillräckliga i den här typen av situationer. Parterna bedömde därför att det var nödvändigt att ta fram ett särskilt kollektivavtal som ska gälla vid krislägen.

Fakta om krislägesavtalet

• Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.
• Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.
• Arbetstidslagen har ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krissituationen.
• Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max 4 veckor.
• En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.
• Anpassade regler för dygns- och veckovila.

Följande parter har undertecknat det nationella avtalet för krissituationer:

• Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
• Sobona - Kommunala företagens arbetsgivarorganisation
• Svenska Kommunalarbetareförbundet
• OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
• Brandmännens Riksförbund

Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd är positiva till ett nationellt krislägesavtal, men där återstår vissa frågor att hantera och de bereder frågan i sina beslutande församlingar och fattar beslut först efter sommaren. Vårdförbundet och Läkarförbundet har valt att inte underteckna överenskommelsen om ett nationellt krislägesavtal.

Vad är ett krisläge?

Med krisläge avses i avtalet en händelse som avviker från det normala, som innebär allvarliga samhällsstörningar, kräver omedelbara insatser av en kommun, en region, kommunalförbund eller kommunalt företag eller flera i samverkan, och som medför omfattande eller avgörande påverkan på personalförsörjningen i den kommunala verksamheten.

Från när kan krislägesavtalet användas?

För att Krislägesavtalet ska kunna användas  krävs att en kommun eller region konstaterar att det råder krisläge, samt att ett särskilt beslut om aktivering av avtalet fattas av SKL:s och Sobonas styrelser.

På vilka kan krislägesavtalet användas?

Avtalet är uppdelat så att det kan tillämpas både  på arbetstagare som anställs särskilt i samband med krisläge och på arbetstagare som redan är anställda hos en kommun eller en region.