Årets budgetproposition: Grön skatteväxling gäller inte alla

Årets budgetproposition: Grön skatteväxling gäller inte alla -Detaljerna i nästa års gröna skatteväxling finns med i budgetpropositionen. De visar att endast de som tjänar mindre än 22 000 kronor per månad får kompensation för höjda energiskatter, säger Ylva Yngveson, chef för Institutet för privatekonomi, FöreningsSparbanken. Det är i inkomstlägen 14 000 - 20 000 kronor som höjt grundavdrag ger störst effekt. Hur slår den gröna skatteväxlingen? Energiskatterna höjs enligt lag med inflationen varje år. Gröna skatteväxlingen höjer dem ännu mer. Speciellt skattehöjningen på villaolja är kännbar. Om man förbrukar 3 m3 olja kostar det 1 260 kronor mer per år. Plus höjning av skatten på hushållselen, 120 kronor, om man förbrukar 4 000 kWh per år. Har man eluppvärmning och gör av med 25 000 kWh per år fördyras elräkningen med 775 kronor per år. I tabell 1 framgår skattehöjningarna på energi. Där ingår också redan beslutade höjningar som sker årligen och baseras på förändringar i konsumentprisindex juni 2001 -juni 2002. Det mesta av skattehöjningarna beror dock på de nya förslagen. Höjda energiskatter ska kompenseras med sänkta inkomstskatter. Det ska vara neutralt för statens kassa, men för den enskilda individen beror det på vilken energiförbrukning man har och i vilket inkomstläge man befinner sig. Grundavdragen ändras så att man i inkomstlägen under 22 000 kronor får lägre skatt. På en inkomst på 14 000 kronor får man 70 kronor lägre skatt per månad och på 18 000 kronor blir skatten 105 kronor lägre. Se tabell 2. Inför 2003 har man redan tidigare beslutat att lägga in den särskilda skattereduktionen i grundavdragstrappan. I och med att pensionärerna ska ha samma grundavdrag som löntagare får även de del av skattesänkningen i motsvarande inkomstlägen. I inkomstlägen över 22 000 kronor per månad kompenseras inte energiskattehöjningarna. Höginkomsttagarna får alltså vara med och betala dessa men får inte del av skattelättnaden. Enligt gällande lag sedan tidigare höjs skiktgränserna för statlig skatt. Vid oförändrad inkomst innebär det sänkt skatt på 170 kronor respektive 240 kronor per månad. För familjer med många barn kan det bli kännbart när energin blir dyrare. Man har ofta större bostad och större användning av hushållsmaskiner. Genom att spara på energi kan man motverka skattehöjningens effekter. Fast då får staten in färre skattekronor förstås! Ändå ökad skatt för många En risk finns dock att kommunal- och landstingsskatterna höjs på många håll i landet till nästa år. I tabell 2 framgår vilken effekt olika skattehöjningar kan ge. I genomsnitt över landet räknar regeringen med en höjning på 25 öre. Men i de kommuner skatten höjs blir det sannolikt större höjningar. Exempelvis om skatten skulle höjas med 1 krona får den som tjänar 20 000 kronor en försämring med 120 kronor mer per månad eller 1 440 kronor per år. Höjda tak och golv i föräldra- och sjukförsäkringen Dagens tak på 7,5 prisbasbelopp vill man höja till 10 prisbasbelopp. Detta betyder i så fall att taket höjs den 1 juli 2003 från en inkomst på 24 125 kronor (år 2002: 23 690) till 32 165 kronor. Högsta sjukpenning/föräldrapenning höjs därigenom från 635 kronor till 846 kronor per kalenderdag. För den som har inkomst över det höjda taket betyder det 4 400 kronor mer i plånboken efter skatt per månad jämfört med i år. - Det är en stor förbättring för höginkomsttagare som blir sjuka. Men också för dem som tar ut föräldraledighet eller vårdar sjuka barn. Det kanske stimulerar fler pappor att vara hemma med sina barn, menar Ylva Yngveson. Grundnivån i föräldrapenningen ska höjas från dagens 120 kronor per dag till 150 kronor per dag år 2003. Däremot dröjer det med höjningen av lägstanivån (garantidagarna) på 60 kronor. Maxtaxereformen fortsätter Nästa år kommer 4- och 5-åringar att ha rätt till 3 timmar gratis förskola, som en del av maxtaxereformen. Det kan ge sänkt avgift, beroende på hur kommunen beräknar avgifterna. Med en sänkning på 1 procentenhet kan man maximalt få en sänkning med 380 kronor per månad. Studiebidrag För gymnasieungdomar kommer studiebidraget att betalas ut ytterligare en månad. Det motsvarar 950 kronor per år. Det har talats länge om detta men från och med 2003 blir det verklighet. Övriga förändringar låter vänta på sig Förlängd föräldraledighet. Här har man inte satt någon tidsram. Barnbidragshöjningarna väntar man med. Ytterligare kompensation för pensionsavgiften dröjer. ------------------------------------------------------------------------ ---------- Ytterligare information FöreningsSparbanken (publ), Institutet för privatekonomi Ylva Yngveson, telefon 08-585 916 04, 070-200 12 45 Erika Pahne, telefon 08- 585 916 37 Ulla Samuel, telefon 08-585 916 38 Lina Gustafsson, telefon 08-585 916 15 Tabell 1 Energiskatterna Höjning 2003 enligt tidigare lag och med nytt förslag Bensin Miljöklass 1 Höjning 11 öre per liter Höjning för 1500 165 kr per år liter 14 kr per mån Eldningsolja 419 kr per Höjning kubikmeter Höjning för 3 1257 kr per år kubikmeter 105 kr per mån El 3,1 öre per Kwh Höjning 775 kr per år Höjning för 25000 Kwh 65 kr per mån 124 kr per år Höjning för 4000 Kwh 10 kr per mån Tabell 2 Skatteförändring kronor per månad till år 2003 Oför- Om kommunalskatten höjs med ändrad kommunalskatt Månadslön +0,50 +1,00 +1,50 +2,00 10 000 -35 5 40 80 120 12 000 -45 5 55 105 150 14 000 -70 -10 50 110 170 16 000 -90 -20 50 120 190 18 000 -105 -25 55 140 220 20 000 -65 25 120 210 305 22 000 -10 95 200 300 405 25 000 -165 -50 70 190 305 30 000 -170 -30 115 255 400 35 000 -170 -5 165 330 500 40 000 -240 -45 145 340 530 45 000 -240 -20 195 415 630 50 000 -240 5 245 490 730 60 000 -240 55 345 640 930 70 000 -240 105 445 790 1 130 100 000 -240 255 745 1 240 1 730 Förutsättningar: Genomsnittlig kommunalskatt 31,72 kr. Skattereduktion för fackföreningsavgift 1 050 kr/år. ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.waymaker.net/bitonline/2002/10/08/20021008BIT00510/wkr0001.doc http://www.waymaker.net/bitonline/2002/10/08/20021008BIT00510/wkr0002.pdf

Om oss

Institutet för Privatekonomi är ett utredningsinstitut inom FöreningsSparbanken. Vi bevakar områden som har betydelse för privatpersoners ekonomi. Vi analyserar och granskar hur politiska beslut och ändrade förutsättningar påverkar ekonomin ur den enskildes perspektiv.

Dokument & länkar