Bostaden, ingen sparbössa!

Bostaden, ingen sparbössa! Många tycker sig säkert ha ett rejält kapital innestående i huset då lånen minskat och marknadsvärdet ökat. Men därmed är det inte sagt att bostadsköpet har lönat sig, menar Ylva Yngveson på Institutet för privatekonomi, FöreningsSparbanken. Ett hus köpt för 25 år sedan kan ha betytt närmare en miljon kronor i förlust bara för att äga och underhålla det. Hade man istället placerat pengarna i någon annan sparform hade man haft ett rejält sparkapital i handen. Politikernas råd att bostaden är det bästa pensionssparandet antyder om att man har bristande insikt om verkligheten. Statsministern anser att sparandet till den egna bostaden är den bästa pensionsförsäkringen. Birger Schlaug råder oss att pensionsspara genom amorteringar så att vi inte har några skulder på boendet när vi går i pension. Till pensionen kan det vara bättre att spara på annat sätt, vilket framgår av följande exempel. Exempel: Ett hus inköpt 1975 för 300 000 kronor är värt 1 205 000 kronor idag (31 dec. 99) om värdestegringen följt den genomsnittliga i landet. Inflationen har varit högre, så reellt har värdet sjunkit med 70 000 kronor. Stämpelskatt vid köpet, fastighetsskatt, underhåll och reparationer kan uppskattas till 753 000 kronor i dagens penningvärde. Reavinstskatten betyder 135 000 kronor. Totalt har man gått back närmare 960 000 kronor! Om reavinstskatten höjs nästa år betyder det en ytterligare förlust på 45 000 kronor. Även med ett fastighetsköp inom Storstockholm hade man fått en förlust. Placera istället för att amortera? Hade man amorterat ned lånen helt till idag motsvarar det 1 000 kronors amortering i månaden. Ett månadssparande på 1 000 kr under dessa år hade med en ränta på c:a 4% gett i stort sett plus minus noll efter inflation. Men hade man istället placerat pengarna i en bred aktiefond hade värdet per sista december kunnat vara drygt 4 400 000 kronor efter skatter, en real tillväxt på närmare 3 900 000 kronor. Tillgängligt kapital placeras på annat sätt? Om man hade 300 000 kronor tillgängliga för 25 år sedan och istället för att köpa huset hade placerat pengarna i en bred aktiefond kunde värdet vid årsskiftet ha varit drygt 13 miljoner kronor. En real värdetillväxt på 12 miljoner kronor!! Bo måste man ju göra, kan någon invända. Även i en hyresrätt betalar man för fastighetsskatt och fastighetsunderhåll. Drift och kapitalkostnad kommer man inte heller ifrån, men det gäller oavsett boendeform. Om man regelbundet tagit ut av sparandet så mycket som svarar mot den fastighetsskatt och det underhåll som ingår i hyran, säg 10 procent av hyran för en genomsnittlig 4:a i landet, skulle nettovinsten realt ändå bli strax över 11 miljoner kronor i exemplet med engångsinsättning. Byte av bostad beror oftast på att man har olika behov av bostadsform och bostadsstorlek under olika skeden i livet. Att kunna tjäna pengar på sitt bostadsköp är ingen självklarhet, även om det finns personer i storstäderna som haft tur att marknad och livscykel stämt överens. Exemplet bygger på historia. Vad som händer i framtiden vet vi inget om, men man kan aldrig komma ifrån att en bostad behöver underhållas på ett helt annat sätt än ett kapitalsparande. Varför talar politikerna om bostaden som sparande? Varför vill man beskatta boendet så högt med fastighetsskatt? Och till det förmögenhetsskatt? Varför får man dra av förvaltningskostnader för kapital, men inte för bostad? Varför får man dra av fastighetsskatt för näringsfastighet, men inte för privatbostad? - Lämpligast vore att slopa fastighetsskatten och betala reavinstskatt den dag man säljer, säger Ylva Yngveson. Då har man ekonomisk möjlighet att betala och dessutom ser man om det uppstått någon vinst eller ej efter nedlagda kostnader. Visserligen behöver man just nu bara skatta för halva vinsten, en vettig och enkel regel, men det täcker inte alltid alla kostnader husägandet medför. Att vi skattar för inflationens luft gäller ju samtliga "placeringar", så man kan väl inte begära att uppräkningstalen för fastigheter återinförs. Råd till politiker: Se inte bostaden som sparande utan som boendekonsumtion! Höj inte både löpande skatteuttag och reavinstskatt! Se till att det finns alternativ på bomarknaden. Man måste kunna ändra boendeform under livets gång. Hyresrätter har sin givna plats, till rätt kostnadsnivå! Ändra inte förutsättningarna för enskilda individer så drastiskt! Återinför bosparstimulanser för ungdomar! Ta inte bort ungbonusen på bosparande! Råd till sparare: Har du möjlighet att spara, sprid sparandet på olika sparformer. Vi vet inget om framtida utveckling. Inflationens storlek spelar roll, tillväxten i ekonomin och skatteregler likaså. Den egna livssituationen kan också förändras. Det gäller att sprida risken så att man inte bara satsar på en sparform. Det är självklart bra ur risksynpunkt att även amortera på sina lån. Satsa gärna på ditt boende, men med rätt utgångspunkt! Ytterligare information FöreningsSparbanken (publ), Institutet för privatekonomi Ylva Yngveson, telefon 08-585 916 04 Catharina Andréen, telefon 08-585 916 10 Tabellbilaga Åren 1975 - 1999 Småhus inköpt för 300 000 kr I dagens penningvärde 1 275 000 kr Försäljningspris 1 205 000 kr Real förlust 70 000 kr Fastighetsskatt 320 000 kr Rep och underhåll 420 000 kr Skatt på reavinst 135 000 kr Lagfart 12 800 kr Total kostnad i dagens penningvärde 957 800 kr Utveckling på sparande september 1975 - december 1999 Spara 1000 kr i månaden Engångsinsättning 300 000 kr Ränta 4% efter Fondplacering Fondplacering årlig skatt på 30% Värde 31.12.1999 510 000 6 178 000 18 806 000 Reavinstskatt 0 1 766 000 5 572 000 Nettovinst 510 000 4 412 000 13 234 000 Realt värde av insatta pengar 530 000 530 000 1 275 000 Real vinst -20 000 3 882 000 11 959 000 ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av BIT http://www.bit.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2000/10/27/20001027BIT00650/bit0001.doc http://www.bit.se/bitonline/2000/10/27/20001027BIT00650/bit0002.pdf

Dokument & länkar