Hushållens ekonomi har stabiliserats, men ingen köpfest framöver

Hushållens ekonomi har stabiliserats, men ingen köpfest framöver Hushållen har det senaste kvartalet i större utsträckning fått pengarna att räcka, de har inte behövt dra in på lika många utgifter och färre har behövt använda sparpengar till löpande utgifter jämfört med vårens undersökning. Man uppger att privatekonomin totalt sett är oförändrad, men att vardagsekonomin stabiliserats. Det närmaste året framöver planerar de flesta hushållen att ha en oförändrad konsumtionsnivå, men det är fler som kommer att hålla igen än konsumera mer. Detta framkommer i höstens Hushållsbarometer som presenteras av Institutet för Privatekonomi på Föreningssparbanken. - Trots regeringens förslag för 2005 och en bra konjunktur räknar bara 10 procent av hushållen med att öka sin konsumtion det närmaste året. Kanske beror det på att de inte vågar tro på några förändringar innan de ser hur det verkligen slår i den egna plånboken, kommenterar Erika Pahne ekonom på Institutet för Privatekonomi. Men mycket annat påverkar också hushållens konsumtionsvilja, inte minst situationen på arbetsmarknaden. När det däremot gäller bilköp eller bilbyte bedömer 20 procent att de kommer att genomföra en bilaffär de kommande tolv månaderna. Intresset för att köpa eller byta bil är lika stort oavsett geografisk region eller ortsstorlek. Ytterligare 10 procent har egentligen behov av en ny bil, men uppger bristande ekonomi som skäl till att avstå från bilköp. Hushållsekonomin är oförändrad - ensamstående sticker ut Majoriteten av hushållen upplever att både ekonomin totalt sett och att den löpande ekonomin är på samma nivå som för sex månader sedan. Men ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer har i större utsträckning än övriga hushållsgrupper känt av försämringar (se diagram). · 30 procent av de ensamstående föräldrarna uppger att de under det senaste halvåret totalt sett fått en försämrad ekonomi. 40 procent upplever att de har mindre pengar till löpande utgifter. · Ensamstående pensionärer upplever i hög grad att den totala ekonomin är oförändrad, men att vardagsekonomin är desto sämre. 27 procent uppger att de har mindre pengar till löpande utgifter. Jämfört med vårens undersökning är det i båda grupperna fler som uppger att de har det ekonomiskt sämre. I flera avseenden framkommer det att många ensamstående föräldrar upplever en kärv ekonomi. De har svårast att få pengarna att räcka månaden ut, de tvingas dra in på flest nödvändiga utgifter och en femtedel har inga sparpengar alls att ta av när ekonomin är knapp. Det är dessutom framförallt denna grupp som det senaste halvåret ökat sitt kreditbelopp för konsumtion. Färre har dragit in på utgifter · Något fler uppger att de har fått inkomsterna att räcka månaden ut. Men en femtedel av hushållen har det senaste kvartalet haft svårt att få pengarna att räcka och 11 procent har haft problem varje månad. · Samtidigt är det färre än i vårens undersökning som har dragit ner på sin konsumtion. 37 procent, 7 procentenheter färre än i våras, uppger att de av ekonomiska skäl har tvingats till nerdragningar det senaste kvartalet. · Antalet utgiftsområden som hushållen av ekonomiska skäl dragit ner på är också färre. Man har främst dragit in på dyrare mat, nöjen/kultur-/fritidsaktiviteter samt restaurang-/pubbesök (se diagram). Vardagsmaten är av naturliga skäl det som hushållen totalt sett i det längsta väntar med att dra in på. Trots det uppger 6 procent att de det senaste kvartalet har dragit in på inköp av nödvändig mat. I några grupper är det betydligt vanligare. Hela 18 procent av de ensamstående föräldrarna och 14 procent av singelhushållen under 65 år utan barn boende hemma uppger att de under de tre senaste månaderna tvingats dra ner på nödvändiga inköp av mat. Ett område som hushållen prioriterat upp är nödvändiga inköp av skor och kläder. I våras drog 23 procent in på detta - i höstens mätning bara 17 procent. FöreningsSparbankens Hushållsbarometer presenterades första gången våren 2004 och tanken är att den återkommande ska ge en bild av hur hushållen upplever sin privatekonomiska situation. Undersökningen har genomförts av Research International och omfattar 950 intervjupersoner. Diagram 1 Vad hushållen av ekonomiska skäl dragit ner på det senaste kvartalet [REMOVED GRAPHICS] Diagram 2 Planerad förändring av hushållens konsumtion de närmaste tolv månaderna, per hushållsgrupp [REMOVED GRAPHICS] Diagram 3 Index på hur hushållen upplever att privatekonomin förändrats jämfört med för sex månader sedan, per hushållsgrupp. [REMOVED GRAPHICS] Indexet ger en sammanfattande värdemätare av hur den sammanlagda ekonomiska situationen ser ut jämfört med för sex månader sedan. En oförändrad situation ger index 50. Index>50 = bättre ekonomi. Index<50 = sämre ekonomi. Hela rapporten finns på www.foreningssparbanken.se/privatekonomi ---------------------------------------------------------------------------------- Ytterligare information FöreningsSparbanken (publ), Institutet för Privatekonomi Erika Pahne, telefon 08-585 916 37 Ylva Yngveson, telefon 08-585 916 04, 070-200 12 45 ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.waymaker.net/bitonline/2004/11/02/20041102BIT20340/wkr0001.pdf Release med grafer

Om oss

Institutet för Privatekonomi är ett utredningsinstitut inom FöreningsSparbanken. Vi bevakar områden som har betydelse för privatpersoners ekonomi. Vi analyserar och granskar hur politiska beslut och ändrade förutsättningar påverkar ekonomin ur den enskildes perspektiv.

Dokument & länkar